Hönsrövstenen

QR-koden ledde till en hemsida. Här är den svenska texten:

Hønserrøvsten är alltså inte ett monument eller en historisk artefakt, utan en naturlig sten med ett skämtsamt namn som har fått en plats i Allinges hamnmiljö. Den är ett charmigt exempel på hur lokala traditioner och humor bidrar till stadens karaktär.

Radioaktiv sten och radiumvatten
På Nordbornholm hittar vi på vissa ställen sällsynta mineraler, såsom det radioaktiva gadolinit. Gadolinit innehåller en relativt stor mängd uran, och på grund av den kraftiga gammastrålningen är de närmaste omgivningarna präglade av 10–20 cm långa radiella sprickor i pegmatiten. På den stora granitstenen vid Allinge hamn kan du se åtskilliga stora svarta fläckar, från vilka det strålar ut i stenen.

Om du råkar ha en geigermätare i fickan, kommer du att upptäcka att den klickar avsevärt snabbare när du håller den nära en av punkterna. Det betyder att fläckarna är radioaktiva – men var lugn, det är i en ofarlig mängd. På det lokala språket kallar vi dem för ”hönsrövar”. Så nästa gång du möter en höna får du se om du kan se jämförelsen.
Dessa radioaktiva ämnen finns på många ställen i den bornholmska graniten, och vid ett tidigt tillfälle användes det som en positiv effekt i turistreklamen, där man inte kände till farorna med radioaktiv bestrålning.

Länk till den danska hemsida: 
https://www.allinge-sandvig-byforening.dk/sporet/06.htm

Detta är den svenska texten på hemsidan:

År 1923 lät Steins Laboratorium utföra undersökningar av vatten, lera, sand och luft. Resultaten var mycket varierande. Här kan du se resultatet vid Badhuset i Sandvig.

Nache-enheter (se nedan) var en av de första måttenheter som infördes i samband med radium. Detta sunda dricksvatten och detta goda badvatten användes i reklamen.

Här från Pension Skovbo, Slotslyngvej – Danmarks enda Radiumpensionat. På Alexandersens Hotel, Sandvig (nu rivet) byggde man en brunn där hotellets gäster kunde dricka det hälsosamma vattnet. Här ses ett vykort med motivet. Dessutom användes vattnet i ”Mineralvandsfabrikken Bornholm”, Sandvig.

Om du själv var intresserad av att hämta radiumvatten kunde det hämtas i Gåsterenden, som ligger bakom campingplatsen i Sandvig. Den byggda trappan och tappstället syns tydligt.

Här kan du kanske också själv försöka smaka på vattnet än idag.

”Nache-enheter” var en tidig måttenhet som användes i början av 1900-talet för att ange styrkan av radiumstrålning i vatten och andra material.

📏 Vad betyder Nache-enheter?

• Bakgrund: När radium upptäcktes i slutet av 1800-talet började man experimentera med dess påstådda hälsoeffekter. För att kunna marknadsföra ”radiumvatten” och ”radiumbad” behövdes ett mått på hur mycket strålning vattnet innehöll.
• Nache-enheter: Detta var en av de första standardiserade måttenheterna för radiumhalt, använd i laboratorier och reklam kring 1920-talet.
• Syfte: Enheten skulle ge ett talvärde som visade att vattnet eller badet var ”hälsosamt” tack vare radiumets strålning.
• Vetenskaplig status: Idag betraktas Nache-enheter som föråldrade och ovetenskapliga, eftersom man senare insåg riskerna med radioaktiv bestrålning.

⚠️ Viktigt att veta

• På Bornholm användes Nache-enheter i reklamer för Sandvig radiumvatten och radiumbad, där man framhävde det som en positiv hälsoeffekt.
• Kunskapen om strålningens faror var begränsad vid den tiden, så radiumvatten marknadsfördes som ett slags ”hälsokur”.
• Idag vet vi att även små mängder radioaktivitet kan vara skadliga vid långvarig exponering, och därför används inte längre sådana måttenheter.

Sammanfattning: Nache-enheter var alltså ett historiskt mått på radiumhalt i vatten och bad, främst använt i reklam och laboratorier kring 1920-talet. Det är ett exempel på hur man förr såg radioaktivitet som något hälsosamt, innan riskerna blev kända.