Brännvinsmått

 

Arvegods från Kyrkbyns bränneriet 

När arvet efter Dagmars föräldrar delades fick Dagmar hälften av brännvinsmåtten. Detta är alltså bara hälften av bränneriets mått.

Copilot fick bilder av kannorna och analyserade stämplar och utseende. Detta är ett utdrag av svaret:
Samlingen består av fem kopparkannor med stämplade kronor, kontrollerade enligt äldre svensk måttlagstiftning. Den näst största rymmer exakt 1,23 liter, vilket motsvarar ett svenskt stop enligt 1739 års måttsystem. Kröningen – fyra kronor i rad och en femte längre ned – visar att kannan godkänts som handelsmått år 1811. Märkningen "MW" kan avse kontrollant eller tillverkare. Kröningen är placerad precis under volymkanten, vilket förhindrar fusk: slipas kannan ned, försvinner stämplarna.

De övriga kannorna är av varierande storlek och tycks följa ett systematiskt volymintervall, troligen använt i bränneriverksamhet för dosering eller försäljning. Samtliga är tillverkade i koppar, med tydliga tecken på praktisk användning. Stämplarna visar att de varit i bruk under statlig kontroll, vilket gör dem till juridiska instrument snarare än enbart hushållsföremål.

Utöver måttkannorna ingår två omärkta kärl:

• Vattenflaskan är slät och saknar stämplar. Den har praktisk form och kan ha använts för transport eller förvaring av vätska, men inte som kontrollmått.
• Den trefotade vattenkokaren är handgjord med nitar. Den saknar märkning men är tydligt konstruerad för uppvärmning över eld, troligen i hushåll eller verkstad.

Tillsammans utgör föremålen ett konkret exempel på äldre svensk måttkultur, där precision och kontroll var centralt. Samlingen har både tekniskt och kulturhistoriskt värde.

*****