Havsströmmarna på södra halvklotet

 Havsströmmarna på södra halvklotet

ChatGPT sade:
De kalla havsströmmarna som cirkulerar motsols (dvs. västerut längs de sydliga kusterna och sedan norrut längs kontinenterna) mellan Antarktis och de sydliga kontinenterna ingår i det stora cirkulationssystemet på södra halvklotet. Några viktiga namn är:

  • Peruströmmen (Humboldtströmmen) – längs Sydamerikas västkust, från södra Chile upp mot Peru.
  • Benguelaströmmen – längs Afrikas sydvästra kust, från Godahoppsudden norrut.
  • Västaustraliska strömmen – längs västra Australien norrut.

Dessa är delar av de stora subtropiska gyres på södra halvklotet som roterar motsols.

Söder om dessa ligger också den gigantiska Antarktiska cirkumpolarströmmen (West Wind Drift), som går östvart runt hela Antarktis utan att stoppas av några kontinenter. Den är världens starkaste havsström, men den roterar inte runt bassänger som gyres gör, utan snarare hela varvet runt kontinenten.

👉 Sammanfattning:

  • De kalla strömmarna vid kontinenterna: Peru-/Humboldtströmmen, Benguelaströmmen, Västaustraliska strömmen.
  • Den stora östgående huvudströmmen runt Antarktis: Antarktiska cirkumpolarströmmen.

Vad menas med 'The roaring forties' och liknande uttryck?

ChatGPT sade:
”The Roaring Forties” syftar på de starka och ihållande västvindarna som blåser på södra halvklotet mellan ungefär 40° och 50° sydlig bredd.

📍 Några detaljer:

  • Namnet kommer från sjömännen under segelfartygens tid, eftersom vindarna där "vrålar" och skapar höga vågor över de öppna oceanerna.
  • Vindarna uppstår eftersom det på dessa breddgrader finns väldigt få landmassor som bromsar luftströmmen – nästan bara öppet hav runt hela jorden.
  • För segelfartyg som skulle till Australien, Nya Zeeland eller runt Kap Horn var dessa breddgrader både en chans till snabb segling och en risk på grund av hårt väder.

Liknande uttryck används för andra zoner:

  • ”The Furious Fifties” – mellan ca 50°–60° S, ännu kraftigare stormar.
  • ”The Screaming Sixties” – kring 60° S och ner mot Antarktis, där vädret kan vara extremt våldsamt.

👉 Tillsammans beskriver de alltså de ökande vindstyrkorna ju längre söderut man kommer på södra halvklotet.

Då knyter vi ihop vindarna och strömmarna 🌊🌬️

1. Vindarna – Roaring Forties, Furious Fifties, Screaming Sixties

  • På södra halvklotet blåser västvindar (från väst mot öst) mellan 40°S och 60°S.
  • Eftersom nästan inga stora landmassor finns där, blir vinden mycket stark och jämn – därför fick den de dramatiska sjömansnamnen.

2. Havsströmmarna – Antarktiska cirkumpolarströmmen (ACC)

  • Dessa starka västvindar driver igång världens mäktigaste havsström, den Antarktiska cirkumpolarströmmen (West Wind Drift).
  • Strömmen rör sig östvart runt hela Antarktis, utan hinder av kontinenter – det enda stället på jorden där en ström kan gå varvet runt en kontinent.
  • Den binder samman Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet till ett enda cirkulationssystem.

3. Kopplingen till de kalla strömmarna vid kontinenterna

När den Antarktiska cirkumpolarströmmen stöter på kontinenterna (Sydamerika, Afrika, Australien), tvingas delar av vattnet norrut längs kusterna:

  • Vid Sydamerika → Peruströmmen (Humboldtströmmen)
  • Vid Afrika → Benguelaströmmen
  • Vid Australien → Västaustraliska strömmen

Dessa är kalla, norrgående kustströmmar och ingår i de stora motsols gyres på södra halvklotet.

4. Praktisk betydelse för segelfartyg

  • Segelfartyg på väg österut (t.ex. till Australien under klippertiden) utnyttjade gärna Roaring Forties och den Antarktiska cirkumpolarströmmen – de kunde segla snabbt långa sträckor.
  • Västerut var det däremot nästan omöjligt, eftersom vindarna och strömmen hela tiden låg emot.

📌 Sammanfattning:
”The Roaring Forties” och dess syskon är starka västvindar som driver den Antarktiska cirkumpolarströmmen. När den strömmen bryts upp mot kontinenter, föds de kalla kustströmmarna som du först frågade om.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Värnamovisan

Donaukanalen och 'Den tredje mannen', koleraepidemin och den underjordiska Wientalkanalen

Kapellet vid Storforsen