Opalsjöns historia

Den nordvästra udden av Bornholm norr om Hammershus kallas Hammeren. Det är Bornholms nordligaste punkt och ett markant klippområde som ligger direkt norr om borgruinen Hammershus.

🌍 Fakta om Hammeren

• Geografi: Hammeren är en stor klippudde på Bornholms nordvästra hörn. Den utgör öns nordligaste punkt.
• Landskap: Området består av dramatiska granitklippor, branta stup och vidsträckta havsvyer.
• Sevärdheter: Här finns bland annat Hammer Fyr (fyren), Salomons Kapel (ruin av ett medeltida kapell) och flera vandringsleder.

Opalsjön, som ligger mellan höga branta klippor (de svartmarkerade områdena) och omedelbart intill Hammarsjön, är en kvarleva från en tid då granitbrytning var en viktig inkomstkälla och sysselsättning på Bornholm. Opal Lake, Crystal Lake och Siberia är bland de äldsta stenbrotten på ön.

Innan Opalsjhön bildades var området en stor klippig gräsyta. År 1872 drabbades Bornholm av en stormflod som förstörde hamnarna. Som kompensation för förlusterna fick Allinge-Sandvigs kommun Hammerknuden (=hela udden) av staten. Tanken var att kommunen skulle hyra ut betesmark till böndernas boskap och på så sätt skapa inkomster. Men kommunen sålde området till den tyska köpmannen Martens för 16 000 rdl. Pengarna användes för att reparera Allinge hamn.

Farfar Martens började nu bryta granit. År 1891 sålde han dock Hammerknuden till sin svåger, köpmannen H. Ohlendorff. Tillsammans med C. F: Tiegten Bornholms Granitverk startades.

När man började bryta granit började man spränga graniten med svart krut från toppen av berget och sedan arbeta sig ner genom berget. Graniten bröts i våningar på 22 meter vardera. Så hur djupt hålet egentligen är har man inte kunnat få något svar på, men eftersom det vid Opalsøen erbjuds möjlighet till bergsklättring sägs det att det sker på en höjd av 43 m, lägg sedan till sjöns djup, som är ca 10 m och avståndet från kanten till vattennivån, tillsammans kan det ge ett totalt djup av brytningen på ca 70 m. När granitbrytningen upphörde i området 1971 lämnades hålet åt naturen och stenbrottet fylldes långsamt med vatten.

Det finns en berättelse om att när de slutade bryta Opalsjön lämnade de en stor grävmaskin på botten av stenbrottet eftersom den inte längre var värd något och vattnet redan hade börjat sippra in. Denna maskin borde tydligen fortfarande vara i pausen. Historien är dock varken bekräftad eller förnekad.

Liksom sjön Hammer används Lake Opal också som isbana. Det finns många aktiviteter på sommaren – rappelling, klättring, hoppning, en linbana där du hamnar i sjöns kalla vatten och många andra fysiska aktiviteter.

Om du inte är intresserad av sådana saker finns det ett bra stigsystem som går runt hela Hammerknuden, där du kan se flera lämningar från stenbrytningen, Hammerfyren och Salomons kapell. En stor del av Hammerknuden är inhägnad eftersom många får går och underhåller området. Genom grindar i staketet kan människor ta sig in och ut ur inhägnaden.

Klipporna används av fåglar som häckningsplatser. På senare år har några pilgrimsfalkar slagit sig ner på dessa klippor, och under häckningssäsongen är området avstängt för att ge fåglarna lugn och ro.

Varför har man satt gatstenar på denna stora yta?

*****