Övervakning av insektsfaunan i Finland

 Nåtö biologiska station

Forskning på insektsfaunans förändring

Forskningen kring insektsfaunan inkluderar:

• Långsiktiga fältstudier och insamling av data
• Klimatförändringars påverkan på artfördelning
• Effekter av markanvändning och urbanisering
• Samarbete med nationella miljöövervakningsprogram

Nationell nattfjärilsövervakning
Nattfjärilar är stora fjärilar som flyger på natten, och det finns över 900 arter i Finland. Genom att följa nattfjärilar får vi snabbt information om förändringar som sker i naturen. Nattfjärilar lever i alla typer av livsmiljöer, och som en mångsidig grupp har de också många olika livsstilar. Därför är de väl lämpade för att studera bland annat biologisk mångfald och miljötillstånd.

Genom nattfjärilsövervakning får vi information om de nattaktiva fjärilar som förekommer i Finland. På bilden ses den klart ökat i vårt land förekommande hagtornsmott (Allophyes oxyacanthae), som har spridit sig från södra kusten till redan Oulu och Kajana.

Någon slags nattfjäril

Bakgrund till övervakningen
Under våren 1993 inleddes en nationell övervakning av nattfjärilar koordinerad av Syke. Övervakningen genomfördes under de första åren på många olika platser, men från och med 1998 har fokus främst legat på skogliga miljöer. Fram till 2015 ansvarade de regionala ELY-centralerna för underhållet av övervakningens ljusfällor och den veckovisa provtagningen, och lokala fjärilsentusiaster identifierade fjärilarna och registrerade observationerna.

Numera sköter entusiaster själva underhållet av ljusfällor förutom identifieringar och datainsamlingar. Vissa fällor sköts också av exempelvis biologiska forskningsstationer, Naturförvaltningens naturcentrum och kommuner, men även deras material identifieras och registreras av entusiaster. Finland har en stark forskning- och hobbyhistoria kring fjärilar, vilket gör att det finns många kompetenta fjärilsentusiaster i landet.

Omfånget av övervakningsnätet har varierat mellan 33-152 fångster över åren (topp år 1996). Under de senaste åren har antalet övervakningspunkter ökat, och från och med 2022 har man för första gången på länge nått en täckning av över 100 övervakningspunkter. För närvarande är övervakningen geografiskt mer omfattande än någonsin. Med det omfattande övervakningsnätet får man viktig information om nätverket av nattfjärilsarter och mer allmänt om miljöförändringar runt om i Finland.

Övervakningsmetod
Som övervakningsmetod används ljusfällor, från vilka man bestämmer art, individantal och kön hos nattaktiva storfjärilar. En lampa som avger UV-strålning lockar fjärilarna till fällan, där de samlas in. Proverna kan torkas före vägning för att minimera fuktens påverkan på vikten. På grund av torkningen kan vissa prover vägas först senare.

Vid övervakning av nattfjärilar har man tidigare främst använt fällor av Jalas-modell. Sedan 2020 har övervakningen av storfjärilar standardiserats nationellt, och man använder huvudsakligen så kallade ljusfällor. På så sätt säkerställs att övervakningen täcker hela landet och ger jämförbara resultat. Proverna separeras individuellt, men ur identifieringssynpunkt krävs ingen exakt uppdelning, vilket har lett till att fällmodellen som används i övervakningen huvudsakligen har bytts ut.

Frysbox som används i nattfjärilsövervakningen

Nattfjärilsövervakning som en indikator på mångfald och miljöförändringar.
Nattfjärilsövervakningens data kan användas för att bedöma den biologiska mångfalden genom direkt använde av art- och individantal eller olika beräkningsindex. Till exempel kan exakta nyckeltal för beståndsförändringar beräknas för enskilda arter, och genom att sammanföra olika arter i grupper baserat på livsmiljö eller artens egenskaper (t.ex. näringsväxter) kan miljöförändringarnas effekter studeras i en bredare kontext. Antal av fjärilar som lever på växter och lavar fungerar som indikatorer på mångfald. Nattfjärilar passar utmärkt för kvantitativ övervakning av den biologiska mångfalden i naturtyper.

När det gäller nattsländor är mångfalden (enkelt uttryckt antalet arter) störst på vårt lands sydkust, medan mångfalden minskar jämnt när man rör sig mot norr. Å andra sidan lever det också många arter i Finlands norra delar som har anpassat sig till nästan arktiska förhållanden och som inte finns någon annanstans i landet.

Övervakningens fällplatser har försökt placeras runtom i Finland så jämnt som möjligt, för att kunna följa klimatförändringens samt andra miljöförändringars påverkan på landets nattfjärilsarter. Under de senaste åren har särskilt i landets norra delar nya fällplatser kunnat grundas, från vilka viktig information om den norra artens utveckling kommer att fås i takt med att klimatförändringen fortskrider.

Under de senaste 30 åren har fler förändringar observerats i Finlands nattfjärilsfauna. Flera nya arter har tillkommit och många tidigare sydliga arter sprider sig mot norr. Samtidigt har de norra arterna dragit sig längre norrut och deras nedgång har fortsatt. Å andra sidan kan allt fler arter bilda två generationer på sommaren istället för en, och detta sker allt längre norrut.