Spanska sjukan i Sverige 1918–1920
ChatGPT-s sammanfattning
Spanska sjukan 1918–1920 –
en pandemi som drabbade
Sverige hårt
Spanska sjukan var en av de mest omfattande pandemierna i
modern historia. Den orsakades av ett influensavirus av typen A (H1N1) och
spreds över världen under åren 1918–1920. Pandemin sammanföll med första
världskrigets slut och fick mycket stora konsekvenser för befolkningen, även i
det då relativt fattiga Sverige.
Trots namnet hade sjukdomen inte sitt ursprung i Spanien.
Benämningen uppstod eftersom den spanska pressen, som inte var lika hårt
censurerad som pressen i de krigförande länderna, tidigt rapporterade öppet om
sjukdomsutbrottet. Därmed kom Spanien felaktigt att förknippas med pandemins
ursprung.
Ett snabbt sjukdomsförlopp
Influensan började spridas internationellt under våren 1918.
Under hösten samma år kom en betydligt allvarligare våg som drabbade stora
delar av världen. Sjukdomen spreds snabbt genom människors resor, militära
transporter och den ökade rörligheten i samhället.
Det som gjorde spanska sjukan särskilt skrämmande var att
även unga och tidigare friska människor kunde bli svårt sjuka och dö. Detta
skilde sig från många vanliga influensaepidemier, där framför allt äldre och
personer med nedsatt hälsa löper störst risk.
Sjukdomen kunde utvecklas mycket snabbt. Den började ofta
med feber, huvudvärk, muskelvärk och stark sjukdomskänsla. I svåra fall
tillstötte lunginflammation, ibland med ett snabbt och dödligt förlopp.
Sverige drabbades hårt
Sverige hade vid denna tid omkring 5,8 miljoner invånare.
Spanska sjukan nådde landet sommaren 1918 och spreds sedan över nästan hela
landet.
Den värsta perioden inföll under hösten 1918, men nya
sjukdomsvågor förekom även under 1919 och 1920.
Särskilt hårt drabbades vissa mindre samhällen och orter där
sjukdomen snabbt kunde spridas mellan människor. Norrland och delar av inlandet
hade betydande dödlighet. Även större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö
drabbades svårt.
I vissa orter blev situationen så allvarlig att en stor del
av befolkningen insjuknade under en kort period. Sjukvården överbelastades,
läkare och sjuksköterskor räckte inte till och även de som skulle vårda de
sjuka kunde själva bli smittade.
Sjukdomen fick också konsekvenser för samhällslivet. Skolor
och arbetsplatser fick stänga eller begränsa verksamheten när många var sjuka.
Begravningarna blev fler än vad den ordinarie organisationen klarade av.
Varför drabbades vissa orter särskilt hårt?
Det fanns flera förklaringar till att dödligheten varierade
mellan olika delar av landet.
- Befolkningens
åldersstruktur: Unga vuxna drabbades ovanligt hårt.
- Bostadsförhållanden:
Trångboddhet gjorde det lättare för smittan att spridas.
- Samhällets
geografiska läge: Tät trafik och resande kunde bidra till snabb
smittspridning.
- Tillgång
till sjukvård: På landsbygden och i avlägsna samhällen kunde det vara
långt till läkare och sjukhus.
- Befolkningens
allmänna hälsa: Undernäring och andra sjukdomar kunde förvärra följderna.
I Sverige beräknas omkring 37 000 människor ha avlidit i
spanska sjukan, även om olika uppskattningar förekommer. Globalt brukar antalet
döda uppskattas till minst 50 miljoner, men högre beräkningar har också
förekommit.
Hur kunde pandemin bekämpas?
År 1918 saknade man kunskap om influensavirusets exakta
natur. Det var först 1933 som influensaviruset kunde isoleras. Något vaccin mot
spanska sjukan fanns alltså inte.
Sjukvårdens möjligheter att behandla de svårast sjuka var
begränsade. Antibiotika mot bakterieinfektioner hade ännu inte kommit i bruk.
Därför kunde man inte behandla de lunginflammationer som ofta följde på
influensan på det sätt som är möjligt i dag.
Myndigheterna försökte begränsa smittspridningen genom bland
annat isolering av sjuka, hygienåtgärder och begränsningar av offentliga
sammankomster. Men möjligheterna att påverka pandemins förlopp var små.
Så småningom avtog sjukdomen. Under 1920 hade pandemin i
huvudsak klingat av.
En historisk jämförelse med vår egen tid
Spanska sjukan och covid-19-pandemin, som började spridas i
slutet av 2019, har flera gemensamma drag. Båda var världsomfattande pandemier
orsakade av nya virus, och båda visade hur snabbt en smittsam sjukdom kan
spridas mellan länder och kontinenter.
Men skillnaderna är också betydande. År 1918 saknades den
medicinska kunskap, diagnostik och sjukvårdsteknik som finns i dag. Det fanns
varken intensivvård av modern typ, antibiotika mot sekundära
bakterieinfektioner eller möjlighet att snabbt utveckla och distribuera vaccin.
Under covid-19-pandemin kunde forskare på kort tid utveckla
effektiva vacciner. Samhället hade också helt andra möjligheter att följa
smittspridningen och informera befolkningen.
En annan skillnad var vilka åldersgrupper som drabbades
hårdast. Spanska sjukan hade en ovanligt hög dödlighet bland unga vuxna, medan
covid-19 framför allt innebar en stor risk för äldre och personer med
underliggande sjukdomar.
Två pandemier – två olika samhällen
Spanska sjukan och covid-19 visar att mänskligheten
fortfarande är sårbar inför nya infektionssjukdomar. Men de visar också hur
mycket medicinsk forskning, sjukvård och samhällsorganisation har utvecklats
under det senaste århundradet.
År 1918 kunde en ung människa insjukna och dö inom några
dagar utan att sjukvården hade särskilt mycket att erbjuda. Hundra år senare
kunde en ny pandemi mötas med avancerad diagnostik, intensivvård och vaccin.
Det är kanske den viktigaste historiska lärdomen: Virusen
har inte försvunnit, men människans möjligheter att förstå och bekämpa dem har
förändrats dramatiskt.
Några länkar
Dödens
vinter i Lappmarken | slakthistoria.se
Östersunds
historia - Östersund.se
En viktig omständighet var att Östersund var en militär- och
järnvägsstad. Där fanns två regementen och många människor vistades tillsammans
i trånga utrymmen. Det underlättade smittspridningen.
Jämtlands län hade omkring 800 dödsfall per 100 000 invånare
under 1918, vilket var den högsta länssiffran i Sverige.
Västerås – ett militärt utbrott med många döda
I september 1918 samlades 2 357 personer vid Västmanlands
infanteriregemente i Västerås för repövningar.
Smittan kom in i förläggningen och spreds snabbt.
Regementets sjukhus blev snart överfullt. Inom kort avled 80 personer.
Händelsen blev så uppmärksammad att en tidning beskrev
Västerås som en stad som förvandlats till ett bårhus.
Under 1918–1919 dog omkring 250 personer i Västerås med
spanska sjukan som dödsorsak.
Stockholm – skolor och tätbefolkade bostadsområden
Även Stockholm drabbades hårt. Den första vågen kom redan i
slutet av juli 1918, men det var under hösten som sjukdomen blev särskilt
omfattande.
Stadens folkskolor drabbades kraftigt. När många barn och
lärare insjuknade blev det svårt att hålla verksamheten igång.
Stockholm hade också den tidens typiska storstadsproblem:
trångboddhet, stora sociala skillnader och många människor som dagligen möttes
i kollektivtrafik, på arbetsplatser och i offentliga lokaler.
Norrland och Dalarna i stort
Det var framför allt inlandet i norra Sverige som hade en
hög dödlighet. Även delar av Dalarna drabbades svårt.
Det finns en geografisk förklaring som är värd att
uppmärksamma. Smittan nådde inte alla avlägsna samhällen samtidigt. När den slutligen
kom till vissa isolerade bygder kunde en stor del av befolkningen sakna
tidigare immunitet.
Detta bidrog sannolikt till de mycket höga dödstalen på
vissa håll.
4. Hur många dog i Sverige?
Uppgifterna varierar något beroende på vilken tidsperiod och
vilka dödsorsaker man räknar med.
SCB:s historiska statistik redovisar 34 374 dödsfall under
den period då epidemin uppträdde som farsot, från andra halvåret 1918 till
första halvåret 1919.
Räknar man hela perioden 1918–1920 brukar siffran anges till
omkring 37 573 döda.
Med en befolkning på knappt sex miljoner motsvarar det
ungefär 0,6 procent av Sveriges befolkning.
Det är en mycket hög dödlighet för en enda pandemi. SCB
beskriver epidemin som den dödligaste i Sverige sedan smittkoppsepidemin 1779.
Det är intressant att jämföra de båda pandemierna.
De hade
flera gemensamma drag, men också mycket stora skillnader.
|
Faktor |
Spanska sjukan |
Covid-19 |
|
Tid i Sverige |
1918–1920 |
2020–2022 |
|
Virus |
Influensa A, H1N1 |
Coronavirus, SARS-CoV-2 |
|
Smittväg |
Främst luftvägar |
Främst luftvägar |
|
Särskilt utsatta |
Unga vuxna 20–40 år |
Äldre, särskilt över 70 år |
|
Vaccin |
Saknades |
Utvecklades snabbt |
|
Behandling |
Mycket begränsad |
Syrgas, intensivvård och läkemedel |
|
Svenska dödsfall |
Cirka 37 600 |
Drygt 16 500 redan i maj 2022 |
Observera att dödssiffrorna bygger på olika långa perioder
och delvis olika sätt att registrera dödsorsaken. De är därför inte helt
jämförbara.
Svenska Militära minnesmärken+2
Skillnaden i vilka människor som dog
Detta är kanske den mest slående skillnaden.
Spanska sjukan hade en ovanligt hög dödlighet bland unga
vuxna. Många av de drabbade var tidigare fullt friska människor i
20–40-årsåldern. Även barn och äldre dog, men den ovanliga överrepresentationen
av unga vuxna gjorde pandemin särskilt tragisk.
Covid-19 hade däremot en mycket tydlig åldersprofil. De
allra flesta som dog var äldre människor, ofta med bakomliggande sjukdomar.
Under 2020 var nio av tio avlidna med covid-19 över 70 år. Under
2022 var medelåldern bland de rapporterat avlidna 82 år.
Skillnaden i sjukvårdens möjligheter
År 1918 hade läkarna nästan inga möjligheter att påverka
själva sjukdomsförloppet.
- Inget
influensavaccin fanns.
- Antibiotika
var ännu inte upptäckt för medicinsk behandling.
- Intensivvård
och modern andningshjälp saknades.
- Kunskapen
om virus och smittspridning var begränsad.
Under covid-pandemin hade sjukvården helt andra möjligheter.
Vacciner utvecklades på mycket kort tid och började användas
i Sverige i slutet av december 2020. Det fanns också intensivvård,
syrgasbehandling och läkemedel som kunde förbättra behandlingen av svårt sjuka.
Skillnaden i samhällets reaktion
Även här är skillnaderna stora.
År 1918 var samhället fortfarande präglat av första
världskriget. Det fanns inga moderna kommunikationsmedel och informationen
spreds genom tidningar och muntliga meddelanden.
Under covid-pandemin kunde myndigheterna kommunicera med
hela befolkningen genom television, radio, internet och mobiltelefoner.
Sverige införde bland annat:
- Begränsningar
av offentliga sammankomster.
- Rekommendationer
om avstånd och att undvika folksamlingar.
- Distansundervisning
och hemarbete.
- Vaccinationsprogram
i stor skala.
- Tillfälliga
besöksförbud på äldreboenden.
Det är också värt att nämna att Sverige valde en delvis
annorlunda strategi än många andra länder. Under stora delar av pandemin byggde
åtgärderna på rekommendationer och frivillighet, även om vissa bindande
restriktioner infördes.
Överdödligheten under covid-pandemin
Ett intressant mått är överdödligheten, det vill säga hur
många fler som dog än vad man normalt hade förväntat sig.
SCB har undersökt perioden 2020–2022 och kommit fram till
att Sveriges överdödlighet låg mellan drygt fyra och sju procent, beroende på
vilken beräkningsmetod som används.
Sverige tillhörde därmed de europeiska länder som hade lägst
överdödlighet under perioden, tillsammans med övriga nordiska länder.
Statistikmyndigheten SCB+1
6. Vad kan vi lära av de båda pandemierna?
Det finns en viktig gemensam erfarenhet: Ett nytt smittsamt
virus kan på kort tid förändra hela samhället.
Men det finns också en avgörande skillnad mellan 1918 och
2020.
År 1918 stod läkarvetenskapen i stort sett maktlös inför en
sjukdom som kunde döda unga och friska människor inom några dagar. År 2020 hade
vetenskapen helt andra verktyg. Genom internationellt samarbete kunde man
snabbt identifiera viruset, utveckla vaccin och förbättra behandlingsmetoderna.
Det betyder inte att covid-pandemin var lindrig. Den
medförde stort mänskligt lidande, många dödsfall och långvariga
samhällskonsekvenser. Men den medicinska utvecklingen under det dryga sekel som
skiljer pandemierna åt är anmärkningsvärd.
En historisk detalj som jag tycker är särskilt intressant:
Arjeplog drabbades av en mycket svår våg av spanska sjukan först i början av
1920. Medan pandemin hade klingat av på många andra håll i Sverige fick alltså
en liten, avlägsen inlandskommun uppleva en katastrof när omvärlden redan hade
börjat återgå till det normala.
Det visar att en pandemi inte nödvändigtvis drabbar alla
platser samtidigt – och att geografiskt avlägsna samhällen kan drabbas hårdast
när smittan väl når fram.
Källor för vidare läsning
Här finns några särskilt användbara svenska källor:
- SCB
– Spanska sjukan och döden för 100 år sedan. Historisk statistik och
dödlighet.
- Kulturarv
Västmanland – När Västerås drabbades av spanska sjukan. Intressant
lokalhistorik.
- Stockholmskällan
– Spanska sjukan 1918–1920. Om sjukdomens spridning i Stockholm.
- Karolinska
Institutet – Vem dog i spanska sjukan?. Medicinhistorisk genomgång.
Min slutsats: Spanska sjukan och covid-19 visar två mycket
olika stadier i mänsklighetens kamp mot smittsamma sjukdomar. Det är svårt att
föreställa sig hur utsatt en befolkning var 1918, när det saknades både
effektiva läkemedel och vaccin. Hundra år senare hade vetenskapen gjort enorma
framsteg – men covid-19 visade samtidigt att vi fortfarande är sårbara för nya
pandemier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar