Fullriggare, Bark, skonare och klipper

 Skillnader mellan fullriggare, bark, skonare och klipper

En jämförelse av fyra klassiska segelfartygstyper: fullriggarebarkskonare och klipper.
Varje typ har sin egen karaktär, historia och användningsområde – som olika personligheter på världshaven
.

🧭 Översiktstabell: Fyra segelfartygstyper

Fartygstyp

Riggning

Antal master

Segeltyp

Syfte/användning

Fart

Besättning

Fullriggare

Råsegel på alla master

Minst 3

Fyrkantiga råsegel

Långdistans, tung last, militärt

Hög

Stor

Bark

Råsegel på alla utom mesanmasten (snedsegel där)

Minst 3

Blandad rigg

Handelsfartyg, effektiv bemanning

Hög

Medel

Skonare

Snedsegel (gaffelrigg), ibland kombinerat

2–6

Gaffelsegel, ibland stagsegel

Kustfart, fiske, skolsegling

Måttlig

Liten

Klipper

Fullriggad, ofta extremt segelrik

3–5

Råsegel, ibland kombinerat

Snabba transporter (te, ull, passagerare)

Mycket hög

Stor

Karaktär och användning

  • Fullriggare: Havets arbetshäst – kraftfull, majestätisk och kapabel att föra mycket last. Användes ofta i flottan eller för långa resor över oceaner. Exempel: Af Chapman.
  • Bark: Mer praktisk än fullriggaren – enklare att hantera, färre man behövdes. Vanlig under segelfartens senare epok. Exempel: Pommern.
  • Skonare: Smidig och flexibel – perfekt för kustnära vatten, fiske eller utbildning. Lätt att manövrera och kräver liten besättning. Exempel: T/S Gunilla.
  • Klipper: Segelfartens racer – byggd för fart och elegans. Användes för värdefull last där tid var pengar, som te från Kina. Exempel: Cutty Sark.

🪢 Riggskillnader i praktiken

  • Råsegel (fullriggare, bark, klipper): Fyrkantiga segel som kräver mycket mankraft men ger god fart i medvind.

  • Snedsegel (skonare, mesanmast på bark): Trekantiga eller gaffelriggade segel som är lättare att hantera och bättre i varierande vindar.
    (Jag trodde att 'snedseglare' var något annat!)

    Barken Pommern
    Af Chapman - Skillnaden finns i aktern!Af Chapman byggdes år 1888 i Whitehaven, England, av Whitehaven Shipbuilding Company. Hon sjösattes ursprungligen under namnet Dunboyne och var avsedd för trafik mellan Europa och Australien.

Hon är en tremastad fullriggare, vilket innebär att hon har råsegel på alla tre masterna – från fockmast till mesanmast. Det skiljer henne från en bark, där den aktersta masten (mesanmasten) har snedsegel istället för råsegel. Af Chapman är alltså ett klassiskt exempel på en fullriggare, byggd i stål och med hela 26 segel och en stormast som når över 41 meter i höjd.

Skonaren T/S Gunilla står för "Training Ship" – dvs en internationellt vedertagen beteckning som används för fartyg som är särskilt avsedda för utbildning, ofta inom sjöfart, navigation, eller marinteknik. I Gunillas fall innebär det att hon används av Öckerö seglande gymnasieskola för att ge elever praktisk erfarenhet av livet till sjöss.

En klipper är ett legendariskt segelfartyg som kombinerade hastighet, elegans och teknisk finess – nästan som segelfartens sportbil! 🚤🌬️

🏴‍☠️ Vad kännetecknar en klipper?

  • Byggd för fart: Klipperskepp hade smala, långa skrov med skarpa bogar och utfallande förstäv som "klippte" genom vågorna – därav namnet.
  • Riggning: Oftast fullriggade med tre eller fler master och råsegel på alla masterna.
  • Segelyta: Enorm – för att maximera fart även i svaga vindar.
  • Material: Tidiga klippers var byggda i trä, senare kom kompositbyggen med järnspanter och träbordläggning.
    Cutty Sark

    🌍 Vad användes klippers till?
  • För att transportera värdefull last snabbt, särskilt:
    • Te från Kina till Europa – där den första lasten kunde ge högsta pris
    • Ull från Australien
    • Passagerare under guldruschen till Kalifornien

Hastighet

  • Klippers kunde nå medelfarter på 16 knop, och vissa extrema klippers uppnådde över 20 knop – otroligt snabbt för sin tid.

🧭 Kända exempel

  • Cutty Sark – en av de mest berömda klipprarna, byggd 1869, nu museifartyg i Greenwich, London.
  • Flying Cloud – satte rekord på rutten New York–San Francisco på under 90 dagar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Värnamovisan

Donaukanalen och 'Den tredje mannen', koleraepidemin och den underjordiska Wientalkanalen

Kapellet vid Storforsen