Bakgrundsmaterial till blogginlägg

Geostigen vid Ålands Jakt- och Fiskemuseum i Käringsund är en liten men innehållsrik pärla för den geologiintresserade. Geostigen, som  invigdes   2012, sträcker sig 380 meter och går längs udden i Käringsund. Stigen visar upp stenar som är allt från 1900 miljoner år gamla till vad som kan komma att ske i framtiden på Åland. Geostigen går i kronologisk ordning där man får se information om olika bergsorter och hur gamla de är. Geostigen kommer att vara öppen året runt så länge det går att gå på den. 🪨 Geologistigen – en tidsresa i miniformat Längd: ca 350 meter, vilket gör den lättillgänglig för både barn och vuxna. Startpunkt: Precis utanför museet, som ligger vid det historiska fiskeläget i Käringsund. Innehåll: Stigen berättar Ålands geologiska historia — från vulkanisk aktivitet i urtiden till spåren efter inlandsisen. Utformning: Skyltar och stationer längs vägen förklarar bergarter, landhöjning och andra geologiska fenomen. Det är pedagogiskt upplagt, med både fakta...

  Erik XIV på Kastelholms slott Det var Gustav Vasasson kung Johan III, Erik XIV:s yngre bror, som lät fängsla Erik och hans hustru Karin Månsdotter på Kastelholms slott år 1571. Detta skedde efter att Erik XIV hade avsatts från tronen 1568, delvis på grund av sitt kontroversiella giftermål med Karin, som kom från enkla förhållanden, och Eriks psykiska ohälsa. Bakgrund till fängslandet Erik och Karin hölls först fängslade på Stockholms slott, därefter flyttades de till Åbo slott i Finland. På grund av rykten om en möjlig rysk räddningsexpedition valde Johan III att flytta dem till Kastelholm på Åland i augusti 1571. Kastelholm erbjöd ett mer isolerat och säkert fängelse, långt från maktens centrum. Senare fördes de vidare till Gripsholms slott, och 1573 skildes de åt – Karin fördes tillbaka till Åbo medan Erik fortsatte sin fångenskap tills han dog 1577.  

  St Olav Waterway – Nordens havsnära pilgrimsled Vem var Olav den helige och varför ville han hem från Ryssland? Olav Haraldsson , född 995, var en norsk vikingahövding, som blev kung och senare helgonförklarad efter sin död i slaget vid Stiklestad år 1030. Han hade tidigare varit i exil i Gardariket (nuvarande Ryssland), där han fick stöd av furst Jaroslav den vise. Han ville hem till Norge för att: Återta tronen efter att ha blivit avsatt av danska kung Knut den store. Fullfölja sitt religiösa uppdrag att kristna Norge. Återupprätta sin makt och sitt arv som kung. Efter sin död blev han helgonförklarad (efter diverse märkliga händelser) och hans grav i Nidarosdomen i Trondheim blev ett viktigt pilgrimsmål. St Olav Waterway skapades för att återuppväcka den historiska pilgrimsfärden till Nidaros, med fokus på natur, kultur och reflektion i skärgårdsmiljö. Leden invigdes 2019 som ett internationellt samarbetsprojekt och sträcker sig från Åbo via Åla...

  Träsket på Nabbebergen med gravrösen Texterna nedan har jag hämtat från infotavlan vid gravfältet. Gravfältet (Ec 6.6) består av fem rösen belägna längs en höjdsträckning i nord-sydlig riktning. Det ingår i ett större område med ca 90 rösen utspridda över en yta på 350 x 250 meter. Rösena är från bronsålder och äldre järnålder. De är vanligen placerade på höjder nära kusten eller vatten, vilket tyder på en strävan efter synlighet och närhet till vatten. Rösena är runda stensättningar med diametrar mellan 6 och 10 meter och höjder mellan 0,3 och 0,7 meter. De är uppbyggda av sten och block och är övervuxna med mossa och gräs. Vissa rösen har nedsänkningar i mitten, vilket kan bero på plundring eller ras. Gravarna användes för brandgravskick, där de dödas kvarlevor placerades i urnor eller direkt i rösena. Rösena innehöll ofta gravgåvor såsom vapen, smycken och redskap, vilket visar på den dödes sociala status. Rösena kunde ibland omges av stencirklar eller andra markeringar. ...

 Jag frågade Copilot: Är sprickan i Ingbyberget en förkastning? När inträffade den i så fall? Sprickan i Ingbyberget är ett imponerande geologiskt inslag, men det är inte helt klart om den är en förkastning i strikt geologisk mening . En förkastning innebär att bergmassor har förskjutits längs en sprickzon, ofta till följd av tektoniska krafter som jordskalv eller landhöjning. I Ingbybergets fall finns det tecken på sprickbildning , men det saknas dokumentation som visar att det är en aktiv eller historisk förkastning med tydlig förskjutning. 🧭 Vad vet vi om sprickan? Den är djup och markerad , vilket tyder på att den kan vara en gammal sprickzon i berggrunden. Den ligger i ett område som har påverkats av landhöjning efter istiden , vilket kan ha bidragit till sprickbildning. Det finns bronsåldersgravar och andra kulturspår i närheten, vilket visar att platsen varit viktig länge – men inte nödvändigtvis att sprickan är geologiskt a...

”Äng är åkers moder” Uttrycket ” Äng är åkers moder ” är gammalt och finns belagt redan på 1600-talet i svenska jordbrukssammanhang.  Det syftar på att åkern behövde gödsel för att ge bra skörd, och gödseln fick man framför allt från djuren som betade på ängen och fick vinterfoder därifrån. Därför var ängen själva grunden för åkerbrukets avkastning. Talesättet är ett känt citat från Olaus Magnus, som redan på 1500-talet i sitt verk "Historia om de nordiska folken" (1555) skrev i liknande anda om hur viktig ängen var för åkern. På 1600-talet finns uttrycket tydligt i svenska jordbrukstexter, och under 1700-talet användes det ofta i hushållningslitteratur, t.ex. hos Jacob Faggot och Pehr Kalm .

  Nåtö biologiska station Forskning på insektsfaunans förändring Forskningen kring insektsfaunan inkluderar: Långsiktiga fältstudier och insamling av data Klimatförändringars påverkan på artfördelning Effekter av markanvändning och urbanisering Samarbete med nationella miljöövervakningsprogram Nationell nattfjärilsövervakning Nattfjärilar är stora fjärilar som flyger på natten, och det finns över 900 arter i Finland. Genom att följa nattfjärilar får vi snabbt information om förändringar som sker i naturen. Nattfjärilar lever i alla typer av livsmiljöer, och som en mångsidig grupp har de också många olika livsstilar. Därför är de väl lämpade för att studera bland annat biologisk mångfald och miljötillstånd. Genom nattfjärilsövervakning får vi information om de nattaktiva fjärilar som förekommer i Finland. På bilden ses den klart ökat i vårt land förekommande hagtornsmott (Allophyes oxyacanthae), som har spridit sig från södra kusten till redan Oulu och Kajana. Någon slags nattf...

  Hur kommunicerade befälet med manskapet, som stod uppe i riggen, när det var hårt väder? ChatGPT sade: Det var en verklig utmaning på fartyg som Pommern , särskilt i hårt väder med storm och dånande hav. Kommunikation mellan befäl och manskap i riggen skedde på flera sätt: 1. Kommando-rop Befälet (styrman eller kaptenen) gav order från däck med korta, inövade kommandon, t.ex. “Bärga storbramseglet!” eller “Släpp skotet!” . Ropen skulle vara korta och tydliga för att överrösta vinden. Det fanns en slags ”kommando-terminologi” som alla sjömän kunde utantill – ingen fick tveka på vad som menades. 2. Mellanropare (”hollare”) En man kunde stå halvvägs upp i riggen och ropa vidare ordern från däck till dem som redan var ute på rån. På så vis kunde man kedja vidare kommandon. 3. Hands- och armtecken När det dånade för mycket använde man ibland tecken, särskilt mellan de sjömän som stod bredvid varandra på r...

  Pommerns rigg med segel ⛵ Pommern och hennes master med råsegel Pommern är en fyrmastad bark , vilket innebär att hon har fyra master: 1. Fockmast (längst fram) 2. Stormast 3. Mizzenmast (tredje masten) 4. Jiggmast eller mesanmast (aktersta masten) På de tre främsta masterna – fock, stormast och mizzenmast – sattes råsegel , alltså de stora fyrkantiga seglen som hänger tvärs över fartyget. Den aktersta masten (jiggmast) hade istället snedsegel , typiskt för barkrigg. Vad är ett råsegel? Ett råsegel är ett fyrkantigt segel som hänger från en horisontell bom (rå) tvärs över masten. Det är optimerat för medvind – seglet fångar vinden bakifrån och driver fartyget framåt. Råsegel är stora och kraftfulla , men kräver mycket arbete att hantera – särskilt att brassa (vrida) dem när vinden ändras. Vad kallas bommarna som seglen hänger på? De horisontella bommarna kallas råor (singular: rå ). Varje råsegel hänger från en rå , som är fäst ...

  Skillnader mellan  fullriggare,  bark, skonare och klipper En jämförelse av fyra klassiska segelfartygstyper: fullriggare ,  bark ,  skonare och klipper . Varje typ har sin egen karaktär, historia och användningsområde – som olika personligheter på världshaven . 🧭 Översiktstabell: Fyra segelfartygstyper Fartygstyp Riggning Antal master Segeltyp Syfte/användning Fart Besättning Fullriggare Råsegel på alla master Minst 3 Fyrkantiga råsegel Långdistans, tung last, militärt Hög Stor Bark Råsegel på alla utom mesanmasten (snedsegel där) Minst 3 Blandad rigg Handelsfartyg, effektiv bemanning Hög Medel Skonare Snedsegel (gaffelrigg), ibland kombinerat 2–6 Gaffelsegel, ibland stagsegel Kustfart, ...