Om samerna härstamning. språk religion mm

 

Jag frågade ChaGPT:

Samerna bor i Sápmi som är ett område i de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland.
Vilken härstamning har det samiska språket?

Heter det lappkåta eller samekåta?

Hur kommer det sig att man inte får kalla en same för lapp?

Hur definierar man en same?

Måste han ha renar och bo i en kåta?

Kan en person, som inte är same, gifta sig med en same och därmed bli same?
(En del frågor verkar var dumma, men jag vill få tydliga svar!)

 ChatGPT svarade:

Samernas ursprung och deras kultur är fascinerande och rymmer många intressanta aspekter. Här är svaren på dina frågor:

1. Härstamning av det samiska språket:

Samiska språk tillhör den uraliska språkfamiljen, precis som finska, estniska och ungerska. Samiska har dock utvecklats på ett sätt som gör det unikt jämfört med dessa språk. Samiska språk delas i sin tur in i flera olika varianter, såsom nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska, som talas i olika delar av Sápmi (det samiska området som sträcker sig över norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland).

2. Lappkåta eller samekåta?

Det korrekta och mer respektfulla begreppet är samekåta. Ordet "lappkåta" har historiskt använts, men termen "lapp" är föråldrad och kan anses nedsättande.

3. Varför man inte ska kalla en same för "lapp":

Termen "lapp" har länge använts av utomstående för att beskriva samer, men med tiden har det fått en nedvärderande klang. Många samer anser att ordet är förknippat med gamla koloniala förhållningssätt och negativa stereotyper, vilket gör att de föredrar att bli kallade samer, som är den korrekta benämningen på deras folk.

4. Hur definierar man en same?

Enligt den svenska sametingslagen definieras en same som en person som anser sig vara same och som har:

• Samiska som modersmål eller föräldrar/morföräldrar som haft samiska som modersmål, eller
• Är medlem i en sameby eller har förfäder som varit det.

Man måste alltså inte äga renar eller bo i en kåta för att vara same. Samekulturen är mycket mångsidig, och alla samer lever inte på det traditionella sättet.

5. Kan en icke-same bli same genom giftermål?

Giftermål med en same gör inte automatiskt att en person betraktas som same. Samisk identitet är i första hand baserad på släktskap, språk och kultur. En person som inte är same kan inte "bli" same genom giftermål, men de kan däremot bli en del av den samiska gemenskapen på andra sätt, till exempel genom att vara delaktiga i kulturen och familjelivet. Samisk identitet är dock något mycket personligt och kulturellt, och det handlar mycket om hur man själv ser på sin tillhörighet.

Hoppas det här ger dig en tydligare bild av samernas språk och kultur!

 Jag frågade:

Finns det några uppgifter om hur många samer som finns i de fyra länderna?

Hur ser framtiden ut för samerna? Känner sig samerna hotade av t ex gruv-exploatering, vindkraftverk och turister?

Finns det någon överstatlig myndighet t ex Nordiska rådet eller FN vilka kan föra deras talan?

ChatGPT svarade:

1. Hur många samer finns det i de fyra länderna?

Det finns ingen exakt siffra på hur många samer som lever i Sverige, Norge, Finland och Ryssland eftersom många länder inte har officiella folkräkningar som inkluderar etnicitet. Samiska organisationer och forskare gör dock uppskattningar baserat på olika källor, och dessa siffror varierar något beroende på definitionen av vem som är same. Grovt uppskattat ser fördelningen ut som följer:

• Norge: Cirka 40 000–60 000 samer. Detta är den största samiska befolkningen och de flesta bor i norra Norge, särskilt i Finnmark.
• Sverige: Cirka 20 000–35 000 samer, främst i Norrbotten och Västerbotten, men många samer bor också i Stockholm och andra delar av landet.
• Finland: Cirka 8 000 samer, varav de flesta bor i norra Finland, särskilt i Enare.
• Ryssland (Kolahalvön): Cirka 2 000 samer, de flesta lever på Kolahalvön.

Totalt uppskattas den samiska befolkningen till mellan 80 000 och 100 000 människor.

Min fundering: Men varje same är väl medborgare i något eller några av de fyra staterna?
Jag kollade. De är medborgare i det land där de vistas och har samma skyldigheter och förmåner som alla medborgare har. 

2. Framtiden för samerna – hot och utmaningar:

Samerna står inför flera utmaningar som kan påverka deras framtid, både i fråga om kultur och deras traditionella levnadssätt, särskilt renskötsel.

Hot från gruvexploatering och naturresurser:

Gruvexploatering är en av de största utmaningarna för samerna, särskilt i Sverige och Norge. Samiska marker är ofta rika på naturresurser som mineraler, vilket har lockat till sig gruvbolag. Gruvverksamhet kan leda till förlust av betesmarker, vilket är avgörande för renskötseln. Ett aktuellt exempel är i Kiruna, där gruvdriften expanderar på bekostnad av traditionella samiska områden. Detta hotar samernas rättigheter och deras möjligheter att bedriva renskötsel på traditionellt sätt.

Vindkraftverk:

Vindkraftverk är också en källa till konflikt. Även om de är en del av omställningen till förnybar energi, kan de påverka samernas traditionella marker negativt. Vindkraftsanläggningar kan störa renarnas vandringsmönster och orsaka problem för renskötseln, vilket gör att många samer motsätter sig dessa projekt på deras mark.

Turism:

Turism kan också påverka samiska samhällen, både positivt och negativt. Å ena sidan ger turism möjligheter för ekonomisk tillväxt och kulturell spridning, men å andra sidan kan massiva turistströmmar störa renarna och skapa ett tryck på den samiska livsstilen. Vissa samiska organisationer har börjat jobba med hållbar turism, men det är en utmaning att balansera tradition och modernitet.

Klimatförändringar:

Klimatförändringar är ytterligare ett hot mot samernas traditionella livsstil. Förändringar i klimatet påverkar renbetesmarker och kan förändra landskapet på ett sätt som gör det svårare att bedriva renskötsel. Mildare vintrar, förändrade snömönster och växande skogsmark har redan påverkat samernas renskötsel, och det finns oro för att klimat-förändringarna ska förvärra situationen ytterligare.

3. Överstatliga myndigheter och samernas rättigheter:

Samerna har vissa rättigheter och stöd från överstatliga organ och internationella institutioner. Här är några viktiga exempel:

Sametingen:

I Sverige, Norge och Finland finns det sameting, vilket är folkvalda organ som representerar samernas intressen. Dessa ting har dock begränsad makt och är rådgivande snarare än beslutande, även om de spelar en viktig roll i att föra samernas talan i nationella frågor.

FN:

FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP), som antogs 2007, erkänner urfolks rättigheter världen över, inklusive samerna. Deklarationen fastslår bland annat att urfolk har rätt till självbestämmande, rätt att bevara sin kultur och rätt att delta i beslutsfattande processer som påverkar deras liv. Även om detta är ett viktigt internationellt instrument, saknar deklarationen bindande kraft. FN:s särskilda rapportör för urfolks rättigheter övervakar och rapporterar om hur dessa rättigheter efterlevs globalt.

Nordiska rådet:

Nordiska rådet är en mellanstatlig organisation för samarbete mellan de nordiska länderna, inklusive frågor som rör urfolk. Nordiska rådet har lyft fram samernas rättigheter och arbetar för att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna i frågor som påverkar samerna. De har dock ingen direkt myndighet över nationella beslut, men de spelar en viktig roll i att föra samiska frågor på den nordiska agendan.

ILO-konvention 169:

ILO-konvention 169, som handlar om urfolks rättigheter, är ett viktigt internationellt avtal som erkänner urfolks rätt till mark och resurser. Norge har ratificerat denna konvention, men Sverige och Finland har ännu inte gjort det. Konventionen kräver att urfolk ska konsulteras och delta i beslut som rör deras traditionella marker och levnadssätt.

4. Framtiden – vad kan göras?

För att säkra samernas framtid krävs det att deras rättigheter till mark och självbestämmande respekteras. Samerna själva arbetar aktivt för att bevara och stärka sin kultur, bland annat genom utbildning, språkrevitalisering och hållbar utveckling. Samtidigt fortsätter de att kämpa för erkännande av sina rättigheter både på nationell och internationell nivå.

Framtiden för samerna beror mycket på hur väl de nordiska staterna och andra aktörer hanterar dessa frågor och erkänner samernas rätt att leva och utveckla sin kultur på sina villkor.

 

Kan du berätta något om samernas religion - dess ursprung och likheter/avvikelser från andra religioner?

Finns det några exempel på drastiska åtgärder som riktats mot deras religion?

ChatGPT svarade:

Samernas religion, som ibland kallas samisk förkristen religion, är en fascinerande blandning av naturreligion, animism och schamanism. Den har utvecklats i samklang med samernas livsstil och deras nära förhållande till naturen, vilket är centralt i deras världsbild. Religionen var mycket personlig och lokal, vilket innebar att trosföreställningarna kunde variera mellan olika samiska grupper.

1. Ursprung och grundläggande tro:

Samernas religion har troligtvis utvecklats i takt med deras kultur under tusentals år och är djupt förankrad i deras omgivande natur. Den är en naturbaserad religion, vilket innebär att gudar, andar och andra andliga väsen tros leva i samspråk med naturen.

• Animism: Animism är en central aspekt av samisk tro, där det anses att allt i naturen – berg, sjöar, skogar, djur – har en själ eller ande. Samer såg världen som levande och fylld med andliga krafter, och många naturfenomen tillskrevs särskilda gudar eller andeväsen.
• Schamanism: Samisk religion involverade schamaner, eller nåjder, som fungerade som förmedlare mellan människor och andevärlden. Nåjderna ansågs ha särskilda krafter att kommunicera med andar och kunde användas för att bota sjukdomar, förutspå framtiden eller ge råd kring jakt och fiske. De använde trummor (s.k. runebommer) och sång för att komma i kontakt med de andliga krafterna.
• Gudar och andeväsen: Samernas panteon bestod av flera olika gudar och andeväsen som representerade naturkrafter och djur. Några viktiga gudar var:
• Bieggolmai, vindens gud, som kunde påverka vädret och var avgörande för jakt och fiske.
• Raediengiedtie, skaparguden.
• Maderakka, moderjord och en central gudom som förknippades med kvinnans roll och fertilitet.

2. Likheter och skillnader med andra religioner:

Likheter med andra naturreligioner:

Samernas religion har stora likheter med andra ursprungsfolks religioner runt om i världen, såsom de nordamerikanska indianernas tro eller sibiriska nomadfolkens schamanistiska traditioner. Alla dessa religioner har en animistisk grund och ett nära förhållande till naturen. I dessa religioner är naturen inte bara en plats att leva i, utan en del av den andliga världen.

• Schamanism är en vanlig aspekt i många urfolks religioner, där vissa individer har en särskild förmåga att kommunicera med andevärlden, på samma sätt som nåjden i samisk tro.

Skillnader från organiserade religioner:

Samerna hade ingen helig bok eller en enhetlig teologi, vilket skiljer deras religion från organiserade religioner som kristendom, islam eller judendom. Samisk religion var praktisk och baserad på lokala traditioner snarare än på dogmer eller regler. Ritualer och ceremonier var ofta knutna till årstider, jakt, fiske och andra livsnödvändiga aktiviteter.

• Polymorfism: Samisk religion hade många olika gudar och väsen, till skillnad från monoteistiska religioner som kristendom eller islam, som bara erkänner en gud.
• Platsbaserad tro: Många religiösa riter var knutna till specifika platser, ofta kallade sejtar eller heliga platser, som kunde vara berg, sjöar eller träd som ansågs ha särskild andlig kraft.

3. Kristnandet och drastiska åtgärder mot samisk religion:

Under medeltiden och framåt började samiska områden påverkas av kristendomen, i samband med att de nordiska staterna expanderade norrut. Kristnandet av samerna blev särskilt intensivt under 1600- och 1700-talen, och det finns flera exempel på drastiska åtgärder som riktades mot deras religion.

Mission och tvångskristnande:

De kristna missionärerna såg samernas religion som "hednisk" och farlig. De försökte konvertera samerna genom att införa kyrkliga ritualer och bygga kyrkor i samiska områden. Missionärerna använde olika strategier, från undervisning till tvång. Ett exempel på detta är missionären Thomas von Westen, som på 1700-talet var aktiv i det norska området och använde starka medel för att tvinga samerna att överge sina gamla sedvänjor.

Förstörelse av heliga platser och föremål:

Ett av de mest drastiska greppen var förstörelsen av samiska trummor och heliga platser. Trummorna, som nåjderna använde för att kommunicera med andevärlden, sågs som avguderi och brändes i stor omfattning. Många trummor samlades in av missionärerna, och det finns idag bara ett fåtal kvar på museer. Dessutom revs eller förstördes många sejtar (heliga platser) och joik (traditionell samisk sång) förbjöds då den ansågs vara en del av den hedniska kulturen.

Lagstiftning mot samisk kultur:

Förutom den direkta förstörelsen av religiösa artefakter infördes även lagstiftning som syftade till att assimilera samerna och få dem att överge sin kultur. Under 1800- och 1900-talen införde svenska och norska regeringar förbud mot att tala samiska i skolor och uppmuntrade samer att anamma kristna normer.

4. Synkretism och kristendomens inverkan:

Med tiden kom många samer att bli kristna, och religionen blandades med den traditionella samiska tron i vad som kan beskrivas som synkretism. Detta innebar att vissa samiska traditioner överlevde, men fick en ny tolkning inom en kristen ram. Till exempel kan vissa samer idag fortfarande se vissa naturplatser som heliga, men utan att det är en del av deras kristna tro.

5. Modern återupplivning av samisk tro:

I modern tid har det skett ett växande intresse för att återuppliva och bevara traditionell samisk andlighet. Många samer försöker återupptäcka sina religiösa rötter som en del av en bredare kulturell och språklig revitalisering. Det finns samiska grupper som praktiserar delar av den gamla religionen, inklusive ceremonier vid heliga platser och användning av trummor och joik.

Sammanfattning:

Samernas religion är en djup och fascinerande del av deras kultur, och den har överlevt århundraden av kristen påverkan och förföljelse. Även om den traditionella tron har försvagats i och med kristnandet, finns det fortfarande samer som ser naturen som levande och helig, och som söker bevara de gamla andliga sedvänjorna för kommande generationer. 

Jag frågade:

Vilken betydelse hade Lars Levi Lestadius för samerna?

ChatGPT svarade:

Lars Levi Læstadius hade stor betydelse för samerna, särskilt genom sin roll som präst och ledare för den väckelserörelse som kom att kallas læstadianismen. Hans arbete hade en både andlig och social inverkan på det samiska samhället under 1800-talet. Här är några av de viktigaste aspekterna av hans betydelse för samerna:

1. Andligt ledarskap och väckelse

Læstadius var en stark religiös ledare, och hans predikningar betonade vikten av personlig omvändelse, ett enkelt liv, och att undvika synd. Hans budskap var särskilt tilltalande för samerna, som ofta kände sig marginaliserade i samhället och hade en utsatt ekonomisk situation. Genom læstadianismen kunde samerna finna en gemenskap och en religiös identitet som gav dem styrka och hopp.

2. Kamp mot alkoholism

Alkoholism var ett stort problem bland samerna, och Læstadius var en av de mest framträdande kritikerna av alkoholkonsumtionen. Han såg alkoholen som en källa till stor skada för samhället, både andligt och materiellt. Genom sin väckelserörelse arbetade han aktivt för att bekämpa alkoholmissbruk och fick många samer att avstå från sprit, vilket hade en positiv effekt på deras hälsa och levnadsstandard.

3. Försvar av samisk kultur

Trots att Læstadius var en kristen missionär och präst, hade han en djup respekt för samisk kultur och språk. Han var själv till hälften same och talade flytande samiska, vilket gjorde att han kunde nå samerna på deras eget språk. Han integrerade samisk tro och traditioner i sin undervisning, vilket gjorde kristendomen mer tillgänglig för det samiska folket och hjälpte till att bevara deras kulturella identitet inom ramen för deras nya tro.

4. Naturvetenskaplig forskning

Förutom att vara präst var Læstadius även botaniker och etnolog. Han studerade den samiska kulturen och samlade information om deras traditioner, språk och sätt att leva. Hans forskning bidrog till en ökad förståelse för samernas liv och gav en djupare insikt i deras förhållande till naturen och den arktiska miljön.

5. Social och ekonomisk förbättring

Genom sin väckelserörelse och sitt andliga ledarskap bidrog Læstadius också till att förbättra de samiska samhällenas sociala och ekonomiska situation. Han talade ofta för rättvisa och jämlikhet och arbetade för att stärka de svagare delarna av samhället, särskilt genom sitt engagemang för de fattiga och utsatta.

Sammanfattningsvis hade Lars Levi Læstadius en djupgående inverkan på samerna, både andligt och socialt. Hans arbete bidrog till att stärka samernas identitet och deras ställning i det svenska samhället, och hans arv lever vidare genom læstadianismen, som fortfarande har en stark närvaro i många samiska samhällen.