Från dagg i gräset till kod i molnet

 Från dagg i gräset till kod i molnet – två epoker av förmögenhet

Essä i reflekterande stil av Copilot

När Gammel-Eric gick upp före gryningen för att slå medan daggen låg kvar, gjorde han det inte för att bli rik. Han gjorde det därför att arbetet krävde det. I det sena 1800-talets bondesamhälle var rikedom aldrig ett uttalat mål, utan snarare ett möjligt resultat av något annat: uthållighet, pålitlighet och en nästan självklar acceptans av ansvar. Eric steg från dräng till patron inte genom ett språng, utan genom ett livslångt släpande steg för steg.

Hans förmögenhet växte ur jorden. Bokstavligen. Varje framgång var förankrad i marken, i djuren, i årstiderna och i människors blickar. Alla visste vem han var, vad han gick för och hur han arbetade. När grannarna gick i borgen för honom med en summa som i dag motsvarar miljontals kronor, var det inte en affärsidé de investerade i, utan en människa. Förtroendet var personligt, lokalt och oåterkalleligt. Misslyckades Eric, misslyckades han inför dem han mötte varje dag.

De senaste sextio årens digitala utveckling har skapat en helt annan terräng för rikedom. Här kan värde uppstå utan jord, utan byggnader och ibland utan personal. En algoritm, en plattform eller ett nätverk kan skalas till hela världen på några få år. Förmögenheter som det tog Eric ett helt liv att bygga kan i dag skapas på ett decennium – ibland på några få år.

Ändå är likheterna fler än man först tror.

De digitala pionjärerna som verkligen blivit långsiktigt framgångsrika har ofta burit samma kärnegenskaper som Eric: disciplin, arbetskapacitet och förmågan att organisera. Skillnaden ligger i hävstången. Där Eric bar det tyngsta arbetet själv, kunde den digitala entreprenören låta tekniken bära arbetet åt sig. Där Eric bokförde varje post med egen hand, kunde kod automatisera tusentals processer samtidigt.

Men priset för denna hastighet är också tydligt. Den digitala rikedomen är ofta lösare förankrad – i plats, i människor och ibland i ansvar. Eric kunde inte abstrahera bort konsekvenserna av sina beslut. En misslyckad skörd betydde hunger, skuld och vanära. I den digitala ekonomin kan konsekvenser fördelas, fördröjas eller döljas bakom system och bolagsstrukturer.

Eric blev patron inte genom att vara visionär i modern mening, utan genom att vara konsekvent. Han tog inga genvägar, därför att det inte fanns några. Han byggde sin auktoritet långsamt, tills den blev självklar. Många av vår tids stora förmögenheter har vuxit snabbare än den personliga mognaden hunnit med – vilket kanske förklarar varför så få av dem bär samma tyngd av respekt.

I jämförelsen mellan Eric och den digitala entreprenören framträder en enkel men obekväm insikt: tekniken har förändrat hastigheten och skalan, men inte det mänskliga fundamentet. Förtroende, ansvar och uthållighet är fortfarande den verkliga valutan. Skillnaden är att Eric visste det – medan vi ibland verkar ha glömt det.

Göran: Detta kan man naturligtvis ha synpunkter på.

*****

Kvinnlig rösträtt

 

Kvinnlig rösträtt

Jag hade ogifta starka kvinnor som släktningar: Mors mostrar och fars systrar.
De var alla välutbildade, några bodde tillsammans och 3 av mina fastrar drev alkoholisthem för kvinnor. Tiden är runt 1919. Varför gifter de sig inte?

Det handlar inte om ”romantik” utan om lagar, ekonomi och yrkesvillkor.

Varför gifte sig många yrkeskvinnor inte (ca 1900–1920)?

1. Gifta kvinnor var omyndiga (fram till 1921)

• En gift kvinna stod under mannens förmyndarskap.
• Hon kunde inte själv teckna avtal, ta lån eller råda över sin lön.
• Ogifta kvinnor över 25 år var myndiga och självständiga.

2. Många yrken förbjöd gifta kvinnor att arbeta

• ”Gift kvinnas avsked” var vanligt i skola, sjukvård, socialvård och statliga tjänster.
• En kvinna som gifte sig kunde tvingas lämna sin tjänst omedelbart.

3. Socialt arbete och vårdyrken krävde självständighet

• Föreståndarinnor, sjuksköterskor, lärarinnor och socialarbetare behövde full kontroll över tid, ekonomi och beslut.
• Äktenskap sågs som oförenligt med yrkesansvar.

4. Kvinnokollektiv var en etablerad livsform

• Ogifta yrkeskvinnor bodde ofta tillsammans av praktiska och ekonomiska skäl.
• Det gav trygghet, delade kostnader och social gemenskap.

5. Ekonomisk självständighet som ogift

• En ogift kvinna behöll hela sin lön och bestämde själv över sin ekonomi.
• Giftermål innebar ekonomiskt beroende av maken.

6. Demografiska effekter efter första världskriget

• Underskott av män i vissa åldersgrupper påverkade äktenskapsmönstren.
• Påverkan fanns, men var mindre viktig än lagar och yrkesvillkor.

Kärnförklaring:
Att förbli ogift var det enda sättet för en utbildad kvinna att behålla sin myndighet, sitt arbete och sin ekonomiska självständighet.

Avslutande kommentar
Reformen om kvinnlig rösträtt förändrade snabbt kvinnors ställning i samhället. Besluten 1918–1919 gav kvinnor politiska rättigheter, och från 1921 deltog de i valen på samma villkor som män. Samtidigt började lagar och yrkesregler ändras så att kvinnor kunde vara myndiga, arbeta i fler yrken och själva bestämma över sin ekonomi. Teckningen från 1918 visar hur frågan engagerade även i mindre orter och hur kvinnor i många familjer deltog aktivt i opinionsbildningen inför riksdagens beslut.

*****

Brännvinsmått

 

Arvegods från Kyrkbyns bränneriet 

När arvet efter Dagmars föräldrar delades fick Dagmar hälften av brännvinsmåtten. Detta är alltså bara hälften av bränneriets mått.

Copilot fick bilder av kannorna och analyserade stämplar och utseende. Detta är ett utdrag av svaret:
Samlingen består av fem kopparkannor med stämplade kronor, kontrollerade enligt äldre svensk måttlagstiftning. Den näst största rymmer exakt 1,23 liter, vilket motsvarar ett svenskt stop enligt 1739 års måttsystem. Kröningen – fyra kronor i rad och en femte längre ned – visar att kannan godkänts som handelsmått år 1811. Märkningen "MW" kan avse kontrollant eller tillverkare. Kröningen är placerad precis under volymkanten, vilket förhindrar fusk: slipas kannan ned, försvinner stämplarna.

De övriga kannorna är av varierande storlek och tycks följa ett systematiskt volymintervall, troligen använt i bränneriverksamhet för dosering eller försäljning. Samtliga är tillverkade i koppar, med tydliga tecken på praktisk användning. Stämplarna visar att de varit i bruk under statlig kontroll, vilket gör dem till juridiska instrument snarare än enbart hushållsföremål.

Utöver måttkannorna ingår två omärkta kärl:

• Vattenflaskan är slät och saknar stämplar. Den har praktisk form och kan ha använts för transport eller förvaring av vätska, men inte som kontrollmått.
• Den trefotade vattenkokaren är handgjord med nitar. Den saknar märkning men är tydligt konstruerad för uppvärmning över eld, troligen i hushåll eller verkstad.

Tillsammans utgör föremålen ett konkret exempel på äldre svensk måttkultur, där precision och kontroll var centralt. Samlingen har både tekniskt och kulturhistoriskt värde.

*****

Linnehandduk med äktenskapsmonogram

 Detta är mors Dagmars handduk som
hon förde till boet när hon gifte sig med Paul.

I det här sammanhanget är D  F  P ett äktenskapsmonogram.

Det brukar tolkas så här:
D = Dagmar
F = Forsmark (Dagmars nya efternamn)
P = Paul

I många hemtextilier från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var det kvinnan som broderade.
Att hon tog med den ”till boet” stämmer perfekt med detta – handdukar, lakan och dukar med monogram var en viktig del av hemgiften.
(ChatGPT har förklarat)

*****

Sjöbacka - fastighetsfakta

Jag frågade Riksarkivet när och av vem Pappa Paul köpte fastigheten Bodafors  4:3 (Sjöbacka), Bodafors, Nässjö kommun. Jag är alltså född i cirkeln.

Karsås strax norr om Bodafors vid Södra stambanan

Svaret: Enligt fastighetsboken för Stg 24C i Bodafors köping får Carl Paul Forsmark köpebrev 1 april 1918. Lagfarten är daterad 15 april 1918, §131. Lagfarten avser stamfastigheten.

Enligt lagfartsprotokollet är säljare Johan Albert Grahn och hans hustru Elna Grahn och det gäller Karsås 1/20 mtl frälse 1:7 Litt C i Norra Sandsjö socken.

Copilot förklarar:

Karsås 1/20 mtl frälse 1:7 Litt C i Norra Sandsjö socken

1. Karsås
Namnet på gården eller hemmanet.

2. 1/20 mtl
Detta anger hemmansdelen – alltså hur stor del av ett mantal gården utgjorde.

• 1 mantal var en skatteenhet, inte ett mått på yta.
• 1/20 mantal är en mycket liten gårdsdel, ofta ett torp eller en mindre avstyckning.

3. frälse
Detta betyder att gården var frälsejord, alltså ägd av adeln och befriad från kronoskatt. Bönder som brukade frälsejord betalade arrende till jordägaren, inte skatt till staten.

4. 1:7
Detta är en registerbeteckning eller löpnummer i jordeboken eller lagfartsregistret. Det kan syfta på:

• Hemmansnummer 1, del 7, eller
• Fastighetsnummer 1:7 i senare fastighetsindelning.

Exakt betydelse beror på årtal och källa, men det är en identifierare.

5. Litt C
"Litt" betyder littera, alltså en bokstavsbeteckning som används i äldre fastighetsakter för att skilja olika delar, handlingar eller kartor åt.

• Litt C kan vara en specifik akt, karta eller bilaga i lantmäteriets handlingar.

6. Norra Sandsjö socken
Gården ligger i Norra Sandsjö socken, Småland (dagens Nässjö kommun).

Sammanfattning
Det betyder alltså:

En liten gårdsdel (1/20 mantal) av frälsekaraktär, registrerad som fastighet 1:7 och betecknad med littera C, belägen i Karsås i Norra Sandsjö socken.

 *****

Forsmarks sommarstuga i Gävle

Vid Gavleåns södra strand före utloppet i Gävlebukten hade min farfar  målarmästaren Hansson en sommarstuga.  

På baksidan finns Pauls förklarande text.

Min kusindotter (Abraham - Karl-Erik) Helene har denna tavla.

Den saknar bland annat segelbåten.

Jag (vi - Helene och jag) vet inte vem konstnären är. Det kan vara målarmästaren själv eller sonen Abraham, som målade tavlor.

En intressantare sak är när tavlorna målades. Ja - delvis framgår det av tavlorna. Hur då? Kan du se det?

*****

a

Paul på Julita gård

Jag har pappa Pauls almanacka från 1916. Han fick den av sina systrar när han besökte dem Gunnarskog julen 1915.

Inlägget kommer att komplettaras och förtydligas när jag får svar på frågor angående Sjöbackas historia, där Paul var lantbrukare under 1920-talet. 

Min bror och jag vet att pappa Paul 'var' på Julitas stora gård. Han kanske praktiserade eller arbetade.
Detta är läs- och begripliga noteringar i hans "Almanacka för alla".

Av ovanstående summariska anteckningar lutar det åt att Paul var på Julita 1916.

*****

Almanackan som sådan är intressant.

a