AI-skapad bild för vår Norrlandsresa

 

Var kan jag hitta en bild som symboliserar Norrland med snötäckta fjälltoppar, liten stuga, skog och sjö?

ChatGPT sade:
Jag kan skapa en bild åt dig som fångar den här symboliska vyn av svenska Norrland: snötäckta fjälltoppar, en liten röd stuga, skog och en spegelblank sjö. Det blir en digital version som förmedlar atmosfären och känslan av landskapet. Vill du att jag gör det?

Det vill jag gärna!
Här är en bild som symboliserar Norrlands landskap med snötäckta fjäll, en liten röd stuga, skog och en spegelblank sjö. Hoppas att den fångar precis den känsla du önskade!

Tack så mycket! Vem har upphovsrätten?

Varsågod! Du har fullständiga användningsrättigheter för bilden eftersom den skapades här. OpenAI behåller dock upphovsrätten som skapare, men du får använda den fritt för personliga och kommersiella ändamål.

Resplan med dagsprogram

 

Höga kusten och Inlandsbanan

Resplan

Tors 5 september: Höga kusten
Vi samlas på Stockholms station på förmiddagen för att ta tåget till Sundsvall. Bor du längs vägen ordnar vi så klart din biljett därifrån. Lunch äter ni själva på tåget, medhavd eller i restaurangvagnen. Med egen buss fortsätter färden från Sundsvall mot Höga kusten. Vi åker via Härnösand till dess vi kommer fram till Ångermanälven. Thorbjörn Fälldins hemort Ramvik är en av småorterna som vi passerar förbi. Efter cirka tio mils färd når vi fram till Sandöbron och brofästet i Lunde. Vi är nu i de sydöstra delarna av Ådalen som sträcker sig från Bottenhavet och följer Ångermanälven till Junsele. Ådalen-31 har ju blivit ett begrepp för oss och härrör till en arbetskonflikt med strejker mot sänkta löner på sågverken just 1931. Demonstrationerna här i Lunde urartade och militärer öppnade eld mot demonstranterna. Fem av dem dog och händelsen delade Sverige i två läger om vems skuld det var och det blev väldigt tydligt en åsiktsskillnad mellan borgerliga och vänsterinriktade. Händelsen blev uppmärksammad över hela Europa och har bland annat filmatiserats av Bo Wideberg i filmen som heter just Ådalen 31. En av våra främsta skulptörer, Lenny Clarhäll, har gjort ett fint konstverk som vi ser.

Fre 6 september: Högen kusten, Umeå
Märkligt nog är detta inte den största tragedin här i Lunde. Bron som vi står vid är i sin tur föremål för en annan tragisk historisk händelse. Sandöbron planerades under 30-talet med avsikten att det skulle bli en fast förbindelse över Ångermanälven och en symbol för framåtanda efter Ådalen 31. Dessvärre så var det gjutna brospannet för vekt och bara en dag innan 2:a världskriget började 1939 gick gjutformen sönder och föll ned i älven med 18 byggarbetare som alla dog. Bron vi ser nu blev ändå klar fyra år senare och var den bro man använde fram till dess att Högakustenbron invigdes 1997. Efter en rejäl bensträckare vid Sandbron följer vi Ångermanälven på norra sidan bort mot Högakustenbron där vi kommer att bo över natten vid Ångermanälven med fina vyer över bron. Vi äter en två-rätters välkomstmiddag.

Efter frukost ska vi börja utforska Höga kusten, kustområdet i Ångermanland. Sedan den senaste istiden har en landhöjning på nästan 300 meter gjort landskapet säreget med världens högsta kustlinje med väldigt höga klippor. Begreppet Höga kusten myntades i början på 1970-talet efter att forskningsarbetet visat att just här var inlandsisen som tjockast vid den senaste istiden för 20 000 år sedan - hela 3 kilometer. Denna tunga ismassa tryckte ner jordskorpan ungefär 1000 meter. När isen smält så mycket att det var isfritt för drygt 10 000 år sedan hade landmassan höjts upp cirka 500 meter så det stack upp små öar och skär ur havet. En av dessa öar var Skuleberget som vi ser på vänster sida när vi färdas längs E4:an på väg till Umeå efter lunch. Det är inte alls omöjligt att vi ser enstaka klättrare som är på väg uppför berget. Med vår egen buss åker vi norrut och är strax framme vid Höga Kusten där vi färdas längs en av Sveriges vackraste vägar. Vi gör ett stopp vid Nordingrå och kyrkan där, passerar tunnbrödsorten Mjällom på vår väg till Norrfällsviken där vi går till ett klapperstensfält som är så typiskt för detta område. Vi åker sedan vidare till Ullånger, där vi äntrar en egen chartrad båt till Örnsköldsviksarkipelagens främsta ö, Ulvön. Båtresan till Ulvön tar cirka 45 minuter. På ön bor det ett 40- tal som är bofasta, men i sommartider blir det mångfalt fler. Fiskeläget Ulvöhamn är den mest kända platsen på ön och är mest förknippad med surströmming. Det sista stora salteriet lades ned på 80-talet och idag är det bara småskaligt. Det lilla salteriet som har lite produktion står bakom varumärken som Ulvöprinsen och Erik den Röde. Vi får en guidad visning av Ulvö Museum som tar upp surströmmingshistorien. Vi får också se det fina kapellet i trä som byggdes redan 1622 och är ett av de äldsta längs Norrlandskusten. Interiören som målades tidigt 1700-tal är riktigt fin och ger oss en inblick både i den kristna världen såväl som livet på Ulvön för fiskarna. Ulvön är en charmig ö med hotell, restauranger och caféer. Vi äter en gemensam lunch på hotellet och sedan får du lite egen tid att strosa runt på Ulvön. Med båt åker vi sedan tillbaka till hamnen i Ullånger där vår buss väntar på oss. Vi fortsätter ytterligare en bit norrut till den närliggande Skuleskogens nationalpark, den västra ingången. Denna entré har mycket hög grad av tillgänglighet liksom anslutande stigar mot närliggande utsiktsplatser. Från Dag 2 Höga kusten, Umeå parkeringen löper en bred träramp 200 meter in i skogen till ett stort trädäck med sittplatser, eldstad och informationstavlor om Skuleskogen och Världsarvet Höga Kusten. Det blir en perfekt plats att lära mer om Höga kusten som varit ett världsarv sedan år 2000. För den som vill göra en kortare vandring på 1,5 km går det bra att följa en grusad gångväg mot utsiktsplatsen vid Nylandsrutens sydöstra brant. Härifrån ser du förutom en stor del av nationalparken även Skags fyr i nordost, naturreservatet Trysunda i öster och Ulvöarna i sydost. Nedanför branten blänker Svarttjärns mörka vattenspegel. Färden fortsätter ytterligare norrut och tidig kväll anländer vi till Umeå, Björkarnas stad som den ofta kallas och som är Norrlands största stad som hade status som Europas kulturhuvudstad 2014. Det nya Umeå som växte fram längs Umeälven i samband med detta har prisats rikligt. Vi checkar in på ett hotell mitt i staden och kvällen är fri för att själv utforska stadens centrum och äta en god bit mat. upp surströmmingshistorien. Vi får också se det fina kapellet i trä som byggdes redan 1622 och är ett av de äldsta längs Norrlandskusten. Interiören som målades tidigt 1700-tal är riktigt fin och ger oss en inblick både i den kristna världen såväl som livet på Ulvön för fiskarna. Ulvön är en charmig ö med hotell, restauranger och caféer. Vi äter en gemensam lunch på hotellet och sedan får du lite egen tid att strosa runt på Ulvön. Med båt åker vi sedan tillbaka till hamnen i Ullånger där vår buss väntar på oss. Vi fortsätter ytterligare en bit norrut till den närliggande Skuleskogens nationalpark, den västra ingången. Denna entré har mycket hög grad av tillgänglighet liksom anslutande stigar mot närliggande utsiktsplatser. Från Dag 2 Höga kusten, Umeå parkeringen löper en bred träramp 200 meter in i skogen till ett stort trädäck med sittplatser, eldstad och informationstavlor om Skuleskogen och Världsarvet Höga Kusten. Det blir en perfekt plats att lära mer om Höga kusten som varit ett världsarv sedan år 2000. För den som vill göra en kortare vandring på 1,5 km går det bra att följa en grusad gångväg mot utsiktsplatsen vid Nylandsrutens sydöstra brant. Härifrån ser du förutom en stor del av nationalparken även Skags fyr i nordost, naturreservatet Trysunda i öster och Ulvöarna i sydost. Nedanför branten blänker Svarttjärns mörka vattenspegel. Färden fortsätter ytterligare norrut och tidig kväll anländer vi till Umeå, Björkarnas stad som den ofta kallas och som är Norrlands största stad som hade status som Europas kulturhuvudstad 2014. Det nya Umeå som växte fram längs Umeälven i samband med detta har prisats rikligt. Vi checkar in på ett hotell mitt i staden och kvällen är fri för att själv utforska stadens centrum och äta en god bit mat.

Lör 7 september: Kiruna
Idag blir det tidig uppstigning och vi hämtar upp våra frukostpaket som hotellet har gjort i ordning och tar sedan morgontåget till Kiruna via ett byte i Boden och ankommer Kiruna under eftermiddagen efter en vacker färd över älvar, genom djupa skogar och förbi oändliga myrar i Europas sista vildmark. Kiruna är Sveriges nordligaste stad. Namnet är den korta finska versionen av det samiska ordet Gironvarri och det fullständiga finska namnet blir då Kirunavaara, och då blir det genast mer bekant. 1900 grundades staden då man några år tidigare hittat stora järnmalmsfyndigheter här och grundaren av staden anses vara LKAB:s förste gruvdisponent Hjalmar Lundbohm. Tack vare utbyggnaden av malmbanan och kraftstationen i Porjus fick Kiruna tidigt elektricitet. Hjalmar Lundbohm såg till att staden blev ett modernt samhälle med stadsplan och bättre bostäder för gruvarbetarna här. Idag har tätorten strax under 17 000 invånare och i hela kommunen 23 000 invånare. Då Kiruna kommun är ungefär lika stort som hela Värmland är befolkningstätheten bara en person per kvadratkilometer. På stationen blir vi upphämtade med buss och får bevittna Kirunas pågående stadsomvandling. Det är gruvbrytningen som gjort att markförskjutningarna hotat Kiruna att förstöras och LKAB betalar hela denna stadsomvandling som man själva underrättade om 2003. Efter många år av planering påbörjades den fysiska flytten 2012, och sedan 2018 står det nya stadshuset Kristallen klart, ritat av den ansedda danska arkitektbyrån Henning Larsen Architects A/S. Vi åker både förbi området som håller på att tömmas och till det nya området dit de gamla husen successivt flyttas. Kiruna kyrka, en gång i tiden framröstad som Sveriges vackraste byggnad, håller stängt inför den spektakulära förflyttningen som beräknas ske 2025. Om det är möjligt åker vi upp till höjden i björkskogen för att beundra kyrkan och klocktornet utvändigt medan den fortfarande står kvar på sin ursprungliga plats. Vi reser sedan österut en dryg mil till orten Jukkasjärvi, numera välkänt för sitt ishotell som lockar besökare från hela världen. Det grundades 1989 och byggs upp varje år med is och snö från Torneälvens is. Konstnärer och designers bygger upp rummen som vart och ett är riktiga konstverk och unika från år till år då dom smälter ned på våren. Numera finns också ett permanent ishotell året runt som vi kommer att titta in i. Dag 3 Kiruna Innan vi återvänder till Kiruna gör vi ett kortare uppehåll vid Jukkasjärvi kyrka och om kyrkans öppettider tillåter det ser vi den vackra insidan. Det är Lapplands äldsta kyrka byggd i början av 1600-talet och senare påbyggd på 1700-talet. Altartavlan gjordes av Bror Hjorth 1958, den och ytterligare några konstverk gör det till ett fint besök. Efter incheckning på vårt hotell är det middag på egen hand i de nyare delarna av Kiruna.

Sön 8 september: Kiruna, Jokkmokk
Under förmiddagen skall vi besöka gruvan i Kiruna. Gruvbrytningen är en fascinerande verksamhet där malmen bryts långt under markytan med fjärrstyrda maskiner och förarlösa tåg. LKAB:s Visitor Centre ligger inne i berget, 540 meter under marknivå. Brytningen sker idag ännu djupare, ner till 1 365 meter under marknivå. Guiden visar runt i den 20 000 kvadratmeter stora besöksanläggningen i autentisk gruvmiljö. Här finns utställningar, filmer och maskiner som visar hur gruvbrytningen och förädlingen går till. Gruvmuseet visar historiska miljöer, arbetsredskap och foton från början av 1900-talet. Guiden berättar om modern gruvbrytning och hur den kan få en hel stad att flytta. Efter besöket i gruvan äter vi lunch på egen hand och därefter går färden vidare mot Gällivare som är Inlandsbanans slutstation. Vi beskådar en av Sveriges vackraste stationsbyggnader innan vi här kliver ombord på vår chartrade rälsbuss som vi under tre dagar kommer att ta oss på en spännande resa på Inlandsbanan genom Norrlands inland. Vårt första mål är Jokkmokk, cirka fyra timmar söder om Kiruna. På väg mot Porjus åker vi över de oändliga myrarna där arbetarna som byggde kraftstationen gick i över fem mil och bar med sig allt som behövdes för bygget. Vi passerar även platsen där världens troligtvis enda myggmuseum var beläget. Porjus är känt för den landets första stora vattenkraftstation från 1915 som byggdes för att kunna elektrifiera den viktiga malmbanan men också en tänkt stor industristad. Då bygget inleddes visste man inte hur elektricitet kunde transporteras långa sträckor utan industristaden måste byggas runt kraftverket. När bygget avslutades visste man det och staden byggdes aldrig, kvar fanns världens modernaste och mest överdimensionerade kraftstation. Vi passerar Sveriges i särklass största kraftstation, Harsprånget. Den invigdes 1952 och producerar 1,5 % av Sveriges elproduktion. Den gamla flodfåran är idag torrlagd men innan man byggde stationen fanns här förmodligen Sveriges mäktigaste fors, häftigare och mer spektakulär än Storforsen som vi kommer till senare. Fallhöjden var 75 meter på drygt 4 kilometer och den rann genom en sicksackformad smal klyfta. Färden går fortsatt vidare söderut mot Jokkmokk. Vi passerar Akkats kraftstation i Lilla Lule Älv med dammluckorna som Dag 4 Kiruna, Jokkmokk dekorerats av konstnärerna Lars Pirak och Bengt Lindström och ännu ett stycke längre fram är vi framme vid Stora Lule Älv som är Sveriges mest utbyggda älv och vi är nu i vattenrallarland. En liten bit till på Inlandsbanan tar oss till dagens slutmål, Jokkmokk. Vi checkar in på hotellet som ligger vackert vid sjön Talvatis och avslutar dagen med en gemensam middag.

Mån 9 september: Storforsen
Jokkmokk är samernas kanske viktigaste stad i Sverige med en filial till sametinget i Kiruna, samernas utbildningscentrum med de tre olika utbildningslinjerna; samiska språket, sameslöjd och rennäring. Men det som Jokkmokk kanske är mest känt för är Jokkmokks marknad som går av stapeln i tre dagar med start första torsdagen i februari. I Jokkmokk skall vi självklart ägna oss åt samekulturen och göra ett besök på fjäll-och samemuséet Ajtte och fördjupa oss i samisk kultur och historia. Sedan blir det tid för lunch på egen hand i Jokkmokk innan vi återigen ska bege oss till Jokkmokks lilla tågstation och vår väntande rälsbuss. En stund innan vi når Kåbdalis gör vi ett kort stopp vid Polcirkeln. Vi passerade naturligtvis Polcirkeln även när vi åkte från Boden, men den här gången får vi möjlighet att stanna till. Vår slutstation idag är Kåbdalis och det var just här som bygget av Inlandsbanan avslutades i september 1936 då den sista skarven skruvades fast av dåvarande generaldirektören på SJ, den legendariske Axel Granholm. Det skulle dock dröja ända till augusti 1937 innan Inlandsbanan formellt invigdes av Axel Granholm och dåvarande Kronprinsen Gustaf Adolf. Då slogs en gyllene spik ned i en sliper och en minnessten restes över bygget och rallarna. Här i Kåbdalis väntar en hyrd buss på oss som tar oss ned till Bredsel och här får vi se Piteälven i form av Europas längsta fors, Storforsen, som är 5 km lång och har en fallhöjd på över 80 meter. Vi går på träbryggor ända ut till forsen och får verkligen se och känna urkraften i en av de 4 outbyggda älvarna i Norrland. Vattenflödet varierar givetvis beroende på när man är där men i början av september brukar det vara ca 700 kubikmeter i sekunden.T rots att det kan bli ned till 40 minusgrader vintertid fryser aldrig forsen riktigt till tack vare det stora och snabba vattenflödet. Vi checkar in på vårt hotell som ligger vid forsens slut och äter en trevlig middag med utsikt över vattenmassorna.

Tis 10 september: Saxnäs
Vi fortsätter idag färden längs Inlandsbanan och idag ska vi hela vägen till Vilhelmina som ligger ungefär 4 timmars tågresa bort. Rälsbussen väntar på oss vid Piteälvsbron där vi får möjlighet att gå ut på den och än en gång få njuta av den mäktiga Piteälven. Bron är en av två unika broar i landet som är en kombinerad väg-och järnvägsbro där spåret går mitt i körbanan. Den andra bron är Mankellbron i Sveg, döpt efter bygdens store son författaren Henning Mankell som också passeras av Inlandsbanan. Vi äntrar tåget och åker söderut på Inlandsbanan i två timmar till nästa stopp i Sorsele. På vägen söderut passerar vi bl. a Sveriges minsta station Buddnakk och det lite större Arvidsjaur. I Sorsele finns ett litet inlandsbanemuseum i gamla tågexpeditionen i stationshuset. Utställningen som de har här handlar naturligtvis om Inlandsbanans historia och att det tog 30 år att färdigställa från det att den började byggas 1907. Hur gick det egentligen till när den 1289 kilometer långa banan byggdes? Här får vi lära oss mer om detta och de storskaliga planerna om att utveckla Norrland, människorna som arbetade vid inlandsbanan och vad som fraktades efter banan. Från Sorsele har vi ytterligare en timmes färd till Vilhelmina där vi tar avsked av rälsbussen och fortsätter istället med buss. Strax innan Saxnäs gör vi ett kort stopp vid den vackra Trappstegsforsen och fortsätter sedan färden i ytterligare 30 minuter förbi Saxnäs till Fatmomakke Kyrkstad vid foten av Marsfjället. Det är den mest framträdande samiska kyrkstaden i Sverige. Platsen har haft, och har fortfarande en stor betydelse som en andlig och mångkulturell mötesplats i Norrlands inland, med kontinuitet från 1700-talet fram till idag. Kyrkstaden har även ett stort symbolvärde och stor betydelse för den samiska traditionen. De äldsta byggnaderna i Fatmomakke är från slutet av 1700-talet, men merparten har tillkommit under 1800- och 1900-talet. Fatmomakke består av 80 kåtor, stugor, bodar och en fin kyrka med samiska förtecken. De centrala byggnaderna i kyrkstaden är den ståtliga vita kyrkan, den öppna kyrkstugan och frälsningsarméns bönekåta. Vår ciceron här kan det mesta om samerna och dess historia samt om Fatmomakkes historia. Vi får några verkligt intressanta timmar här. Vi återvänder till Saxnäs där vi skall tillbringa natten. Från Dag 6 Saxnäs restaurangen blickar vi ut över Marsfjället och ser även ända till Japan – ja så kallas faktiskt den lilla ön i sjön direkt utanför restaurangens panoramafönster. Det blir här som vi äter vår sista gemensamma middag.

Ons 11 september: Vildmarksvägen - Stockholm
Efter tidig frukost fortsätter vi längs den vackra och spännande Vildmarksvägen. När vi passerat förbi Klimpfjäll når vi som högst på Vildmarksvägen och då är vi på 876 meters höjd på Stekenjokksplatån. Stekenjokk är känd för sin korta gruvdrift där 1976 -1989, men ännu hellre för sina enorma snömängder. Vi är uppe på kalfjället nu och här faller snön från tidig höst då vägen stängs av under vintern. I kombination med hård vind packas snön ihop och bildar ett snötäcke som kan vara upp till 6 meter tjockt. Nu under hösten hoppas vi istället på vackra höstfärger. Man ser också de tydliga spåren från gruvdriften. Det är också ett område där det finns god sannolikhet att vi får se renar. Bussen rullar vidare söderut genom Stora Blåsjön, Jormvattnet och Gäddede. Förutom att det är Sveriges björnrikaste område är det också Beppe Wolgersland. Beppe flyttade från Stockholm till Strömsund där han sedan blev kvar till dess han gick bort. Det nordjämtska landskapet och naturen inspirerade honom att bland annat skriva barnboken ”Förtrollningar” som senare blev filmen om Dunderklumpen. En annan film som spelades in i detta område var ”Barnen från Blåsjöfjället”. Vi tar en paus vid det relativt okända men otroligt vackra Hällingsåfallet. Vattnet kastar sig ut över klippkanten och störtar 45 meter ned i en 800 meter lång klyfta med lodräta väggar, en mycket mäktig syn. Lunch i Strömsund och härifrån fortsätter vi sedan till Östersund. Vi åker knappt 40 mil denna dag och avslutar med att nå Östersund station, varifrån vi sätter oss på tåget som tar oss tillbaka till Stockholm med ankomst strax innan kl 23 på kvällen.

Världens resor

 

Världens resor: Höga kusten och Inlandsbanan

I samarbete med Hemmets Journal och Icakuriren gör vi en storslagen resa till norra Sverige. Med egen chartrad rälsbuss bara för vår grupp färdas vi på Inlandsbanan under tre dagar från Gällivare via Jokkmokk och Kåbdalis till Vilhelmina. Fantastiska naturupplevelser väntar vid Storforsen och när vi åker Vildmarksvägen förbi Stekenjokk med sina meterhöga snöväggar. I kyrkbyn Fatmomakke upplever vi den samiska kulturen. Resan inleds med ett par dagar på vackra Höga Kusten där vi med egen båt besöker Ulvön. Vi ser också historiska Ådalen och Skuleskogen. Reguljärtåget tar oss vidare till Kiruna där vi får guidade visningar både av gruvan och Ishotellet i Jukkasjärvi innan vi kliver ombord på Inlandsbanan.

Resfakta och pris
Dag 1 Höga kusten Dag 2 Höga kusten, Umeå Dag 3 Kiruna Dag 4 Kiruna, Jokkmokk Dag 5 Storforsen Dag 6 Saxnäs Dag 7 Vildmarksvägen, Stockholm
Datum: 5 – 11 september 2024
Resans pris: 26 900 kr.
Antal deltagare: 24-38

Allt detta ingår:
Resa med dagtåg Stockholm - Sundsvall, Umeå - Kiruna och Östersund - Stockholm. Inlandsbanan från Gällivare till Vilhelmina (chartrad rälsbuss i tre dagar endast för vår grupp med gott om utrymme ombord med 60 sittplatser) Egen buss i två dagar vid Höga kusten, en dag i Kiruna och Jukkasjärvi, från Kiruna till Gällivare, Kåbdalis till Storforsen t/r samt två dagar längs Vildmarksvägen från Vilhelmina till Östersund. Inträde och guide i Fatmomakke. Inträde till Ajttemuséet i Jokkmokk. Guidad rundtur till kapellet och Ulvö Museum på Ulvö. Stadsrundtur i Kiruna och besök i LKABs gruva Besök på Ishotellet i Jukkasjärvi.

Del i dubbelrum på hotell av bra standard vid Höga kustenbron, Kiruna, Jokkmokk, Storforsen/Älvsbyn och Saxnäs.
Halvpension
Frukost alla dagar 2 - 7 samt lunch eller middag dag 1 – 7.

Vad ingår inte i resans pris?
Måltider som ej nämns ovan Dryck

Färdledare Kerstin Söderberg
Våra resor leds av en svensktalande färdledare med specialkunskaper om just den region dit resan går. Nedan presenterar vi några av våra experter. Kerstin Söderberg Kerstin är utbildad lärare och har gått Sidas biståndsarbetarutbildning. Efter att ha arbetat tre år i ett skolprojekt i ett fattigt område i Peru, blev det tjänst som reseproducent för resor till Afrika och Kuba. Kerstin har lett många uppskattade resor med fokus på natur och djur till bland annat Galapagos och Costa Rica. Fritiden ägnas bland annat åt fågelskådning. I Norden leder hon våra resor norrut längs Höga Kusten, Lappland och Lofoten. Fritiden ägnas bland annat åt fågelskådning.

Saxnäsån

 

Vilken uppgift har Saxnäsån som avvattnar området?

Saxnäsån är ett viktigt vattendrag som avvattnar Stekenjokkområdet och fungerar som en naturlig kanal för att transportera vatten från dammarna vidare nedströms. Ån spelar en avgörande roll i det lokala ekosystemet och fungerar som en transportväg för vattenflödet från gruvområdet ut i närliggande vattendrag och vidare till Västerbottensfjällen.

För att förhindra att förorenat vatten från dammarna och det tidigare gruvområdet når Saxnäsån i skadliga mängder är vattenkontroll och rening avgörande. Saxnäsån fungerar alltså både som en naturlig avrinning och som en del av det känsliga ekosystemet som efterbehandlingen av Stekenjokkgruvan syftar till att skydda.

Dubbla regnbågar

Hur skapas de dubbla regnbågarna? 

Vattendroppen är ett klot av vatten. När en ljusstråle passerar gränsskiktet mellan vattnet innanför och luften utanför bryts den (refraktion) därför att vatten och luft har olika densitet. Detta förklaras av att ljuset är en vågrörelse. 

1. Vattendroppe 2. Intern reflexion 3. Primär regnbåge
4. Refraktion (återspegling) 5. Sekundär reflexion
6. Solstrålar 7. Ljusbana till den primära regnbågen
8. Ljusbana till den sekundära regnbågen 9. Observatör
10. Område med droppar skapar den primära regnbågen
11. Område med droppar skapar den sekundära regnbågen
12. Område med vattendroppar

Vattendimma med regnbåge

 

Hur kommer det sig att det yr vattendroppar vid ett vattenfall? Vad kallas fenomenet?

ChatGPT sade:

Det beror på ett fenomen som kallas aerosolbildning eller mer specifikt vattenfallsspray. När vatten faller från en hög höjd vid ett vattenfall slår det mot ytan nedanför med stor kraft. Denna kraft skapar små vattendroppar som slungas upp i luften och bildar en fin dimma eller spray runt vattenfallet.

Fenomenet sker på grund av följande faktorer:

1.  Kollision och uppbrytning: Vattenmassan bryts upp i små droppar när den slår mot stenarna och vattenytan nedanför.

2.  Luftmotstånd och turbulens: När vattenmassan faller skapar den luftströmmar som virvlar runt och sprider dropparna i luften.

3.  Avdunstning och kondensation: En del av vattendropparna kan avdunsta och kylas av i luften, vilket kan leda till att dimman håller sig kvar längre i luften och reflekterar ljus.

Denna vattendimma kan också skapa regnbågar om solens ljus bryts genom dropparna i rätt vinkel.

 

Återuppta gruvan i Stekenjokk

 Vad finns det för planer att återuppta gruvdriften i Stekenjokk?

ChatGPT sade:

Det har under de senaste åren diskuterats planer på att återuppta gruvdriften i Stekenjokk, då området fortfarande innehåller betydande mineralresurser, särskilt koppar, zink och bly. Dessa mineraler är intressanta eftersom efterfrågan på metaller för bland annat batterier och elektrifiering har ökat. Ett antal företag har genomfört prospektering i området för att bedöma lönsamheten i en eventuell återupptagen gruvdrift.

Status och Utmaningar för Ny Gruvdrift

Flera faktorer påverkar planerna på att starta om gruvan:

1.  Miljöskydd och Renbetesland:

o   Stekenjokk ligger i ett fjällområde med höga naturvärden, och området används som renbetesland av samebyar. Detta innebär att det finns starka intressen för att bevara området oförändrat för att skydda ekosystemet och de traditionella renskötselförhållandena.

o   Återupptagen gruvdrift skulle kunna innebära stor påverkan på den biologiska mångfalden, och samebyar har uttryckt oro för hur gruvdriften skulle påverka deras verksamhet.

2.  Miljöprövningar och Tillstånd:

o   För att återuppta gruvdrift måste en lång rad miljötillstånd beviljas, inklusive tillstånd för markanvändning, vattenhantering och för att hantera utsläpp. Detta innebär att omfattande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) skulle behöva göras för att bedöma hur gruvdriften skulle påverka natur och lokalsamhället.

o   Myndigheter och intresseorganisationer är involverade i granskningen, och processen kan ta flera år.

3.  Tekniska Utmaningar:

o   De utvinningsmetoder som skulle användas i Stekenjokk måste vara både tekniskt och miljömässigt hållbara. Teknik för att minimera påverkan på omkringliggande mark och vatten är avgörande, särskilt med tanke på tidigare miljöpåverkan från den ursprungliga gruvdriften.

Aktuella Företag och Deras Planer

Ett exempel på företag som har visat intresse för att återuppta gruvdriften är Vilhelmina Mineral, som har genomfört flera prospekteringar i området. Företaget har arbetat med att utveckla planer för att bedriva hållbar gruvdrift med moderna tekniker, och de har även diskuterat hur en återupptagen gruvdrift kan samexistera med andra intressen, som rennäringen.

Sammanfattning

Även om intresset för att återuppta gruvdriften i Stekenjokk finns, är det en komplex fråga som kräver omfattande tillstånd, tekniska lösningar, och samråd med både myndigheter och lokala intressenter, särskilt samebyar. Just nu är det oklart när – eller om – gruvdriften kan återupptas, då flera ekonomiska och miljömässiga hinder måste överkommas.

Stekenjokkgruvans efterbörd

 Efter rivningen av Stekenjokkgruvan byggdes dammar. Berätta utförligt om deras funktion!

ChatGPT sade:

Efter att Stekenjokkgruvan stängdes 1988 och själva gruvdriften avslutades byggdes dammar som en del av ett efterbehandlingsprojekt. Dessa dammar har flera viktiga funktioner för att hantera och begränsa miljöpåverkan från kvarvarande gruvavfall och föroreningar i området. Syftet med dammarna är huvudsakligen att skydda omgivande ekosystem från förorenade ämnen som kan finnas kvar i marken, främst tungmetaller.

Dammarnas Funktion

Dammarna i Stekenjokk har två primära funktioner:

1.  Sedimenterings- och filtreringsfunktion:

o   Dammarna fungerar som sedimenteringsbassänger där vatten från tidigare gruvområden kan samlas upp och där suspenderade partiklar kan sedimentera. Partiklarna, som kan innehålla tungmetaller som koppar, zink och bly, sjunker till botten och stannar i sedimentet, vilket minskar risken för att de transporteras vidare till omgivande vattendrag.

o   Vattnet som flödar genom dammarna kan genomgå naturlig filtrering och rening. I vissa fall kan kemikalier tillsättas för att neutralisera eventuella syror i vattnet och för att hålla pH-värdet på en stabil nivå. Detta är viktigt för att minska syraavrinning, vilket annars kan frigöra ännu mer tungmetaller från marken.

2.  Vattenkontroll och flödesreglering:

o   Dammarna används för att kontrollera vattenflöden genom området och för att förhindra översvämningar som kan sprida föroreningar till intilliggande markområden och vattendrag. Genom att styra flödet och hålla vattnet samlat kan dammarna fungera som en buffert, särskilt under perioder med mycket nederbörd eller snösmältning.

o   Vattenprover tas regelbundet från dammarna och det omgivande området för att övervaka eventuella förändringar i metallhalter och vattenkvalitet. Om halterna skulle öka kan åtgärder snabbt vidtas för att undvika spridning av föroreningar.

Vilken uppgift har Saxnäsån som avvattnar området?

Saxnäsån är ett viktigt vattendrag som avvattnar Stekenjokkområdet och fungerar som en naturlig kanal för att transportera vatten från dammarna vidare nedströms. Ån spelar en avgörande roll i det lokala ekosystemet och fungerar som en transportväg för vattenflödet från gruvområdet ut i närliggande vattendrag och vidare till Västerbottensfjällen.

För att förhindra att förorenat vatten från dammarna och det tidigare gruvområdet når Saxnäsån i skadliga mängder är vattenkontroll och rening avgörande. Saxnäsån fungerar alltså både som en naturlig avrinning och som en del av det känsliga ekosystemet som efterbehandlingen av Stekenjokkgruvan syftar till att skydda.

a

a

Näbbskor

 

Näbbskor

En näbbsko är en traditionell nordisk sko med en spetsig och uppåtböjd tå, som påminner om en näbb – därav namnet. Näbbskor är vanligen gjorda av läder eller skinn och har ofta en enkel konstruktion med få eller inga sömmar. De har använts i århundraden, särskilt i norra Skandinavien och inom samisk kultur. Traditionellt bars de med skoband lindade runt vristen, och de var vanligtvis stoppade med hö eller ull för att ge värme och komfort under kalla vintrar. Näbbskorna är ett tidigt exempel på funktionell och slitstark skandinavisk design.

Använder samerna sina näbbskor året runt? Är de vattentäta som stövlar? Behöver de repareras?

ChatGPT sade:

Näbbskor, eller "komager" som de också kallas på samiska, används traditionellt av samer främst under vinterhalvåret och i kallt väder. De är inte vattentäta som moderna stövlar, vilket gör dem mindre praktiska under våta förhållanden. Istället är de främst isolerande och mycket användbara i kallt, torrt klimat där de håller fötterna varma.

Funktion och Användning

Näbbskorna är gjorda av renskinn, ofta från ben- eller huvudskinn, vilket är robust och hållbart. De formas för att ge bra stöd till foten och har en unik design som gör dem extra värmande i kombination med speciella vadmalsstrumpor eller "skoband" fyllda med torkat gräs. Gräset fungerar som en isolerande och fuktabsorberande innersula, som håller fötterna torra och varma i snöiga miljöer.

Vad för slags fotbeklädnad är gámagat?

ChatGPT sade:

Gámagat är en traditionell samisk sko tillverkad av renskinn, ofta fodrad med mjukt skinn eller päls för att ge värme i kalla klimat. Skorna har en karakteristisk form och är designade för att bäras med tjocka ullstrumpor, kallade gáhkko eller nuvttot, för extra isolering. Gámagat har en tå som ibland är spetsig och uppåtkrökt, vilket hjälper till att hålla skorna bättre på plats i snön, särskilt när de används med skidor eller snöskor.

Traditionella näbbskor är faktiskt ofta symmetriska och saknar en specifik vänster- eller högersko, särskilt de äldre varianterna. Skorna är gjorda för att formas efter fötterna med tiden och blir gradvis mer anpassade till bärarens fötter efter användning. Däremot kan moderna näbbskor vara utformade med tydligare vänster- och högersidor för bättre passform och komfort.

ChatGPT

 

Om ChatGPT

Vilket är ditt fullständiga namn i denna version? Hur länge har den funnits?

ChatGPT sade:

Jag är helt enkelt känd som "ChatGPT" även i denna version, som är baserad på OpenAI

senaste modelluppdateringar. Denna version har funnits tillgänglig för användare sedan hösten 2023.

4o

 

Du sade:

Och vad är OpenAI?

ChatGPT sade:

OpenAI är ett forskningslaboratorium som fokuserar på att utveckla och främja artificiell intelligens (AI) på ett sätt som gynnar mänskligheten. Det grundades 2015 av en grupp investerare och forskare, inklusive Elon Musk och Sam Altman, med målet att skapa AI som är säker och fördelaktig för alla. OpenAI arbetar med olika AI-teknologier, inklusive språkmodeller som jag själv, och har utvecklat flera framstående produkter och verktyg inom områden som maskininlärning, robotik och naturlig språkbehandling.

 

Kapellet vid Storforsen

 

Vad kan du berätta om kapellet vid Storforsen? 

ChatGPT sade:

Kapellet vid Storforsen, beläget i Älvsbyns kommun i Norrbotten, är ett unikt och populärt besöksmål i norra Sverige. Kapellet byggdes 1981 som en del av ett projekt för att utveckla Storforsenområdet som turistmål, och det har sedan dess blivit ett uppskattat plats för ceremonier, meditation och naturupplevelser. Kapellet ligger intill Storforsen, en av Europas största obundna forsar, vilket gör platsen både imponerande och andäktig.

Historik och syfte

Kapellet kom till som ett initiativ från lokala krafter som ville skapa en plats för stillhet och andakt i anslutning till den mäktiga Storforsen. På 1970- och 80-talet fanns en stark vilja att utveckla Storforsenområdet för turism, och kapellet blev en del av denna vision. Idén var att skapa en plats för lugn och eftertanke, som kontrast till forsen och dess kraftfulla, ständigt brusande vattenmassor. Placeringen vid forsen gör kapellet unikt och det har lockat många besökare, inte minst på grund av sin enastående natur.

Arkitektur och design

Kapellet har en enkel och naturnära arkitektur som reflekterar norrländsk byggnadstradition. Det är byggt nästan uteslutande i trä, med en stil som både är rustik och avskalad, inspirerad av skandinavisk arkitektur där harmoni med naturen är i fokus. Arkitekturen är skapad för att smälta in i den omgivande naturen och förstärka känslan av närhet till forsen och skogen.

Kapellets interiör är ljus och luftig, med stora fönster som vetter ut mot forsen och skogen, vilket ger en storslagen utsikt och låter det naturliga ljuset spela en central roll i rummet. Taket är utformat i en spetsig, nästan triangulär form som liknar en traditionell kyrkspira, och ger byggnaden en känsla av höjd och andlighet, samtidigt som det för tankarna till en fjällstuga. Den avskalade interiören fokuserar på naturliga material, vilket förstärker upplevelsen av att vara ett med naturen.

Användning och symbolik

Kapellet används ofta för bröllop, dop och andra ceremonier, vilket gör det till en mycket populär plats för lokalbefolkningen och besökare som vill ha en personlig och naturnära upplevelse. Förutom att vara en plats för religiösa ceremonier är kapellet också öppet för allmänheten och är tillgängligt för besökare som söker lugn och meditation. Det naturnära läget och kapellets enkla design skapar en andlig atmosfär där forsen fungerar som bakgrundsmusik – en påminnelse om naturens kraft och eviga närvaro.

Kapellet vid Storforsen är en symbol för både den norrländska kulturens nära band till naturen och människors längtan efter stillhet och reflektion. Kombinationen av naturens råstyrka och kapellets lugna interiör har gjort detta till en omtyckt plats för både lokalbefolkning och besökare från hela världen.

 

Döda fallet i Storforsen

DÖDA FALLET

Området runt Storforsen har starka rötter.
På 1800-talet började vattnets strömmar användas till att frakta timmer från inlandet ner till kusten. Innan dess var forsen både bredare och grundare än vad den är i dag, men leddes om mellan 1878 och 1945 för att timret lättare skulle kunna passera.
Botten på den gamla älvfåran torrlades och bildade det som i dag kallas för Döda fallet. Här möter vattenslipade klipphällar vilda kanjoner som karvats ur berggrunden där vattnet en gång forsat fram.
Från flera olika nivåer av berget kan du dyka rätt ner i den vattenfyllda dalgången, högsta nivån är hela 12 meter!
Runt om Döda fallet finns flera jättegrytor, urholkade fördjupningar i berget. Den vackra platsen alldeles intill Storforsen påminner om naturens makt och vattnets krafter.

s

Timmerflottning i Piteälven

 

Har man flottat timmer i Piteälven?

ChatGPT sade:

Ja, timmerflottning har ägt rum i Piteälven. Piteälven, liksom många andra norrländska älvar, användes för att transportera timmer från skogarna till sågverk och industrier vid kusten under 1800- och 1900-talet. Flottningen var ett viktigt inslag i Norrlands skogsindustri, då vattnet var det enklaste sättet att transportera stora mängder timmer genom de otillgängliga och väglösa skogsområdena.

Flottningen i Piteälven

• Flottningsepok: Flottningen började tidigt på 1800-talet och fortsatte fram till 1970-talet, då timmerflottningen i Piteälven officiellt avslutades. Det var då som vägar och lastbilar tog över som det huvudsakliga transportmedlet för timmer.
• Utmaningar: Flottningen i Piteälven var utmanande, särskilt kring områden som Storforsen, där vattnets kraft och forsarna gjorde det svårt och riskfyllt att få timret vidare. För att hantera forsarna byggdes olika flottledsanordningar, som rännor och avledningskanaler, för att leda timret förbi de mest forsande delarna.
• Flottarrännor och konstruktioner: Vid Storforsen byggdes särskilda flottarrännor och konstruktioner som ledde timret förbi den kraftiga forsen. En av dessa rännor är bevarad som en del av Storforsens naturreservat och kan besökas idag som ett historiskt minnesmärke.

Flottningen hade stor betydelse för bygden kring Piteälven, och många arbetstillfällen skapades genom flottning och den relaterade industrin.

Kåbdalis

 Kåbdalis

Namnet "Kåbdalis" har samiska rötter, där det kommer från ordet Gábllaj, vilket betyder "grunda sjöar" eller "grund vattenplats". Området kring Kåbdalis har många små sjöar och vattenområden, vilket troligtvis inspirerade till namnet. Det är vanligt att ortnamn i norr har samiska eller finska ursprung som beskriver landskapets egenskaper, ofta kopplat till vattendrag, sjöar, fjäll eller skogar.

Kåbdalis är en populär skidort i Norrbotten ungefär 60 km söder om Jokkmokk. Orten har blivit ett välkänt resmål för skidåkare, både amatörer och professionella, tack vare sina långa säsonger och snösäkra läge. Kåbdalis är särskilt populärt bland alpina landslag från olika länder som kommer dit för att träna, eftersom anläggningen ofta är en av de första i Sverige att öppna för säsongen.

Skidområdet har flera pister i olika svårighetsgrader, från lättare backar till brantare utmaningar, och erbjuder även skidskola och utrustningsuthyrning. Det finns också längdspår för de som vill åka längdskidor. Området är familjeägt och har vuxit genom åren, med fler liftar, utbyggda boendemöjligheter och bättre faciliteter för besökare.

Förutom vintersäsongen finns aktiviteter även under sommarhalvåret, som vandring och fiske i de natursköna omgivningarna.

Labyrinten i Jokkmokk

 

Labyrinten i Jokkmokk

Labyrinten i Jokkmokk, ofta kallad "Trollkyrka," är en uråldrig stenlabyrint som ligger i det samiska kulturlandskapet i Jokkmokk. Den består av stenar placerade i en spiralformad labyrint som har fascinerat både lokalbefolkningen och besökare i århundraden. Labyrinten tros vara flera hundra år gammal, kanske till och med från järnåldern eller äldre.

Funktion och syfte med dessa labyrinter är ofta höljda i mystik, men det finns teorier om att de användes som del av ritualer för att locka fiskelycka, jaga bort onda andar eller fungera som en plats för ceremoniella aktiviteter. Samiska rötter och kopplingar är viktiga i området, och labyrinten är en del av en större samisk kulturhistoria i Sápmi.

Själva utformningen av Trollkyrkan är inspirerande och mystisk, med stenarna noggrant placerade för att bilda en gång som leder till mitten. Besökare kan gå in i labyrinten som ett sätt att utforska sitt inre, vilket speglar gamla traditioner där vandringen genom labyrinten sågs som en symbol för en resa in i det okända eller en andlig upplevelse.

Björngraven i Jokkmokk

                        Björngraven på Vägvisarholmen

Björnen har haft en särskilt viktig roll i samernas traditionella tro och liv. Den ses som ett heligt och mäktigt djur med både spirituell och praktisk betydelse. Björnen betraktades ofta som ett magiskt djur med särskilda band till människorna och ansågs ha en själ liknande människans. Samerna trodde att björnen var skickad av gudarna och hade en särställning bland de andra djuren.

Vägvisarholmen är en liten ö belägen i sjön Talvatis, alldeles intill Jokkmokks samhälle i Norrbotten, Sverige. Ön ligger nära strandlinjen och kan nås via en liten bro från fastlandet. Vägvisarholmen används ofta som ett rekreationsområde med grillplatser, promenadstigar och sittplatser för besökare att njuta av naturen och utsikten över sjön. Det är också en populär plats för både lokalbefolkning och besökare som vill ta en paus och ha picknick nära vattnet.

På Vägvisarholmen finns en så kallad "björngrav," vilket är en rekonstruktion av en traditionell samisk björnceremoni. En björngrav var en helig plats där samer under lång tid begravde björnens ben efter att de hade jagat och ätit en björn. Björnen var ett av de mest respekterade djuren i den samiska kulturen, och man ansåg att björnen hade en ande och förmåga att påverka livet efter döden. För att visa respekt och återföra björnens ande till skogen genomförde man en noggrann ceremoni där benen begravdes på en särskild plats, och man trodde att detta hjälpte björnens själ att återfödas.

Björngraven på Vägvisarholmen i Jokkmokk är en del av ett projekt som har skapats för att visa upp och bevara delar av den samiska kulturhistorien. Platsen har skyltar och information för besökare som är intresserade av att lära sig mer om björnritualerna och deras betydelse i samisk tro och tradition.

Den rekonstruerade Björngraven.

Kolten

 

Samernas kolt

Kolten är en traditionell dräkt som bärs av samerna, ursprungsbefolkningen i norra Skandinavien och Ryssland. Den är en viktig del av samisk kultur och identitet. Här är några nyckeldetaljer om kolten:

1.  Design och Material: Kolten är ofta tillverkad av ull eller vadmal och kan vara rikt dekorerad med färgglada band och broderier. Färgerna och mönstren kan variera beroende på region och familjetraditioner.

2.  Funktion: Förutom att vara en kulturell symbol, är kolten också praktisk. Den är designad för att vara varm och hållbar, vilket är viktigt i det kalla klimatet i Sápmi (det samiska området).

3.  Användning: Kolten bärs vid speciella tillfällen som bröllop, festivaler och andra kulturella ceremonier. Den kan också bäras dagligen av vissa samer.

4.  Variationer: Det finns olika typer av koltar beroende på vilken del av Sápmi man kommer ifrån. Till exempel, koltar från Kautokeino i Norge kan se annorlunda ut än de från Jokkmokk i Sverige.

Kyrkorna i Jokkmokk

 

Vad kan du berätta om kyrkorna i Jokkmokk?

ChatGPT svarade:

Jokkmokk är en plats med lång historia och djup förankring i samisk kultur och kristendom. Flera kyrkor i området har en stor betydelse både kulturellt och historiskt.

1. Jokkmokks nya kyrka

• Byggd: 1889.
• Arkitekt: Ernst Abraham Jacobsson.
• Stil: Nygotisk.
• Jokkmokks nya kyrka är den nuvarande kyrkobyggnaden, som ersatte en tidigare kyrka från 1700-talet. Den är belägen centralt i Jokkmokk och har en framträdande spira och ett vackert interiört trätak.
• Kyrkan är känd för sina färgade fönster och det rika träsnideriet. Den är också ett viktigt inslag i samernas kyrkliga historia, eftersom Jokkmokk har varit en viktig mötesplats för den samiska befolkningen under många århundraden.

2. Gamla kyrkplatsen och kapellet

• Grundad: 1600-talet.
• Den gamla kyrkan i Jokkmokk, även kallad Gamla kyrkplatsen, är platsen där den första kyrkan byggdes på 1600-talet, efter att Jokkmokk grundades 1607. Det är här Jokkmokks första kyrka låg, även om själva byggnaden nu är borta.
• På den gamla kyrkplatsen finns idag ett litet kapell och kyrkogård som påminner om Jokkmokks tidiga kristna historia.

3. Ájtte kyrka

• Samisk koppling: Jokkmokk är även känd för att vara en viktig mötesplats för den samiska befolkningen. Därför har kyrkan spelat en central roll i samekulturens möte med kristendomen.
• I närheten av Ájtte fjäll- och samemuseum finns Ájtte kyrka, som även fungerar som en samisk kyrka. Här hålls ofta gudstjänster på samiska, och kyrkan är ett viktigt andligt och kulturellt centrum för den samiska befolkningen i området.

4. Jokkmokks marknad och kyrkan

• Jokkmokk är också känt för sin årliga vintermarknad, som har pågått sedan 1600-talet. Kyrkan har ofta en central roll under denna marknad, där både samiska och kristna traditioner möts.

Kyrkorna i Jokkmokk är inte bara religiösa byggnader utan också kulturella och historiska nav som speglar samernas månghundraåriga historia och samhällets utveckling i regionen

Jojken

 

Kan du berätta vad en jojk är?

ChatGPT svarade:

En jojk är en traditionell form av sång som är central för den samiska kulturen. Den har funnits i många hundra år och används ofta för att uttrycka känslor, minnen eller relationer till människor, djur, platser eller naturfenomen. Jojken är inte bara musik utan också ett sätt att förmedla en känsla av samhörighet med den person eller det objekt som jojkas om. Man kan säga att man "jojkar någon" snarare än att "jojka om någon".

Det som kännetecknar jojk är att den ofta är fri från strikta melodiska och rytmiska mönster. Istället handlar det mycket om improvisation och personlig tolkning. Texten i en jojk kan vara minimal eller till och med obefintlig, eftersom känslorna ofta uttrycks genom melodin och rytmen.

Jojken är också ett sätt att bevara och föra vidare traditioner inom den samiska gemenskapen och kan variera mellan olika samiska grupper och regioner. Det är en viktig del av samernas immateriella kulturarv och har fått ökat erkännande och återupplivats under senare år.

 

Nåjdtrumman

 Vad kan du berätta om nåjdtrumman?

Copilot

Nåjdtrumman, även känd som den samiska trumman eller shamantrumman, har en central roll inom traditionell samisk religion. Den användes av nåjden, den samiska schamanen, för att försätta sig i trans och kommunicera med andevärlden¹. Trumman kunde också användas för att spå framtiden¹.

Trumman är vanligtvis tillverkad av trä med ett spänt renskinn över sig, och skinnet är ofta dekorerat med symboler som representerar den samiska världsbilden, inklusive gudar, djur och natur¹. Det finns två huvudsakliga typer av trummor: ramtrummor och skåltrummor¹. Ramtrummorna är vanliga i sydsamiska områden, medan skåltrummorna är unika för samerna och finns i nordsamiska områden¹.