Svenskarna och Kastelholm

 Kastelholm och de svenska kungarna

Bild från internet

🏰 Kastelholms slott och Vasadynastins dramatiska öde

Inledning

Kastelholms slott på Åland är inte bara en vacker ruin – det är ett monument över svensk makt, kunglig närvaro och politisk dramatik. Från medeltidens stormän till Vasatidens kungar har slottet varit scen för både prakt och tragedi. Här följer en kronologisk berättelse om slottets historia och dess koppling till Sveriges kungligheter.

🏗️ 1300–1400-talet: Slottet tar form

• 1388: Kastelholm nämns för första gången i Bo Jonsson Grips bouppteckning. Han var Sveriges mäktigaste man och ägde enorma landområden.
• 1400-talet: Bengt Pogwisch får slottet som förläning. Efter hans död ärvs det av änkan Ida Königsmarck och sonen Otto.
• 1434–1437: Erik Puke, allierad med Engelbrekt, tar kontroll över slottet under folkresningarna mot kung Erik av Pommern.

👑 1500-talet: Vasadynastin och kunglig dramatik

• Erik Johansson (Vasa), Gustav Vasas far, är hövitsman på Kastelholm 1504–1505.
• 1507: Danska trupper under Sören Norby bränner slottet.
• 1521: Gustav Vasa återtar slottet och gör det till kungligt jaktslott. Han besöker det 1556 med familjen.
• 1556: Gustav Vasa ger Åland och Finland som hertigdöme till sin son Johan (senare Johan III).
• 1571: Erik XIV, Gustav Vasas äldste son, fängslas på Kastelholm tillsammans med sin hustru Karin Månsdotter. Ett rum i Kuretornet pekas ut som hans fångrum.

🔥 1600-talet: Sigismunds fall och dynastisk splittring

Sigismund III Vasa – Kung av Sverige och Polen

• Son till Johan III och därmed Gustav Vasas sonson.
• Katolik, vilket oroade det protestantiska Sverige.
• Förlorade tronen efter nederlaget vid Slaget vid Stångebro 1598 mot sin farbror Karl (senare Karl IX).
• 1599: Avsätts formellt av riksdagen. Sverige bryter med Polen och den svensk-polska unionen upplöses.

Konsekvenser av Sigismunds fall

• Sverige blir entydigt protestantiskt.
• Karl IX tar makten och inleder utrensningar av Sigismunds anhängare (bl.a. Linköpings blodbad 1600).
• Sverige och Polen blir rivaler, vilket leder till flera krig under 1600-talet.
• Två konkurrerande Vasa-linjer uppstår: en i Sverige, en i Polen.

👶 Vladislav IV Vasa – Sonen som aldrig blev svensk kung

• Född 1595 i Kraków, Polen.
• Son till Sigismund III och Anna av Österrike.
• Katolik, vilket hindrade honom från att bli kung i Sverige.
• Trots ambitioner och kandidatur till tronen ignorerades han av det protestantiska Sverige.
• Blev istället kung av Polen 1632–1648.
• Dog i Warszawa och begravdes i Wawelkatedralen i Kraków.

🕯️ 1700–2000-talet: Slottets förfall och återfödelse

• 1745: En brand förstör stora delar av Kastelholm.
• Under 1800-talet används slottet som spannmålsmagasin.
• 1982–2001: Större restaureringar görs. Slottet blir museum tillsammans med Vita Björn och Jan Karlsgården.

Avslutning

Kastelholms slott är ett fysiskt minne av Sveriges väg från medeltida stormakt till protestantiskt imperium. Här har kungar jagat, fängslats och förlorat kronan. Sigismunds fall och Vladislavs förlorade tronanspråk är inte bara personliga tragedier – de är nycklar till att förstå Sveriges väg mot stormaktstiden.

Kurtinmur

 

Vad är en kurtinmur?

En kurtinmur är en rak eller svagt böjd mur som förbinder två försvarstorn eller bastioner i en befästningsanläggning. Den är en grundläggande del av äldre fästningsbyggnader och slott, särskilt från medeltiden och framåt.

🧱 Funktion och placering:

• Förbinder torn eller bastioner: Kurtinmuren utgör själva "väggen" mellan två försvarspunkter.
• Skydd mot angrepp: Den fungerar som en barriär mot fiender och är ofta förstärkt med skyttegluggar, gångar eller vallgrav utanför.
• Del av ringmur: I många slott, som Kastelholm, är kurtinmuren en del av den yttre ringmuren som omsluter borggården.

📜 Exempel:

Vid undersökningar i Göteborg har man hittat rester av kurtinmurar som vilade på rustbäddar och var byggda av natursten från närliggande berg.

Ålands landskapsflagga

 

Ålands flagga

År 1922 formgavs Ålands första inofficiella flagga. Det var en blå-gul-röd flagga som togs fram inför en stor körfestival 1922 där sångare från olika delar av Åland och Finland samlades för att uppträda och fira den åländska kulturen. Flaggan förbjöds dock år 1935 av finländska myndigheter. Flera ålänningar och ledande politiker straffades för att de i protest fortsatte flagga med den förbjudna flaggan.

År 1952 fick Åland slutligen genom den nya självstyrelselagen rätt till en egen flagga och Ålands landsting började intensivt diskutera den framtida flaggans utformning. En del ansåg att man borde anta den tidigare inofficiella flaggan, medan andra ansåg att man likt de andra nordiska flaggorna borde utforma en korsflagga. I november 1953 röstade landstinget fram Ålands nya flagga, en korsflagga med blå botten och ett gult och rött kors. Flaggan godkändes av Finlands president år 1954. Flaggans specifika dimensioner och färgnyanser bestäms enligt landskapslag (1992:41) om Ålands flagga och landskapsförordning (2004:15) om riktlinjer för Ålands flaggas färger. Originalflaggan var förlaga då färgerna fastställdes.
Ålands flagga är en viktig symbol för självstyrelsen. Ålands flaggas dag firas sista söndagen i april.
Enligt landskapslagen (1992:41)  får flaggan användas för att högtidlighålla allmänna eller enskilda högtids- eller bemärkelsedagar samt som en symbol för landskapet och dess folk. Flaggning är alltså tillåtet alla dagar.
Fartyg som har Åland som hemort har rätt att använda flaggan som sjöfarts- och handelsflagga. Fiske- och fritidsbåtar registrerade på Åland eller andra småbåtar med Åland som användnings- och uppehållsort har också rätt att använda flaggan. 

På Kastelholms slott sitter denna flagga.

Det är inte Ålands landskapsflagga, utan det är Ålands landskapsvapen i flaggform. Vapnet visar en gul (gyllene) kronhjort mot en blå sköld. Runt kanterna syns en röd-vit schackbrädesram, som är typiskt för Ålands vapen. Det är alltså inte en nationsflagga utan en heraldiskt inspirerad flagga, baserad på det officiella vapnet för landskapet Åland.

Ålands landskapsvapen är mycket gammalt. Det fastställdes officiellt av kung Gustav Vasa år 1560, när han lät göra nya heraldiska vapen för rikets olika landskap. 

Men här kommer det intressanta: det finns inga vilda kronhjortar på Åland. Vapnet har alltså en symbolisk snarare än biologisk koppling till ön. Det har lett till viss debatt om huruvida vapnet egentligen är rättmätigt, särskilt eftersom ett äldre vapen med rådjur och rosor anses ha starkare historisk förankring till Åland. Heraldik handlar inte bara om att avbilda verkligheten, utan om att skapa identitet och kontinuitet. Kronhjorten har blivit en del av Ålands visuella och kulturella uttryck, även om dess närvaro är mer mytisk än fysisk.

Självhushållningsväxter

 

Under självhushållningens tid skulle varje gård odla allt de behövde sin överlevnad.
Vissa var spånadsväxter t ex lin och nässla, humle för öltillverkning. Vad kallade man sådana växter?

Under självhushållningens tid var det avgörande att varje gård odlade en mångfald av nyttoväxter – alltså växter som hade praktisk användning i hushållet, inte bara som föda utan också för kläder, dryck, medicin, färgning och hantverk.

🌿 Vad kallades sådana växter?

De kallades ofta:

• Nyttoväxter – ett brett begrepp för alla växter med praktisk användning.
• Spånadsväxter – särskilt de som användes för att utvinna textilfibrer.
• Läkeväxter – för medicinskt bruk.
• Färgväxter – för växtfärgning av textilier.
• Örtagårdsväxter – samlingsnamn för kryddor, läkeväxter och ibland färgväxter.

🧶 Exempel på spånadsväxter

• Lin (Linum usitatissimum) – användes till linnetyg, rep och nät.
• Nässla (Urtica dioica) – gav fina fibrer till nättelduk, rep och segel.
• Hampa (Cannabis sativa) – grova fibrer till snören, säckar och segelduk.
• Tuvull och ängsull – gav "fattigmansull" från fröhår.
• Lind (Tilia spp.) – bast från barken användes till snören och rep.

🍺 Exempel på andra nyttoväxter

• Humle (Humulus lupulus) – för öltillverkning och konservering.
• Kål och rovor – basföda under vinterhalvåret.
• Kummin, anis, fänkål – kryddor och medicin.
• Renfana och färgtistel – användes till växtfärgning.
• Johannesört, rölleka, kamomill – läkeväxter med bred användning.

🍃 Varför var de viktiga?

De var en del av ett kretsloppsbaserat liv där allt togs tillvara. Inget odlades enbart för nöje – varje växt hade ett syfte, ofta flera. Det var en tid då kunskapen om växternas egenskaper var livsviktig.

Humleranka

 

Minnesstenen vid Bomarsund

 

Minnessten vid Bomarsund

I stenen emblen står DIEU ET MON DROIT, som är franska. 

Det betyder "Gud och min rätt".
Det är Storbritanniens kungliga valspråk och har använts av engelska monarker sedan medeltiden. Det uttrycker att monarkens rätt att regera kommer direkt från Gud – ett uttryck för den så kallade "gudomliga rättigheten".
På samma emblem finns också frasen "Honi soit qui mal y pense", som betyder: "Skam den som tänker illa därom".

Den är också på franska och är mottot för Strumpebandsorden, en av de äldsta och mest prestigefyllda riddarordnarna i Storbritannien.

För att hedra de stupade inom den brittiska flottstyrkan i Östersjön och deras kamraters tapperhet. Många utmärkte sig genom framstående modiga handlingar; främst bland dem var de första mottagarna av Victoria Cross för tapperhet, nämligen:

Charles Davis LUCAS, styrman i brittiska flottan 21 juni 1854 ombord på HMS Hecla samt John BYTHESEA, löjtnant i brittiska flottan William JOHNSTONE, eldare i brittiska flottan från HMS Arrogant, 9–12 augusti 1854 i land på Wårdö

Stenen restes till minne av besöket av Hans Kungliga Höghet Hertigen av Wessex KG GCVO ADC 5 februari 2015.

Sången "Det Åländska kriget"

 

Sången "Det Åländska kriget" ("Oolannin sota")

Sången "Det Åländska kriget" – mer känd under sin finska titel "Oolannin sota" – är en marschvisa från 1850-talet som handlar om det verkliga Åländska kriget, en del av Krimkriget, där Bomarsunds fästning på Åland attackerades och förstördes av brittisk-franska styrkor.

🎶 Ursprung och sammanhang

• Historisk bakgrund: Sången skildrar slaget vid Bomarsund 1854, där finska soldater kämpade mot övermäktiga brittisk-franska trupper. Många av dem blev krigsfångar och fördes till Lewes i England.
• Sångens ursprung: Den ursprungliga versionen hittades i ett handskrivet sånghäfte i Rengos kommun. Den tros ha skrivits av finska soldater som satt i fångenskap i England.
• Textens utveckling: Den realistiska och sorgliga originaltexten om nederlaget ändrades i början av 1900-talet till en mer hurtig marschversion, där kapitulationen inte nämns.
• Språk och spridning: Ursprungligen på finska. Den svenska versionen kom först 1925. Intressant nog är sången fortfarande okänd på Åland, trots att den handlar om just Åland2.

👥 Vilka har sjungit den?

• Helsingin NMKY:n Mieskuoro (Helsingfors KFUM:s manskör) har spelat in en välkänd version av sången.
• Carolus, en YouTube-kanal med fokus på historiska och patriotiska sånger, har också publicerat en version med både finska och engelska texter.
• Sången har framförts i olika sammanhang, ofta som en patriotisk eller nostalgisk marsch, särskilt i Finland där den är lika känd som Helan går är i Sverige.

Länk till videon med sången:

Svenska texten:

Ja det kriget var ljuveligt på Ålands strand,

Hurra, hurra, hurra!

När med trehundra skepp till vårt fädernes land,

Kom den engelska flottan med mord och med brand.

Sjung farallalala, sjung farallalala,

Hurra, hurra, hurra!

Nog var det väl vackert att se uppå,

Hurra, hurra, hurra!

När trehundra skepp klövo böljan den blå,

Och ankra vid fästningen strax därpå.

Sjung farallalala, sjung farallalala,

Hurra, hurra, hurra!

Ty fienden hade den meningen,

Hurra, hurra, hurra!

Att skjuta till grus hela fästningen,

Och taga till fånga besättningen.

Sjung farallalala, sjung farallalala,

Hurra, hurra, hurra!

Men de våra de gåvo dem välkomstsalut,

Hurra, hurra, hurra!

Så himlen blev höljd uti moln av krut,

Och jorden den skalv i varenda minut.

Sjung farallalala, sjung farallalala,

Hurra, hurra, hurra!

Krimkriget och slaget vid Bomarsund - Hur hänger de ihop

Hur kom det sig att Krimkriget utspelade sig på Åland?

Frågor till ChatGPT

1/ Kan du ingående berätta om Krimkriget?
2/ Vad och ’vem’ var orsaken till att kriget startade?
3/ Varför heter det Krimkriget?
4/ Hur kunde Krimkriget hamna på Åland?
5/ Vilka var de stridande parterna?
6/ Vilka nationaliteter hade soldaterna vid slaget vid Bomarsund?
7/ Vilka var motiven till att bygga Bomarsund?
8/ Med hänsyn till hur det gick – Vilka var bristerna (och varför) hos fästningen Bomarsund?
9/ Berätta om taktiken som försvararna respektive angriparna hade!
10/ Vilka var orsakerna till att Bomarsund föll?
11/ Vilken betydelse hade förhållandet att Åland var demilitariserat?
12/ Vad var Rysslands motiv att befästa Åland?
13/ Vad blev resultatet av fredsförhandlingarna? Vem vann?

Frågorna behöver inte besvaras i nummerordning. Det är bättre att få en logisk framställning som underlättar för läsarna att förstå sammanhanget. Det får inte bli en akademisk uppsats!

Bra! Då gör jag en sammanhängande berättelse där jag väver in svaren på alla dina frågor i en följd. Det blir som en historisk skildring, utan att kännas som en torr uppsats.

---

Krimkriget och Ålands roll

Krimkriget (1853–1856) var egentligen ett europeiskt storkrig, men det började som en konflikt mellan Ryssland och det dåvarande Osmanska riket (dagens Turkiet). Bakgrunden var en blandning av maktkamp och religiösa intressen. Ryssland ville utvidga sitt inflytande över Balkan och skydda ortodoxa kristna i Osmanska riket. Frankrike och Storbritannien såg med oro på att Ryssland skulle bli för starkt och hota deras handelsvägar och koloniala intressen. De gick därför in på Osmanska rikets sida. Senare anslöt även Sardinien-Piemont (en liten men ambitiös stat i Italien).

Namnet ”Krimkriget” kommer av att de hårdaste och mest kända striderna utkämpades på Krimhalvön i Svarta havet – belägringen av Sevastopol blev den mest berömda. Men kriget pågick på flera fronter: i Kaukasus, på Svarta havet, i Östersjön – och faktiskt på Åland.

---

Varför Åland drogs in

Åland var vid denna tid ryskt, eftersom hela Finland hade erövrats av Ryssland 1809. Ryssarna byggde en väldig fästning på Åland – Bomarsund – just för att kontrollera Östersjön och skydda infarten mot S:t Petersburg.

När Frankrike och Storbritannien förklarade krig mot Ryssland våren 1854 skickade de också en stor flottstyrka till Östersjön. Deras tanke var enkel: hota själva hjärtat av Ryssland från norr, binda upp ryska trupper och slå ut de ryska baserna som kunde användas mot Västeuropa. Bomarsund blev ett självklart mål.

---

Bomarsund – drömmen och bristerna

Rysslands motiv med Bomarsund var att skapa en stark marinbas i Östersjön, nästan som ett nordligt Sevastopol. Men projektet hade flera problem:

• Fästningen var ofullbordad när kriget kom. Man hade tänkt bygga en ring av torn och murar, men bara tre större torn och huvudvallarna var färdiga.
• Den var egentligen byggd efter äldre 1700-talsidéer, med tjocka murar mot kanoneld. Men nu hade artilleriet utvecklats, och murarna klarade inte den moderna beskjutningen.
• Garnisonen var stor (ca 2 000–2 500 man), men bestod av soldater från hela Ryssland, inklusive georgier, ester, finländare och ryssar. Det var en blandad trupp, men inte alltid vältränad.

---

Slaget vid Bomarsund 1854

Sommaren 1854 anlände en anglo-fransk styrka. Flottan bestod av moderna krigsfartyg med kraftigt artilleri. Med på expeditionen fanns även ca 10 000 franska soldater, mest infanteri och ingenjörstrupper.

Försvararnas taktik var att hålla stånd bakom murarna och utnyttja artilleriet i tornen. Ryssarna hoppades att fästningen skulle klara en lång belägring. Men angriparna hade en annan plan:

• Fransmännen landsatte trupper och omringade fästningen.
• De byggde skyttegravar och artilleriställningar så nära att murarna började rämna.
• Engelsmännen blockerade havet så att inga förstärkningar eller förnödenheter kunde komma in.

Efter bara några dagars intensivt bombardemang i augusti 1854 kapitulerade ryssarna. De insåg att motståndet var hopplöst – ett stormanfall skulle ändå ha lett till massivt blodbad.

---

Varför fästningen föll

Det var egentligen kombinationen av tre faktorer:

1.  Teknisk underlägsenhet – murarna höll inte för de nya kanonerna.

2.  Ofullbordat bygge – planen var en jättestad i sten, men bara delar stod färdiga.

3.  Isolering – garnisonen hade ingen chans att få hjälp, flottan stängde alla vägar.

---

Demilitariseringen av Åland

Freden slöts i Paris 1856. Ryssland fick behålla både Finland och Krim, men fick stora restriktioner. En av de tydligaste följderna blev att Åland demilitariserades. Det innebar att inga nya fästningar fick byggas där. Tanken var att trygga Sverige, som bara låg några mil bort, och förhindra att Östersjön blev ett nytt slagfält.

Än i dag är Åland demilitariserat – ett unikt arv från Krimkriget.