Föreningen För Fotfria Kjolar

Mostrarna som cyklade i vida fotsida klänningar

Min kusin Lena skriver så här, när jag inte förstår vitsen med FFFK: 
Alla kvinnor tvingades ha långa kjolar som släpade i marken. De blev blöta, smutsiga etc. DE drömde  om kortare kjolar, kanske till ankeln, för att kunna röra sig bättre. En kvinnlig journalist fick i uppdrag att skriva om ett mord i en skog i Värmland. DE manliga journalisterna sprang snabbt i skogen. Det kunde inte den kvinnliga. Vad göra? Hon tog av sig den långa kjolen och sprang i underkläderna. Sant!
Och cykla på den tidens cyklar utan kedjeskydd  -- Sätt på dig en lång kjol och prova själv?

Copilot gjorde denna sammanfattning om fördelen med FFFK-s mode:
På 1920‑talet blev cykeln en symbol för kvinnors nya rörelsefrihet. Utbildade kvinnor, bland dem gymnastikdirektörer från GCI, använde cykeln både i arbetet och för friluftsliv. Samtidigt slog kortare och mer praktiska kjolar igenom, ett resultat av klädreformrörelsens arbete sedan sekelskiftet. I denna miljö uppstod också skämtsamma men tidsenliga initiativ som ”Föreningen För Fotfria Kjolar”, där namnet syftade på de kortare kjolar som gjorde cykling och vandring möjliga utan hinder. Tillsammans speglar detta en tid då kvinnlig självständighet och fysisk aktivitet blev en självklar del av det moderna livet.

Tre av Mostrarna ska på utflykt från Åsgården i Kolbäck runt 1920.