Freskerna i Ols kyrka

Takmålningarna i Ols kyrka


 🎨 Freskernas ursprung

  • Tidsperiod: Freskerna målades under 1200-talet, kort efter att kyrkan byggdes (ca 1150–1200).
  • Teknik: De är utförda i kalkmåleri direkt på de putsade väggarna.
  • Stil: Romansk stil med starka konturer, enkla färgfält och symboliska framställningar snarare än naturalistiska.

📜 Motiv

  • Kristusmotiv: Scener ur Jesu liv, bland annat korsfästelsen och uppståndelsen.
  • Helgon: Sankt Olof (Olav den helige), kyrkans skyddshelgon, framställs i vissa delar.
  • Dekorativa element: Ornamentala bårder och geometriska mönster som ramar in de figurativa scenerna.

🏛️ Bevaringsstatus

  • Freskerna i Ols kyrka är fragmentariska jämfört med de mer välbevarade målningarna i t.ex. . Østerlars och Nyker rundkyrkor.
  • De har delvis överkalkats under senare sekler, men fragmenten som finns kvar ger en tydlig bild av kyrkans ursprungliga utsmyckning.
  • Nationalmuseet i Danmark har dokumenterat freskerna som en del av Bornholms kyrkokonst.

🔗 Sammanhang med andra rundkyrkor

  • Østerlars kyrka: Har de mest berömda freskerna, med en stor domedagscykel kring mittpelaren.
  • Nyker kyrka: Har välbevarade scener ur Jesu barndom.
  • Nylars kyrka: Fresker med skapelseberättelsen och Kristus som världens domare.
  • Olsker kyrka: Mer fragmentariska, men viktiga för helhetsbilden av Bornholms kyrkokonst.
✨ Sammanfattning: Freskerna i Ols kyrka är romanska kalkmålningar från 1200-talet som visar bibliska scener och helgonmotiv. De är inte lika omfattande som i de andra rundkyrkorna, men de utgör ändå en viktig del av Bornholms medeltida konstskatt.

***** 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Värnamovisan

  Värnamovisan autentisk text   Här är den autentiska texten till Värnamovisan , även känd som "Jag sjunger till positivets toner" eller "I Apladalen i Värnamo" . Texten skrevs av Algot Fogelberg och Arvid Lindström 1896 till en basar anordnad av Nationalgodtemplarorden i Värnamo. Melodin är traditionell och användes tidigare i skillingtryck som "Amanda och Herman" och "Sista brevet från Liikavaara-Frans".   Värnamovisan eller Apladalsvisan 1. Jag sjunger till positivets toner En sång om kärlekens ljuva zoner, En sång om kärlek och hopp och tro I Apladalen i Värnamo. 2. Det var en yngling som hette Petter, Från Västbo socken, Hult gården heter: Han svarvar pinnar, det må ni tro På stolfabriken i Värnamo 3. En afton gick han till gröna lunden, Att promenera i aftonstunden, Han gick sen solen sig lagt till ro Till Apladalen i Värnamo. 4. På vägen mötte han en vacker flicka, Som kärleksfullt uppå honom blicka! Han lyft...
Läs mer

Om barnmorskan

  Hur var livet för en barnmorska vid sekelskiftet 1800/1900? Copilot: Vid sekelskiftet mellan  1800-1900  var barnmorskans roll central för att assistera vid förlossningar. Här är några insikter om livet som en barnmorska under den tiden: 1.   Utbildning och erfarenhet : Barnmorskor var ofta kvinnor med egen erfarenhet av att föda barn eller som hade arbetat med andra födslar. De hade inte alltid formell utbildning, men deras praktiska kunskap var värdefull. 2.   Hemförlossningar : Hemförlossningar var normen. Barnmorskor assisterade kvinnor i sina egna hem, där de använde sina färdigheter och erfarenheter för att hantera förlossningen. 3.   Samhällets stöttepelare : Barnmorskor var respekterade medlemmar i samhället. De var ofta kända i sina lokala samhällen och hade en viktig roll i att stödja kvinnor genom graviditet och förlossning. 4.   Begränsad medicinsk teknik : Medicinsk teknik var begränsad. Barnmorskor förlitade sig på sina händ...
Läs mer