Ålands landskapsflagga

 

Ålands flagga

År 1922 formgavs Ålands första inofficiella flagga. Det var en blå-gul-röd flagga som togs fram inför en stor körfestival 1922 där sångare från olika delar av Åland och Finland samlades för att uppträda och fira den åländska kulturen. Flaggan förbjöds dock år 1935 av finländska myndigheter. Flera ålänningar och ledande politiker straffades för att de i protest fortsatte flagga med den förbjudna flaggan.

År 1952 fick Åland slutligen genom den nya självstyrelselagen rätt till en egen flagga och Ålands landsting började intensivt diskutera den framtida flaggans utformning. En del ansåg att man borde anta den tidigare inofficiella flaggan, medan andra ansåg att man likt de andra nordiska flaggorna borde utforma en korsflagga. I november 1953 röstade landstinget fram Ålands nya flagga, en korsflagga med blå botten och ett gult och rött kors. Flaggan godkändes av Finlands president år 1954. Flaggans specifika dimensioner och färgnyanser bestäms enligt landskapslag (1992:41) om Ålands flagga och landskapsförordning (2004:15) om riktlinjer för Ålands flaggas färger. Originalflaggan var förlaga då färgerna fastställdes.
Ålands flagga är en viktig symbol för självstyrelsen. Ålands flaggas dag firas sista söndagen i april.
Enligt landskapslagen (1992:41)  får flaggan användas för att högtidlighålla allmänna eller enskilda högtids- eller bemärkelsedagar samt som en symbol för landskapet och dess folk. Flaggning är alltså tillåtet alla dagar.
Fartyg som har Åland som hemort har rätt att använda flaggan som sjöfarts- och handelsflagga. Fiske- och fritidsbåtar registrerade på Åland eller andra småbåtar med Åland som användnings- och uppehållsort har också rätt att använda flaggan. 

På Kastelholms slott sitter denna flagga.

Det är inte Ålands landskapsflagga, utan det är Ålands landskapsvapen i flaggform. Vapnet visar en gul (gyllene) kronhjort mot en blå sköld. Runt kanterna syns en röd-vit schackbrädesram, som är typiskt för Ålands vapen. Det är alltså inte en nationsflagga utan en heraldiskt inspirerad flagga, baserad på det officiella vapnet för landskapet Åland.
Ålands landskapsvapen är mycket gammalt. Det fastställdes officiellt av kung Gustav Vasa år 1560, när han lät göra nya heraldiska vapen för rikets olika landskap. 
Men här kommer det intressanta: det finns inga vilda kronhjortar på Åland. Vapnet har alltså en symbolisk snarare än biologisk koppling till ön. Det har lett till viss debatt om huruvida vapnet egentligen är rättmätigt, särskilt eftersom ett äldre vapen med rådjur och rosor anses ha starkare historisk förankring till Åland. Heraldik handlar inte bara om att avbilda verkligheten, utan om att skapa identitet och kontinuitet. Kronhjorten har blivit en del av Ålands visuella och kulturella uttryck, även om dess närvaro är mer mytisk än fysisk.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Värnamovisan

Donaukanalen och 'Den tredje mannen', koleraepidemin och den underjordiska Wientalkanalen