Fullriggare, Bark, skonare och klipper
Skillnader mellan fullriggare, bark, skonare och klipper
En jämförelse av
fyra klassiska segelfartygstyper: fullriggare, bark, skonare
och klipper.
Varje typ har sin egen karaktär, historia och
användningsområde – som olika personligheter på världshaven.
🧭 Översiktstabell:
Fyra segelfartygstyper
Fartygstyp |
Riggning |
Antal master |
Segeltyp |
Syfte/användning |
Fart |
Besättning |
Fullriggare |
Råsegel på alla master |
Minst 3 |
Fyrkantiga råsegel |
Långdistans, tung last, militärt |
Hög |
Stor |
Bark |
Råsegel på alla utom mesanmasten (snedsegel där) |
Minst 3 |
Blandad rigg |
Handelsfartyg, effektiv bemanning |
Hög |
Medel |
Skonare |
Snedsegel (gaffelrigg), ibland kombinerat |
2–6 |
Gaffelsegel, ibland stagsegel |
Kustfart, fiske, skolsegling |
Måttlig |
Liten |
Klipper |
Fullriggad, ofta extremt segelrik |
3–5 |
Råsegel, ibland kombinerat |
Snabba transporter (te, ull, passagerare) |
Mycket hög |
Stor |
⚓ Karaktär
och användning
- Fullriggare:
Havets arbetshäst – kraftfull, majestätisk och kapabel att föra mycket
last. Användes ofta i flottan eller för långa resor över oceaner. Exempel:
Af Chapman.
- Bark:
Mer praktisk än fullriggaren – enklare att hantera, färre man behövdes.
Vanlig under segelfartens senare epok. Exempel: Pommern.
- Skonare:
Smidig och flexibel – perfekt för kustnära vatten, fiske eller utbildning.
Lätt att manövrera och kräver liten besättning. Exempel: T/S Gunilla.
- Klipper:
Segelfartens racer – byggd för fart och elegans. Användes för värdefull
last där tid var pengar, som te från Kina. Exempel: Cutty Sark.
🪢
Riggskillnader i praktiken
- Råsegel
(fullriggare, bark, klipper): Fyrkantiga segel som kräver mycket mankraft
men ger god fart i medvind.
- Snedsegel
(skonare, mesanmast på bark): Trekantiga eller gaffelriggade segel som är
lättare att hantera och bättre i varierande vindar.
(Jag trodde att 'snedseglare' var något annat!)
Hon är en tremastad fullriggare, vilket innebär att hon har råsegel på alla tre masterna – från fockmast till mesanmast. Det skiljer henne från en bark, där den aktersta masten (mesanmasten) har snedsegel istället för råsegel. Af Chapman är alltså ett klassiskt exempel på en fullriggare, byggd i stål och med hela 26 segel och en stormast som når över 41 meter i höjd.
Skonaren T/S Gunilla står för "Training Ship" – dvs en internationellt vedertagen beteckning som används för fartyg som är särskilt avsedda för utbildning, ofta inom sjöfart, navigation, eller marinteknik. I Gunillas fall innebär det att hon används av Öckerö seglande gymnasieskola för att ge elever praktisk erfarenhet av livet till sjöss.
🏴☠️ Vad
kännetecknar en klipper?
- Byggd
för fart: Klipperskepp hade smala, långa skrov
med skarpa bogar och utfallande förstäv som "klippte" genom
vågorna – därav namnet.
- Riggning:
Oftast fullriggade med tre eller fler master och råsegel på alla
masterna.
- Segelyta:
Enorm – för att maximera fart även i svaga vindar.
- Material:
Tidiga klippers var byggda i trä, senare kom kompositbyggen med
järnspanter och träbordläggning.
- För
att transportera värdefull last snabbt, särskilt:
- Te
från Kina till Europa – där den första lasten
kunde ge högsta pris
- Ull
från Australien
- Passagerare
under guldruschen till Kalifornien
⚡
Hastighet
- Klippers
kunde nå medelfarter på 16 knop, och vissa extrema klippers
uppnådde över 20 knop – otroligt snabbt för sin tid.
🧭
Kända exempel
- Cutty
Sark – en av de mest berömda klipprarna, byggd 1869, nu
museifartyg i Greenwich, London.
- Flying Cloud – satte rekord på rutten New York–San Francisco på under 90 dagar.
Kommentarer
Skicka en kommentar