Spanska sjukan i Sverige 1918–1920

 

Spanska sjukan i Sverige 1918–1920

ChatGPT-s sammanfattning

Spanska sjukan 1918–1920 – 

en pandemi som drabbade Sverige hårt

Spanska sjukan var en av de mest omfattande pandemierna i modern historia. Den orsakades av ett influensavirus av typen A (H1N1) och spreds över världen under åren 1918–1920. Pandemin sammanföll med första världskrigets slut och fick mycket stora konsekvenser för befolkningen, även i det då relativt fattiga Sverige.

Trots namnet hade sjukdomen inte sitt ursprung i Spanien. Benämningen uppstod eftersom den spanska pressen, som inte var lika hårt censurerad som pressen i de krigförande länderna, tidigt rapporterade öppet om sjukdomsutbrottet. Därmed kom Spanien felaktigt att förknippas med pandemins ursprung.

Ett snabbt sjukdomsförlopp

Influensan började spridas internationellt under våren 1918. Under hösten samma år kom en betydligt allvarligare våg som drabbade stora delar av världen. Sjukdomen spreds snabbt genom människors resor, militära transporter och den ökade rörligheten i samhället.

Det som gjorde spanska sjukan särskilt skrämmande var att även unga och tidigare friska människor kunde bli svårt sjuka och dö. Detta skilde sig från många vanliga influensaepidemier, där framför allt äldre och personer med nedsatt hälsa löper störst risk.

Sjukdomen kunde utvecklas mycket snabbt. Den började ofta med feber, huvudvärk, muskelvärk och stark sjukdomskänsla. I svåra fall tillstötte lunginflammation, ibland med ett snabbt och dödligt förlopp.

Sverige drabbades hårt

Sverige hade vid denna tid omkring 5,8 miljoner invånare. Spanska sjukan nådde landet sommaren 1918 och spreds sedan över nästan hela landet.

Den värsta perioden inföll under hösten 1918, men nya sjukdomsvågor förekom även under 1919 och 1920.

Särskilt hårt drabbades vissa mindre samhällen och orter där sjukdomen snabbt kunde spridas mellan människor. Norrland och delar av inlandet hade betydande dödlighet. Även större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö drabbades svårt.

I vissa orter blev situationen så allvarlig att en stor del av befolkningen insjuknade under en kort period. Sjukvården överbelastades, läkare och sjuksköterskor räckte inte till och även de som skulle vårda de sjuka kunde själva bli smittade.

Sjukdomen fick också konsekvenser för samhällslivet. Skolor och arbetsplatser fick stänga eller begränsa verksamheten när många var sjuka. Begravningarna blev fler än vad den ordinarie organisationen klarade av.

Varför drabbades vissa orter särskilt hårt?

Det fanns flera förklaringar till att dödligheten varierade mellan olika delar av landet.

• Befolkningens åldersstruktur: Unga vuxna drabbades ovanligt hårt.
• Bostadsförhållanden: Trångboddhet gjorde det lättare för smittan att spridas.
• Samhällets geografiska läge: Tät trafik och resande kunde bidra till snabb smittspridning.
• Tillgång till sjukvård: På landsbygden och i avlägsna samhällen kunde det vara långt till läkare och sjukhus.
• Befolkningens allmänna hälsa: Undernäring och andra sjukdomar kunde förvärra följderna.

I Sverige beräknas omkring 37 000 människor ha avlidit i spanska sjukan, även om olika uppskattningar förekommer. Globalt brukar antalet döda uppskattas till minst 50 miljoner, men högre beräkningar har också förekommit.

Hur kunde pandemin bekämpas?

År 1918 saknade man kunskap om influensavirusets exakta natur. Det var först 1933 som influensaviruset kunde isoleras. Något vaccin mot spanska sjukan fanns alltså inte.

Sjukvårdens möjligheter att behandla de svårast sjuka var begränsade. Antibiotika mot bakterieinfektioner hade ännu inte kommit i bruk. Därför kunde man inte behandla de lunginflammationer som ofta följde på influensan på det sätt som är möjligt i dag.

Myndigheterna försökte begränsa smittspridningen genom bland annat isolering av sjuka, hygienåtgärder och begränsningar av offentliga sammankomster. Men möjligheterna att påverka pandemins förlopp var små.

Så småningom avtog sjukdomen. Under 1920 hade pandemin i huvudsak klingat av.

En historisk jämförelse med vår egen tid

Spanska sjukan och covid-19-pandemin, som började spridas i slutet av 2019, har flera gemensamma drag. Båda var världsomfattande pandemier orsakade av nya virus, och båda visade hur snabbt en smittsam sjukdom kan spridas mellan länder och kontinenter.

Men skillnaderna är också betydande. År 1918 saknades den medicinska kunskap, diagnostik och sjukvårdsteknik som finns i dag. Det fanns varken intensivvård av modern typ, antibiotika mot sekundära bakterieinfektioner eller möjlighet att snabbt utveckla och distribuera vaccin.

Under covid-19-pandemin kunde forskare på kort tid utveckla effektiva vacciner. Samhället hade också helt andra möjligheter att följa smittspridningen och informera befolkningen.

En annan skillnad var vilka åldersgrupper som drabbades hårdast. Spanska sjukan hade en ovanligt hög dödlighet bland unga vuxna, medan covid-19 framför allt innebar en stor risk för äldre och personer med underliggande sjukdomar.

Två pandemier – två olika samhällen

Spanska sjukan och covid-19 visar att mänskligheten fortfarande är sårbar inför nya infektionssjukdomar. Men de visar också hur mycket medicinsk forskning, sjukvård och samhällsorganisation har utvecklats under det senaste århundradet.

År 1918 kunde en ung människa insjukna och dö inom några dagar utan att sjukvården hade särskilt mycket att erbjuda. Hundra år senare kunde en ny pandemi mötas med avancerad diagnostik, intensivvård och vaccin.

Det är kanske den viktigaste historiska lärdomen: Virusen har inte försvunnit, men människans möjligheter att förstå och bekämpa dem har förändrats dramatiskt.

Några länkar

Spanska sjukan 100 år: Vad kan vi lära av historiens värsta influensa? 29 januari 2018 - Vetenskapsradion | Sveriges Radio

Dödens vinter i Lappmarken | slakthistoria.se

Östersunds historia - Östersund.se

En viktig omständighet var att Östersund var en militär- och järnvägsstad. Där fanns två regementen och många människor vistades tillsammans i trånga utrymmen. Det underlättade smittspridningen.

Jämtlands län hade omkring 800 dödsfall per 100 000 invånare under 1918, vilket var den högsta länssiffran i Sverige.

Västerås – ett militärt utbrott med många döda

I september 1918 samlades 2 357 personer vid Västmanlands infanteriregemente i Västerås för repövningar.

Smittan kom in i förläggningen och spreds snabbt. Regementets sjukhus blev snart överfullt. Inom kort avled 80 personer.

Händelsen blev så uppmärksammad att en tidning beskrev Västerås som en stad som förvandlats till ett bårhus.

Under 1918–1919 dog omkring 250 personer i Västerås med spanska sjukan som dödsorsak.

Stockholm – skolor och tätbefolkade bostadsområden

Även Stockholm drabbades hårt. Den första vågen kom redan i slutet av juli 1918, men det var under hösten som sjukdomen blev särskilt omfattande.

Stadens folkskolor drabbades kraftigt. När många barn och lärare insjuknade blev det svårt att hålla verksamheten igång.

Stockholm hade också den tidens typiska storstadsproblem: trångboddhet, stora sociala skillnader och många människor som dagligen möttes i kollektivtrafik, på arbetsplatser och i offentliga lokaler.

Norrland och Dalarna i stort

Det var framför allt inlandet i norra Sverige som hade en hög dödlighet. Även delar av Dalarna drabbades svårt.

Det finns en geografisk förklaring som är värd att uppmärksamma. Smittan nådde inte alla avlägsna samhällen samtidigt. När den slutligen kom till vissa isolerade bygder kunde en stor del av befolkningen sakna tidigare immunitet.

Detta bidrog sannolikt till de mycket höga dödstalen på vissa håll.

4. Hur många dog i Sverige?

Uppgifterna varierar något beroende på vilken tidsperiod och vilka dödsorsaker man räknar med.

SCB:s historiska statistik redovisar 34 374 dödsfall under den period då epidemin uppträdde som farsot, från andra halvåret 1918 till första halvåret 1919.

Räknar man hela perioden 1918–1920 brukar siffran anges till omkring 37 573 döda.

Med en befolkning på knappt sex miljoner motsvarar det ungefär 0,6 procent av Sveriges befolkning.

Det är en mycket hög dödlighet för en enda pandemi. SCB beskriver epidemin som den dödligaste i Sverige sedan smittkoppsepidemin 1779.

Det är intressant att jämföra de båda pandemierna.
De hade flera gemensamma drag, men också mycket stora skillnader.

Faktor	Spanska sjukan	Covid-19
Tid i Sverige	1918–1920	2020–2022
Virus	Influensa A, H1N1	Coronavirus, SARS-CoV-2
Smittväg	Främst luftvägar	Främst luftvägar
Särskilt utsatta	Unga vuxna 20–40 år	Äldre, särskilt över 70 år
Vaccin	Saknades	Utvecklades snabbt
Behandling	Mycket begränsad	Syrgas, intensivvård och läkemedel
Svenska dödsfall	Cirka 37 600	Drygt 16 500 redan i maj 2022

Observera att dödssiffrorna bygger på olika långa perioder och delvis olika sätt att registrera dödsorsaken. De är därför inte helt jämförbara.

Svenska Militära minnesmärken+2

Skillnaden i vilka människor som dog

Detta är kanske den mest slående skillnaden.

Spanska sjukan hade en ovanligt hög dödlighet bland unga vuxna. Många av de drabbade var tidigare fullt friska människor i 20–40-årsåldern. Även barn och äldre dog, men den ovanliga överrepresentationen av unga vuxna gjorde pandemin särskilt tragisk.

Covid-19 hade däremot en mycket tydlig åldersprofil. De allra flesta som dog var äldre människor, ofta med bakomliggande sjukdomar.

Under 2020 var nio av tio avlidna med covid-19 över 70 år. Under 2022 var medelåldern bland de rapporterat avlidna 82 år.

Skillnaden i sjukvårdens möjligheter

År 1918 hade läkarna nästan inga möjligheter att påverka själva sjukdomsförloppet.

• Inget influensavaccin fanns.
• Antibiotika var ännu inte upptäckt för medicinsk behandling.
• Intensivvård och modern andningshjälp saknades.
• Kunskapen om virus och smittspridning var begränsad.

Under covid-pandemin hade sjukvården helt andra möjligheter.

Vacciner utvecklades på mycket kort tid och började användas i Sverige i slutet av december 2020. Det fanns också intensivvård, syrgasbehandling och läkemedel som kunde förbättra behandlingen av svårt sjuka.

Skillnaden i samhällets reaktion

Även här är skillnaderna stora.

År 1918 var samhället fortfarande präglat av första världskriget. Det fanns inga moderna kommunikationsmedel och informationen spreds genom tidningar och muntliga meddelanden.

Under covid-pandemin kunde myndigheterna kommunicera med hela befolkningen genom television, radio, internet och mobiltelefoner.

Sverige införde bland annat:

• Begränsningar av offentliga sammankomster.
• Rekommendationer om avstånd och att undvika folksamlingar.
• Distansundervisning och hemarbete.
• Vaccinationsprogram i stor skala.
• Tillfälliga besöksförbud på äldreboenden.

Det är också värt att nämna att Sverige valde en delvis annorlunda strategi än många andra länder. Under stora delar av pandemin byggde åtgärderna på rekommendationer och frivillighet, även om vissa bindande restriktioner infördes.

Överdödligheten under covid-pandemin

Ett intressant mått är överdödligheten, det vill säga hur många fler som dog än vad man normalt hade förväntat sig.

SCB har undersökt perioden 2020–2022 och kommit fram till att Sveriges överdödlighet låg mellan drygt fyra och sju procent, beroende på vilken beräkningsmetod som används.

Sverige tillhörde därmed de europeiska länder som hade lägst överdödlighet under perioden, tillsammans med övriga nordiska länder.

Statistikmyndigheten SCB+1

6. Vad kan vi lära av de båda pandemierna?

Det finns en viktig gemensam erfarenhet: Ett nytt smittsamt virus kan på kort tid förändra hela samhället.

Men det finns också en avgörande skillnad mellan 1918 och 2020.

År 1918 stod läkarvetenskapen i stort sett maktlös inför en sjukdom som kunde döda unga och friska människor inom några dagar. År 2020 hade vetenskapen helt andra verktyg. Genom internationellt samarbete kunde man snabbt identifiera viruset, utveckla vaccin och förbättra behandlingsmetoderna.

Det betyder inte att covid-pandemin var lindrig. Den medförde stort mänskligt lidande, många dödsfall och långvariga samhällskonsekvenser. Men den medicinska utvecklingen under det dryga sekel som skiljer pandemierna åt är anmärkningsvärd.

En historisk detalj som jag tycker är särskilt intressant: Arjeplog drabbades av en mycket svår våg av spanska sjukan först i början av 1920. Medan pandemin hade klingat av på många andra håll i Sverige fick alltså en liten, avlägsen inlandskommun uppleva en katastrof när omvärlden redan hade börjat återgå till det normala.

Det visar att en pandemi inte nödvändigtvis drabbar alla platser samtidigt – och att geografiskt avlägsna samhällen kan drabbas hårdast när smittan väl når fram.

Källor för vidare läsning

Här finns några särskilt användbara svenska källor:

1. SCB – Spanska sjukan och döden för 100 år sedan. Historisk statistik och dödlighet.
2. Kulturarv Västmanland – När Västerås drabbades av spanska sjukan. Intressant lokalhistorik.
3. Stockholmskällan – Spanska sjukan 1918–1920. Om sjukdomens spridning i Stockholm.
4. Karolinska Institutet – Vem dog i spanska sjukan?. Medicinhistorisk genomgång.

Min slutsats: Spanska sjukan och covid-19 visar två mycket olika stadier i mänsklighetens kamp mot smittsamma sjukdomar. Det är svårt att föreställa sig hur utsatt en befolkning var 1918, när det saknades både effektiva läkemedel och vaccin. Hundra år senare hade vetenskapen gjort enorma framsteg – men covid-19 visade samtidigt att vi fortfarande är sårbara för nya pandemier.