Krimkriget och slaget vid Bomarsund - Hur hänger de ihop
Frågor till ChatGPT
1/ Kan du ingående berätta om Krimkriget?
2/ Vad och ’vem’ var orsaken till att kriget startade?
3/ Varför heter det Krimkriget?
4/ Hur kunde Krimkriget hamna på Åland?
5/ Vilka var de stridande parterna?
6/ Vilka nationaliteter hade soldaterna vid slaget vid Bomarsund?
7/ Vilka var motiven till att bygga Bomarsund?
8/ Med hänsyn till hur det gick – Vilka var bristerna (och varför) hos
fästningen Bomarsund?
9/ Berätta om taktiken som försvararna respektive angriparna hade!
10/ Vilka var orsakerna till att Bomarsund föll?
11/ Vilken betydelse hade förhållandet att Åland var demilitariserat?
12/ Vad var Rysslands motiv att befästa Åland?
13/ Vad blev resultatet av fredsförhandlingarna? Vem vann?
Frågorna behöver inte besvaras i
nummerordning. Det är bättre att få en logisk framställning som underlättar för
läsarna att förstå sammanhanget. Det får inte bli en akademisk uppsats!
Bra! Då gör jag en sammanhängande berättelse där jag
väver in svaren på alla dina frågor i en följd. Det blir som en historisk
skildring, utan att kännas som en torr uppsats.
Krimkriget och Ålands roll
Krimkriget (1853–1856) var egentligen ett europeiskt
storkrig, men det började som en konflikt mellan Ryssland och det dåvarande
Osmanska riket (dagens Turkiet). Bakgrunden var en blandning av maktkamp och
religiösa intressen. Ryssland ville utvidga sitt inflytande över Balkan och
skydda ortodoxa kristna i Osmanska riket. Frankrike och Storbritannien såg med
oro på att Ryssland skulle bli för starkt och hota deras handelsvägar och
koloniala intressen. De gick därför in på Osmanska rikets sida. Senare anslöt
även Sardinien-Piemont (en liten men ambitiös stat i Italien).
Namnet ”Krimkriget” kommer av att de hårdaste och
mest kända striderna utkämpades på Krimhalvön i Svarta havet –
belägringen av Sevastopol blev den mest berömda. Men kriget pågick på flera
fronter: i Kaukasus, på Svarta havet, i Östersjön – och faktiskt på Åland.
Varför Åland drogs in
Åland var vid denna tid ryskt, eftersom hela Finland hade
erövrats av Ryssland 1809. Ryssarna byggde en väldig fästning på Åland – Bomarsund
– just för att kontrollera Östersjön och skydda infarten mot S:t Petersburg.
När Frankrike och Storbritannien förklarade krig mot
Ryssland våren 1854 skickade de också en stor flottstyrka till Östersjön. Deras
tanke var enkel: hota själva hjärtat av Ryssland från norr, binda upp ryska
trupper och slå ut de ryska baserna som kunde användas mot Västeuropa.
Bomarsund blev ett självklart mål.
Bomarsund – drömmen och bristerna
Rysslands motiv med Bomarsund var att skapa en stark
marinbas i Östersjön, nästan som ett nordligt Sevastopol. Men projektet hade
flera problem:
- Fästningen
var ofullbordad när kriget kom. Man hade tänkt bygga en ring av
torn och murar, men bara tre större torn och huvudvallarna var färdiga.
- Den
var egentligen byggd efter äldre 1700-talsidéer, med tjocka murar mot
kanoneld. Men nu hade artilleriet utvecklats, och murarna klarade inte den
moderna beskjutningen.
- Garnisonen
var stor (ca 2 000–2 500 man), men bestod av soldater från hela Ryssland,
inklusive georgier, ester, finländare och ryssar. Det var en blandad
trupp, men inte alltid vältränad.
Slaget vid Bomarsund 1854
Sommaren 1854 anlände en anglo-fransk styrka.
Flottan bestod av moderna krigsfartyg med kraftigt artilleri. Med på
expeditionen fanns även ca 10 000 franska soldater, mest infanteri och
ingenjörstrupper.
Försvararnas taktik var att hålla stånd bakom murarna och
utnyttja artilleriet i tornen. Ryssarna hoppades att fästningen skulle klara en
lång belägring. Men angriparna hade en annan plan:
- Fransmännen
landsatte trupper och omringade fästningen.
- De
byggde skyttegravar och artilleriställningar så nära att murarna började
rämna.
- Engelsmännen
blockerade havet så att inga förstärkningar eller förnödenheter kunde
komma in.
Efter bara några dagars intensivt bombardemang i augusti
1854 kapitulerade ryssarna. De insåg att motståndet var hopplöst – ett
stormanfall skulle ändå ha lett till massivt blodbad.
Varför fästningen föll
Det var egentligen kombinationen av tre faktorer:
1. Teknisk
underlägsenhet – murarna höll inte för de nya kanonerna.
2. Ofullbordat
bygge – planen var en jättestad i sten, men bara delar stod
färdiga.
3. Isolering – garnisonen hade ingen chans att få hjälp, flottan stängde alla vägar.
Demilitariseringen av Åland
Freden slöts i Paris 1856. Ryssland fick behålla både
Finland och Krim, men fick stora restriktioner. En av de tydligaste följderna
blev att Åland demilitariserades. Det innebar att inga nya fästningar
fick byggas där. Tanken var att trygga Sverige, som bara låg några mil bort,
och förhindra att Östersjön blev ett nytt slagfält.
Än i dag är Åland demilitariserat – ett unikt arv från
Krimkriget.
Kommentarer
Skicka en kommentar