måndag 29 december 2025

Hur det sociala spelet fungerade 1934

Hur det sociala spelet fungerade 1934

När jag i efterhand försöker förstå hur mina föräldrar kunde mötas, fatta beslut och gifta sig på så kort tid, inser jag att det inte var snabbt i deras egen samtid. Det var snarare ett uttryck för hur livet organiserades och levdes.

År 1934 omgavs umgänget mellan ogifta kvinnor och män av tydliga normer. Särskilt gällde detta i miljöer där klass och familjebakgrund fortfarande spelade stor roll. Min mor var godsägardotter, min far målarmästarson. I vardagen rörde de sig i olika kretsar. Ett direkt tilltal utan presentation hade inte varit socialt accepterat.

Därför krävdes ett slags omväg – en handling som var tillräckligt oskyldig för att inte väcka anstöt, men tillräckligt tydlig för att förstås av den som var mottaglig. Att ”råka” tappa en näsduk var just en sådan handling. Det var inte ett infall, utan en etablerad social signal. Mannens roll var att svara korrekt: plocka upp näsduken, lämna tillbaka den artigt, möjligen utbyta några ord eller en blick. Initiativet skulle se ut att komma från honom, men möjligheten hade skapats av henne.

Platsen var heller ingen tillfällighet. Sommarbadorter fungerade som ett slags frizon. Där promenerade man, visade sig, såg andra och blev själv sedd. Ofta skedde detta i sällskap med familjemedlemmar, vilket gav situationen både skydd och legitimitet. Min mor gick tillsammans med sin mor, min far med sin äldre syster och hennes dotter Berit. Alla var alltså korrekt omgivna.

Åldern spelade också roll. Min mor var 33 år, min far 42. De var inga ungdomar som prövade sig fram, utan vuxna människor som visste vad de ville. När ett intresse väl uppstått fanns det ingen anledning att dra ut på tiden. Äktenskap var målet, inte något som låg långt bort i en oklar framtid.

Att de gifte sig redan efter fem månader var därför inget märkligt. Det var ett beslut fattat i samklang med tidens sätt att tänka: seriöst, förankrat och accepterat av familjerna. Vid vigseln den 29 december 1934 fanns också vittnen som knöt samman berättelsen. Berit, som sett min far plocka upp näsduken, var brudnäbb. Vigseln förrättades av min mors kusin, prost i hemkyrkan.

Så började min egen historia – inte med stora ord eller dramatiska gester, utan med en tappad näsduk och ett korrekt svar. Och med två människor som, i sin tid, ansåg att detta var tillräckligt för att bygga ett liv tillsammans.

*****




fredag 19 december 2025

Gris-människan

 

"Et selvforskyldt mirakel venter på et nyt"

Skulpturen är ett verk av Jørgen Haugen Sørensen (1934–2021), en av Danmarks mest betydelsefulla samtida skulptörer. Den står utanför Bornholms Kunstmuseum och föreställer en grotesk, surrealistisk figur med drag av både människa och gris – ibland kallad Gris-Mennesket. Den sitter i en avslappnad, nästan uppgiven ställning med överdrivna muskler, asymmetriskt ansikte och en utstickande tunga.

🔍 Symbolik och uttryck

  • Titeln antyder existentiell väntan: Ett mirakel som är självförvållat – kanske en metafor för mänsklig skuld, kroppslighet eller samhällstillstånd.
  • Material och färg: Figuren är elfenbensvit, vilket förstärker intrycket av något kallt, dött eller konserverat.
  • Kroppen: Den är både barnslig och vuxen, med detaljer som väcker obehag – en kropp som är både sårbar och aggressiv.
  • Huvudet: Ett svinhuvud med vredesuttryck, vilket skapar en stark kontrast till den passiva kroppen.
*****

fredag 12 december 2025

Njupeskär

 

Njupeskär

Namnet Njupeskär betyder ungefär ”det trånga skäret” eller ”den smala klyftan med vattenfall”. Det är ett gammalt dialektalt namn där ”njup-” hänger samman med ord för trång, snäv eller smal passage, och ”-skär” syftar på skärning, klyfta eller brant bergvägg. Tillsammans beskriver det den dramatiska ravin och bergvägg där vattenfallet störtar ner.

🌊 Språklig bakgrund

  • Njup-: kommer från ett äldre ord som betyder trångt, snävt, inskuret. Det används i dialekter i Dalarna för att beteckna smala passager i naturen.
  • Skär: i detta sammanhang betyder inte havsskär, utan skärning/klyfta i berget. Det kan också syfta på en brant klippvägg.

🏞️ Koppling till platsen

  • Njupeskär är Sveriges högsta vattenfall (93 meter, varav 70 meter fritt fall).
  • Vattenfallet ligger i en djup och smal ravin i Fulufjällets nationalpark, vilket gör namnets betydelse mycket konkret: det är just ett trångt skär där vattnet kastar sig ner.
  • Namnet är alltså en topografisk beskrivning av landskapet, typiskt för äldre ortnamn i Dalarna.

📜 Kulturhistorisk betydelse

  • Namnet speglar hur människor förr beskrev naturen med enkla ord för form och funktion.
  • Precis som andra ortnamn i Dalarna (t.ex.  Mörkret) är det starkt knutet till lokal dialekt och naturupplevelse.
  • Njupeskär har blivit ett symboliskt namn för dramatisk natur i Sverige, ofta använt i turistmaterial och folkbildning.

👉 Sammanfattning: Njupeskär betyder ”den trånga klyftan/skärningen” och syftar direkt på den smala ravin där Sveriges högsta vattenfall störtar ner. Namnet är ett exempel på hur äldre ortnamn i Dalarna beskriver naturens form och karaktär.

tisdag 9 december 2025

Hönsrövstenen

QR-koden ledde till en hemsida. Här är den svenska texten:

Hønserrøvsten är alltså inte ett monument eller en historisk artefakt, utan en naturlig sten med ett skämtsamt namn som har fått en plats i Allinges hamnmiljö. Den är ett charmigt exempel på hur lokala traditioner och humor bidrar till stadens karaktär.

Radioaktiv sten och radiumvatten
På Nordbornholm hittar vi på vissa ställen sällsynta mineraler, såsom det radioaktiva gadolinit. Gadolinit innehåller en relativt stor mängd uran, och på grund av den kraftiga gammastrålningen är de närmaste omgivningarna präglade av 10–20 cm långa radiella sprickor i pegmatiten. På den stora granitstenen vid Allinge hamn kan du se åtskilliga stora svarta fläckar, från vilka det strålar ut i stenen.

Om du råkar ha en geigermätare i fickan, kommer du att upptäcka att den klickar avsevärt snabbare när du håller den nära en av punkterna. Det betyder att fläckarna är radioaktiva – men var lugn, det är i en ofarlig mängd. På det lokala språket kallar vi dem för ”hönsrövar”. Så nästa gång du möter en höna får du se om du kan se jämförelsen.
Dessa radioaktiva ämnen finns på många ställen i den bornholmska graniten, och vid ett tidigt tillfälle användes det som en positiv effekt i turistreklamen, där man inte kände till farorna med radioaktiv bestrålning.

Länk till den danska hemsida: 
https://www.allinge-sandvig-byforening.dk/sporet/06.htm

Detta är den svenska texten på hemsidan:
År 1923 lät Steins Laboratorium utföra undersökningar av vatten, lera, sand och luft. Resultaten var mycket varierande. Här kan du se resultatet vid Badhuset i Sandvig.

Nache-enheter (se nedan) var en av de första måttenheter som infördes i samband med radium. Detta sunda dricksvatten och detta goda badvatten användes i reklamen.

Här från Pension Skovbo, Slotslyngvej – Danmarks enda Radiumpensionat. På Alexandersens Hotel, Sandvig (nu rivet) byggde man en brunn där hotellets gäster kunde dricka det hälsosamma vattnet. Här ses ett vykort med motivet. Dessutom användes vattnet i ”Mineralvandsfabrikken Bornholm”, Sandvig.

Om du själv var intresserad av att hämta radiumvatten kunde det hämtas i Gåsterenden, som ligger bakom campingplatsen i Sandvig. Den byggda trappan och tappstället syns tydligt.

Här kan du kanske också själv försöka smaka på vattnet än idag.

”Nache-enheter” var en tidig måttenhet som användes i början av 1900-talet för att ange styrkan av radiumstrålning i vatten och andra material.

📏 Vad betyder Nache-enheter?

  • Bakgrund: När radium upptäcktes i slutet av 1800-talet började man experimentera med dess påstådda hälsoeffekter. För att kunna marknadsföra ”radiumvatten” och ”radiumbad” behövdes ett mått på hur mycket strålning vattnet innehöll.
  • Nache-enheter: Detta var en av de första standardiserade måttenheterna för radiumhalt, använd i laboratorier och reklam kring 1920-talet.
  • Syfte: Enheten skulle ge ett talvärde som visade att vattnet eller badet var ”hälsosamt” tack vare radiumets strålning.
  • Vetenskaplig status: Idag betraktas Nache-enheter som föråldrade och ovetenskapliga, eftersom man senare insåg riskerna med radioaktiv bestrålning.

⚠️ Viktigt att veta

  • På Bornholm användes Nache-enheter i reklamer för Sandvig radiumvatten och radiumbad, där man framhävde det som en positiv hälsoeffekt.
  • Kunskapen om strålningens faror var begränsad vid den tiden, så radiumvatten marknadsfördes som ett slags ”hälsokur”.
  • Idag vet vi att även små mängder radioaktivitet kan vara skadliga vid långvarig exponering, och därför används inte längre sådana måttenheter.

Sammanfattning: Nache-enheter var alltså ett historiskt mått på radiumhalt i vatten och bad, främst använt i reklam och laboratorier kring 1920-talet. Det är ett exempel på hur man förr såg radioaktivitet som något hälsosamt, innan riskerna blev kända.

 



måndag 8 december 2025

Skolfartyget København – världens största segelfartyg som försvann

 

København – världens största segelfartyg som försvann
Det påminner mig om den fyrmastade barken Pommern, som nu finns i Mariehamn på Åland.

København var en femmastad bark som spårlöst försvann i december 1928 under en resa från Buenos Aires i Argentina till Adelaide i Australien med 59 man ombord.

Fartyget beställdes som skolskepp av handels- och rederikoncernen ØK. Stålskrovet började byggas 1913 vid Ramage & Ferguson i Leith, Storbritannien, och stod färdigt två år senare. Det utrustades dock aldrig utan bogserades till Gibraltar, där det fick namnet Black Dragon och användes som kollager under första världskriget.

Efter krigsslutet byggdes ett nytt skrov efter samma ritningar, vilket sjösattes den 24 mars 1921. København var då världens största segelfartyg, med 55 meter höga master av stål och en segelyta på 4 645 kvadratmeter.

År 1923 fotograferades København med kapten Jens Mortensen på bryggan.

Den 14 september 1928 lämnade fartyget Köpenhamn för sin sista resa med en besättning på 60 man, varav 45 elever. Destinationen var Buenos Aires, dit hon anlände den 6 december med en last av cement. Den 14 december avgick hon från Argentina, utan last men med barlast av sand, med kurs mot Australien.

Den 22 december, cirka 1 100 nautiska mil från Buenos Aires, hade man den sista radiokontakten – med det norska fraktfartyget William Blumer. Därefter upphör alla spår.

När fartyget inte anlände till Adelaide som väntat i februari 1929 inleddes en omfattande eftersökning som pågick till september samma år, men utan resultat. Man antar att hon antingen kolliderade med ett isberg eller förliste i en kraftig storm.

Københamn med kapten Jens Mortensen på bryggan, 1923


*****

Labyrinten

Labyrinten vid Salomons kapell 



Den är en av flera liknande labyrinter på Bornholm och i Norden, ofta kopplade till rituella vandringar, lek eller symboliska handlingar.

🌀 Labyrinten vid Salomons kapell

  • Plats: Strax intill kapellets ruin på Hammerknuden, nordvästra Bornholm.
  • Utformning: En klassisk stenlabyrint, lagd på marken med små stenar som bildar slingrande gångar.
  • Funktion:
    • Kan ha haft rituell betydelse – pilgrimer gick labyrinten som en symbolisk vandring mot centrum, ofta kopplat till bön eller botgöring.
    • Kan också ha fungerat som lek eller tidsfördriv för fiskare och handelsmän som samlades vid sillmarknaderna.
    • I nordisk tradition finns labyrinter ofta nära kyrkor, kapell eller heliga källor, vilket stärker kopplingen till religiösa bruk.
  • Tid: Labyrinten tros vara från medeltiden, ungefär samtidigt som kapellet (1300-talet).

🌍 Kontext – labyrinter i Norden

  • Bornholm har flera liknande stenlagda labyrinter, ofta kallade Trojaborgar.
  • De förekommer också i Sverige, Finland och Ryssland, särskilt vid kuster och fiskelägen.
  • Symboliken varierar:
    • Religiös: Vandringen mot mitten som en bild av själens väg mot Gud.
    • Magisk: Användes för att hålla onda andar borta från fisket.
    • Lek: Barn och ungdomar sprang labyrinten som en tradition.

Sammanfattning

Labyrinten vid Salomons kapell är en medeltida stensättning som sannolikt användes både rituellt och socialt i samband med sillmarknader och pilgrimsvandringar. Den är en del av en större nordisk tradition av kustnära labyrinter, där religion, magi och lek flätas samman.


*****

söndag 7 december 2025

Pedagogisk installation i besökscentret.

I besökscentret vid Hammershus finns denna 'skulptur'. Den ligger fast i golvet. Kan du förklara vad det är?
ChatGPT sade:

Ja. Det där är inte ett “mystiskt fynd”, utan en pedagogisk installation i besökscentret.

Det du ser är en förstorad, stiliserad skalle av ett stort växtätande däggdjur – inte människa och inte något monster. Formen på tänderna (bredkroniga, slitna tuggytor) och den långsträckta nosen pekar tydligt mot nöt- eller hästdjur, oftast tolkad som uroxe (Bos primigenius) eller ett liknande forntida stort betesdjur som fanns i Norden efter istiden.

Varför ligger den där – och sitter fast i golvet?

Syftet är att:

  • illustrera Bornholms förhistoria och tiden efter istiden

  • visa skala – hur enorma vissa djur var jämfört med dagens

  • koppla ihop natur, geologi och mänsklig historia, som är hela temat för Hammershus och området runtomkring

Att den är fast monterad i golvet gör den både säker och tydligt “arkitektonisk” snarare än ett löst museiföremål.

Viktigt att veta

  • Det är inte ett äkta fossil, utan en skulptur / avgjutning

  • Den är gjord för att kännas rå och “stenlik” – nästan som om den vuxit fram ur berget, vilket är helt avsiktligt

  • Den ska väcka nyfikenhet snarare än presentera ett exakt biologiskt exemplar.

Jag kan inte kontrollera trovärdigheten på denna text!

*****

Opalsjöns historia

Den nordvästra udden av Bornholm norr om Hammershus kallas Hammeren. Det är Bornholms nordligaste punkt och ett markant klippområde som ligger direkt norr om borgruinen Hammershus.

🌍 Fakta om Hammeren

  • Geografi: Hammeren är en stor klippudde på Bornholms nordvästra hörn. Den utgör öns nordligaste punkt.
  • Landskap: Området består av dramatiska granitklippor, branta stup och vidsträckta havsvyer.
  • Sevärdheter: Här finns bland annat Hammer Fyr (fyren), Salomons Kapel (ruin av ett medeltida kapell) och flera vandringsleder.

Opalsjön, som ligger mellan höga branta klippor (de svartmarkerade områdena) och omedelbart intill Hammarsjön, är en kvarleva från en tid då granitbrytning var en viktig inkomstkälla och sysselsättning på Bornholm. Opal Lake, Crystal Lake och Siberia är bland de äldsta stenbrotten på ön.

Innan Opalsjhön bildades var området en stor klippig gräsyta. År 1872 drabbades Bornholm av en stormflod som förstörde hamnarna. Som kompensation för förlusterna fick Allinge-Sandvigs kommun Hammerknuden (=hela udden) av staten. Tanken var att kommunen skulle hyra ut betesmark till böndernas boskap och på så sätt skapa inkomster. Men kommunen sålde området till den tyska köpmannen Martens för 16 000 rdl. Pengarna användes för att reparera Allinge hamn.

Farfar Martens började nu bryta granit. År 1891 sålde han dock Hammerknuden till sin svåger, köpmannen H. Ohlendorff. Tillsammans med C. F: Tiegten Bornholms Granitverk startades.

När man började bryta granit började man spränga graniten med svart krut från toppen av berget och sedan arbeta sig ner genom berget. Graniten bröts i våningar på 22 meter vardera. Så hur djupt hålet egentligen är har man inte kunnat få något svar på, men eftersom det vid Opalsøen erbjuds möjlighet till bergsklättring sägs det att det sker på en höjd av 43 m, lägg sedan till sjöns djup, som är ca 10 m och avståndet från kanten till vattennivån, tillsammans kan det ge ett totalt djup av brytningen på ca 70 m. När granitbrytningen upphörde i området 1971 lämnades hålet åt naturen och stenbrottet fylldes långsamt med vatten.

Det finns en berättelse om att när de slutade bryta Opalsjön lämnade de en stor grävmaskin på botten av stenbrottet eftersom den inte längre var värd något och vattnet redan hade börjat sippra in. Denna maskin borde tydligen fortfarande vara i pausen. Historien är dock varken bekräftad eller förnekad.

Liksom sjön Hammer används Lake Opal också som isbana. Det finns många aktiviteter på sommaren – rappelling, klättring, hoppning, en linbana där du hamnar i sjöns kalla vatten och många andra fysiska aktiviteter.


Om du inte är intresserad av sådana saker finns det ett bra stigsystem som går runt hela Hammerknuden, där du kan se flera lämningar från stenbrytningen, Hammerfyren och Salomons kapell. En stor del av Hammerknuden är inhägnad eftersom många får går och underhåller området. Genom grindar i staketet kan människor ta sig in och ut ur inhägnaden.

Klipporna används av fåglar som häckningsplatser. På senare år har några pilgrimsfalkar slagit sig ner på dessa klippor, och under häckningssäsongen är området avstängt för att ge fåglarna lugn och ro.

Varför har man satt gatstenar på denna stora yta?

*****

lördag 6 december 2025

Hus

 Jag tänker på begreppet HUS, som i Hammershus och Nyköpingshus. Idag vet vi vad ett hus är. Men vad betydde 'hus' på medeltiden? 

På medeltiden betydde "hus" inte bara en byggnad att bo i – det syftade ofta på en befäst anläggning, ett maktsäte eller en borg. Både Hammershus och Nyköpingshus är exempel på detta äldre betydelseinnehåll.

🏰 Vad innebar "hus" i medeltida kontext?

  • "Hus" var ett juridiskt och politiskt begrepp, ofta synonymt med borg, slott eller residens för en kung, biskop eller hertig.
  • Det kunde syfta på hela borganläggningen, inklusive torn, ringmur, förborgar, vallgravar och ekonomibyggnader.
  • I dokument från 1200–1300-talet används "hus" för att markera att platsen var ett centrum för maktutövning, inte bara en byggnad.
  • Hammershus på Bornholm var ärkebiskopens fäste från 1200-talet och kallades "hus" i betydelsen borg med befäst funktion.
  • Det var en plats för försvar, förvaltning och symbolisk kontroll över ön.
  • Namnet "Hammershus" kombinerar troligen platsnamnet "Hammeren" med "hus" som maktens byggnad.
  • Nyköpingshus omnämns i Erikskrönikan som "nyköpungs hwss" – alltså Nyköpings hus – när Magnus Ladulås tillträder som hertig över Södermanland 1266.
  • Ursprungligen var det en kastal (tornliknande försvarsbyggnad) från 1100-talet, som senare byggdes ut till en fullständig borg.
  • "Hus" här syftar på hela den befästa anläggningen, inklusive torn, murar och bostadsdelar.

🧭 Språklig och kulturell betydelse

  • I medeltida svenska och danska kunde "hus" även betyda dynasti eller släkt, som i "kungens hus" eller "biskopens hus".
  • Det kunde också syfta på institutionell makt, t.ex. . "husfolk" som beteckning på tjänare eller soldater knutna till ett sådant säte.

📜 Sammanfattning

  • "Hus" på medeltiden var ett mångtydigt begrepp som innebar mer än en byggnad – det var ett maktcentrum, ofta befäst, och med juridisk, militär och symbolisk funktion.
  • I namn som Hammershus och Nyköpingshus lever denna betydelse kvar, även om vi idag ofta tänker på "hus" som ett hem.

Ungefär hur stort är Hammershus befästningsområde?

  • Hammershus befästningsområde är enormt – det täcker cirka 130000 m² (motsvarande ungefär 360 × 360 meter) och har en yttermur som sträcker sig omkring 860 meter.
  • 📐 Storlek och mått
  • Total yta: ca 130000 kvadratmeter
  • Yttermurens längd: ca 860 meter
  • Alternativ uppgift: vissa källor anger att borgen med förborgar täcker ca 35000 m² och ringmurarna är ca 750 meter långa.
  • Skillnaden beror på om man räknar med hela befästningsområdet inklusive förborgar och terrasser, eller enbart den centrala borgen.
  • 🏰 Jämförelse
  • Hammershus är Nordeuropas största slottsruin.
  • Som jämförelse är Nyköpingshus i Sverige betydligt mindre – dess borggård är ca 100 × 100 meter, alltså bara en bråkdel av Hammershus’ yta.
  • Hammershus’ storlek speglar dess roll som både ärkebiskopens maktcentrum och en strategisk fästning i Östersjöområdet.
  • 🌍 Placering
  • Borgen ligger på en 74 meter hög klippa vid Bornholms nordvästra kust.
  • Den naturliga topografin förstärkte försvarsförmågan – branta klippor mot havet och svårtillgängligt terräng på landssidan.
  • 👉 Sammanfattningsvis: Hammershus sträcker sig över 130000 m² med murar på upp till 860 meter i längd, vilket gör den till Nordens mest imponerande medeltida befästningsruin.
*****

Bron och brovakt

Den enda passagen till borgen gick över bron med två valv. Sedan fanns vindbryggan som sköttes av brovakten i portrummet i vaktstugan.





*****




Bevarandet av Hammershus

 Bevarandet av Hammershus

Hammershus var redan förfallen när garnisonen flyttade därifrån år 1743, men därefter kom borgen att ligga kvar som ett gigantiskt stenbrott.

År 1822 föreslog »Kungliga kommissionen för bevarande av fornsaker« att ruinen skulle skyddas som ett nationellt minnesmärke, vilket godkändes genom kungligt beslut. Hammershus är Nordeuropas största borgruin. Så som borgen ser ut idag är den ett resultat av århundraden av tillbyggnader, ombyggnader och rivningar.

*****




Bornhollmerstenen

 

Bornholmerstenens historia

  • Bornholmerstenen är ett högt, rustikt granitmonument som står på sluttningen nedanför Hammershus fästning.
  • Den restes 1902 av Bornholms historiska samfund för att hedra öns återgång till Danmark efter den svenska ockupationen under Roskildefreden 1658.
  • Monumentet symboliserar bornholmarnas motstånd mot den svenska guvernören Johan Printzensköld, som dödades i Rønne av lokala rebeller ledda av Jens Kofoed.

📜 Historisk bakgrund

  • Efter freden i Roskilde 1658 tillföll Bornholm Sverige.
  • Svenskarna stationerade en garnison på Hammershus, men lokalbefolkningen gjorde uppror redan samma år.
  • Den svenska guvernören dödades, och Bornholm återgick till Danmark redan 1660, långt före övriga Skåneland.

📍 Monumentets placering och utformning

  • Pelaren står på en terrassliknande plats med utsikt över havet, strax nedanför Hammershus ruin.
  • Den består av en grovhuggen vertikal sten monterad på ett flerskiktat sockelparti av bearbetad granit.
  • Inga inskriptioner syns tydligt på bilden, men monumentet har en minnesplatta med text om befrielsen.
*****

Hammershus

På medeltiden betydde "hus" inte bara en byggnad att bo i – det syftade ofta på en befäst anläggning, ett maktsäte eller en borg. Både Nyköpingshus och Hammershus är exempel på detta äldre betydelseinnehåll.

🏰 Vad innebar "hus" i medeltida kontext?

  • "Hus" var ett juridiskt och politiskt begrepp, ofta synonymt med borg, slott eller residens för en kung, biskop eller hertig.
  • Det kunde syfta på hela borganläggningen, inklusive torn, ringmur, förborgar, vallgravar och ekonomibyggnader.
  • I dokument från 1200–1300-talet används "hus" för att markera att platsen var ett centrum för maktutövning, inte bara en byggnad.

🛡️ Exempel: Hammershus

  • Hammershus på Bornholm var ärkebiskopens fäste från 1200-talet och kallades "hus" i betydelsen borg med befäst funktion.
  • Det var en plats för försvar, förvaltning och symbolisk kontroll över ön.
  • Namnet "Hammershus" kombinerar troligen platsnamnet "Hammeren" med "hus" som maktens byggnad.

🏯 Exempel: Nyköpingshus

  • Nyköpingshus omnämns i Erikskrönikan som "nyköpungs hwss" – alltså Nyköpings hus – när Magnus Ladulås tillträder som hertig över Södermanland 1266.
  • Ursprungligen var det en kastal (tornliknande försvarsbyggnad) från 1100-talet, som senare byggdes ut till en fullständig borg.
  • "Hus" här syftar på hela den befästa anläggningen, inklusive torn, murar och bostadsdelar.

🧭 Språklig och kulturell betydelse

  • I medeltida svenska och danska kunde "hus" även betyda dynasti eller släkt, som i "kungens hus" eller "biskopens hus".
  • Det kunde också syfta på institutionell makt, t.ex. . "husfolk" som beteckning på tjänare eller soldater knutna till ett sådant säte.

📜 Sammanfattning "hus" på medeltiden var ett mångtydigt begrepp som innebar mer än en byggnad – det var ett maktcentrum, ofta befäst, och med juridisk, militär och symbolisk funktion.
I namn som Hammershus och Nyköpingshus lever denna betydelse kvar, även om vi idag ofta tänker på "hus" som ett hem.

Hammershus befästningsområde är enormt – det täcker cirka 130000 m² (motsvarande ungefär 360 × 360 meter) och har en yttermur som sträcker sig omkring 860 meter. Det är Nordeuropas största slottsruin.
Som jämförelse är Nyköpingshus i Sverige betydligt mindre – dess borggård är ca 100 × 100 meter, alltså bara en bråkdel av Hammershus’ yta.
Hammershus’ storlek speglar dess roll som både ärkebiskopens maktcentrum och en strategisk fästning i Östersjöområdet. 
Borgen ligger på en 74 meter hög klippa vid Bornholms nordvästra kust.
Den naturliga topografin förstärkte försvarsförmågan – branta klippor mot havet och svårtillgängligt terräng på landssidan.

****

torsdag 4 december 2025

Freskerna i Ols kyrka

Takmålningarna i Ols kyrka


 🎨 Freskernas ursprung

  • Tidsperiod: Freskerna målades under 1200-talet, kort efter att kyrkan byggdes (ca 1150–1200).
  • Teknik: De är utförda i kalkmåleri direkt på de putsade väggarna.
  • Stil: Romansk stil med starka konturer, enkla färgfält och symboliska framställningar snarare än naturalistiska.

📜 Motiv

  • Kristusmotiv: Scener ur Jesu liv, bland annat korsfästelsen och uppståndelsen.
  • Helgon: Sankt Olof (Olav den helige), kyrkans skyddshelgon, framställs i vissa delar.
  • Dekorativa element: Ornamentala bårder och geometriska mönster som ramar in de figurativa scenerna.

🏛️ Bevaringsstatus

  • Freskerna i Ols kyrka är fragmentariska jämfört med de mer välbevarade målningarna i t.ex. . Østerlars och Nyker rundkyrkor.
  • De har delvis överkalkats under senare sekler, men fragmenten som finns kvar ger en tydlig bild av kyrkans ursprungliga utsmyckning.
  • Nationalmuseet i Danmark har dokumenterat freskerna som en del av Bornholms kyrkokonst.

🔗 Sammanhang med andra rundkyrkor

  • Østerlars kyrka: Har de mest berömda freskerna, med en stor domedagscykel kring mittpelaren.
  • Nyker kyrka: Har välbevarade scener ur Jesu barndom.
  • Nylars kyrka: Fresker med skapelseberättelsen och Kristus som världens domare.
  • Olsker kyrka: Mer fragmentariska, men viktiga för helhetsbilden av Bornholms kyrkokonst.
Sammanfattning: Freskerna i Ols kyrka är romanska kalkmålningar från 1200-talet som visar bibliska scener och helgonmotiv. De är inte lika omfattande som i de andra rundkyrkorna, men de utgör ändå en viktig del av Bornholms medeltida konstskatt.

***** 

Olsker rundkyrka: Från befästning till kyrka

 

Från befästning till kyrka
Copilot:
Ols kyrka (Olsker rundkyrka) byggdes på 1100-talet både som kyrka och försvarsanläggning. Den övre muren fungerade som ett bröstvärn – en skyddsmur där försvarare kunde stå bakom och försvara kyrkan. De nio kryphålen (skottgluggarna) är små öppningar i muren som användes för att skjuta pilar, kasta stenar eller hälla kokande vätska på angripare. Kyrkan hade ursprungligen ett platt tak, vilket gjorde det möjligt att använda den som en fästning.

🛡️ Bröstvärnets funktion

  • Bröstvärn är en låg mur eller kant som skyddar försvarare på en murkrön.
  • Vid Olsker rundkyrka omgav bröstvärnet det platta taket, så att kyrkan kunde användas som en borg.
  • Försvararna kunde stå på taket och se ut över landskapet – kyrkan ligger på en höjd med god utsikt över norra Bornholm.

🔍 Kryphålens betydelse

  • Kyrkan har nio kryphål, små öppningar i den övre muren.
  • Dessa var strategiskt placerade för att försvara kyrkan mot fiender.
  • Genom kryphålen kunde man skjuta pilar eller använda andra vapen, samtidigt som man själv var skyddad bakom muren.
  • Liknande försvarsdetaljer finns i de andra bornholmska rundkyrkorna, men Olsker är särskilt välbevarad.

🏰 Arkitektonisk bakgrund

  • Olsker rundkyrka byggdes omkring 1150.
  • Den är den högsta av Bornholms fyra rundkyrkor (28 meter).
  • Kyrkan hade ursprungligen ett platt tak, vilket senare ersattes av ett koniskt tak.
  • Kombinationen av kyrka och fästning var typisk för Bornholm under medeltiden, eftersom ön låg utsatt för attacker från sjörövare och främmande makter.

Sammanfattning

Ols kyrka är alltså inte bara en religiös byggnad utan också en medeltida försvarsanläggning. Bröstvärnet och kryphålen visar tydligt hur kyrkan var tänkt att skydda lokalbefolkningen vid angrepp. Den runda formen gjorde den dessutom lättare att försvara, eftersom fiender inte kunde angripa hörn eller svaga punkter.


*****

Gravsten Ols rundkyrka

 Denna minnes- eller gravsten står vid väggen vid Ols rundkyrka på Bornholm. Kan du tolka texten och bilden?


ChatGPT sade:

Här är en tolkning av stenen utifrån vad som syns på bilden – både texten och motivet. Den är svårt eroderad, men mycket går ändå att säga.


🪨 TEXTEN (troligen danska, 1600-tal)

Det mesta av texten är kraftigt nedslitet, men följande är relativt tydligt:

Døde (den avlidne) Hr. Søren …
Anno 1613
den 12. april …”

Alltså en gravhäll eller minnessten över en man med namnet Søren, avliden 12 april 1613.
"Hr." användes på 1600-talet om präster eller andra högre ståndspersoner – det kan alltså ha varit en lokal präst eller ämbetsman.

 

🪦 BILDEN / SYMBOLEN

Längre ner på stenen finns en svagt uthuggen rosliknande symbol med flera kronblad.

Den motsvarar mycket tydligt en:

• Heraldisk ros / släktvapenros (”fembladig ros”)

Det är en vanlig symbol i dansk och nordtysk heraldik, ofta använd i prästsläkter, borgarsläkter och även på 1500–1600-talets gravhällar.
Den kan ha markerat:

  • familjevapen för släkten
  • eller ett prästvapen ifall det rör sig om en kyrkans man

Rosor av detta slag är vanliga i gravstenar från Bornholm från renässansperioden.


📜 Sammanfattning

Stenen vid Ols rundkyrka är sannolikt en:

Gravhäll från år 1613 över en man vid namn Hr. Søren, avliden 12 april 1613, försedd med släktvapnet (en fembladig heraldisk ros).

Den är troligen flyttad från sin ursprungliga plats och nu uppställd vid kyrkväggen, vilket är vanligt med äldre hällar.

onsdag 3 december 2025

Kungaborgen Lilleborg

Lilleborg är belägen mitt på Bornholm i Almindingen. Den ligger på en klippknalle (ca 250 × 80 meter) omgiven av djupa sänkor med vatten – ”Borresø”, ”Knappedam” och ”Pølsekedlen”. På grund av den svårframkomliga terrängen med större och mindre höjdryggar med mellanliggande våtmarker var området en lämplig plats för uppförandet av ett försvarsverk, eftersom det lätt att försvara. Bilden från Internet.

Här 'går jag till anfall'.

Lilleborg byggdes med en ringmur, ett kraftigt torn och stenhus längs insidan av muren. Borgens utformning var därmed modern jämfört med äldre tillflyktsborgar. Byggmetoden med sten och kalkbruk var också relativt okänd vid tiden.

Borgen har byggts ut efter den ursprungliga uppförandet:

  • Den nordöstra muren flyttades några meter utåt och förstärktes med två meter tjocka murar samt ett kraftigt fyrkantigt torn.

  • Tornet var lätt framskjutet, så att man därifrån kunde försvara murens utsida och övervaka borgens enda ingång.

  • Det fanns även spärrmurar ut mot vattnet, som ytterligare förstärkte skyddet.

Marita på borgmuren med Borgsjön nedanför. 


Murarna på båda sidor om borgen förhindrade fienden från att röra sig runt hela anläggningen. Förstärkningen mot nordost berodde troligen på att borgen var särskilt utsatt där.
Fynd av särskilt många pilspetsar innanför den nordöstra ringmuren antyder att hårda strider utkämpades just där.

Omkring år 1259 omringade fienden hela borgklippan. Försvaret utnyttjade höjden, så att man från borgmurarna och tornen hade god överblick, kunde försvara sig effektivt och samtidigt vara skyddad. 
För att erövra borgen måste angriparen först ta sig över vattenytan, förborgar, torn och spärrmurar.
Utgrävningar visar att borgen brändes ned – troligen vid detta angrepp. Fynd av stora mängder träkol och armbröstpilar vittnar om de våldsamma händelserna.


Historiskt brev om striden på Bornholm.
Efter att Lilleborg förstörts under striderna mellan kungamakten och kyrkan omkring år 1259 skrev påve Urban IV ett brev till ärkebiskop Jacob Erlandsen av Lund.
Ett utdrag ur brevet:
"Du har dessutom samlat en här och med den sänt din bror Anders tillsammans med den ädle herr Jarmer, furste av Rügen, på din bekostnad till ön Bornholm, som tillhör kungen och ligger i Lunds stift. Där ska du på grymt sätt ha låtit omkring 200 av kungens män dödas, beskattat de överlevande, förstört hans borg i grund och botten, och med våld och makt tagit ön i besittning."

I princip allt jag har skrivit på denna sida har jag hämtat från den danska informationstavlan nedan. Jag har gjort en skärmbild på varje textstycke och sedan låtit Copilot (AI) digitalisera och översätta texten till svenska.


*****

Linnehandduk med äktenskapsmonogram

  Detta är mors Dagmars handduk som hon förde till boet när hon gifte sig med Paul. I det här sammanhanget är D  F  P ett äktenskapsmonog...