Posttrafiken över Ålands hav
Posttrafiken över Ålands hav
Postväsendet i Sverige
När
Sverige var en stormakt på 1600-talet behövdes ett snabbt och säkert
kommunikationsnät mellan kungamakten, förvaltningen, armén och diplomaterna.
Före 1636 fanns endast tillfälliga lösningar: adelsmän
och fogdar skickade bud med egna tjänare, eller så anlitades privata
postförare.
1636 utfärdade rikskanslern Axel Oxenstierna (Drottning Kristina var då omyndig)
den första postordningen.
Då organiserades ett riksomfattande nät av postgårdar
med jämna mellanrum längs landsvägarna.
Postbönder ålades skyldighet
att hålla häst och ryttare redo. De skulle föra posten till nästa gård inom ett
visst antal timmar.
På så vis kunde posten föras genom landet i ett
kedjesystem, dag och natt, med hög hastighet för tiden.
Vid denna tid var Finland en del av Sverige.
Den
historiska posttrafiken mellan Grisslehamn och Eckerö kallades för postroteväsendet
eller mer specifikt postrodden.
🛶 Vad
innebar postrodden?
- Bönder
i Grisslehamn och Eckerö var postrotemän, vilket innebar att de
hade skyldighet att segla eller ro posten över Ålands hav.
- Denna
skyldighet var en del av ett organiserat system som kallades postroteväsendet,
där varje rote (område) ansvarade för en viss sträcka i postgången.
- Postrodden
var aktiv från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet, då
ångfartyg tog över transporten.
🧊
Vintertidens utmaningar
Under vintern kunde postrotemännen behöva:
- Dra
båtar över isen
- Navigera
genom drivis
- Använda
slädar eller isbåtar när förhållandena tillät
🏅
Minnet lever vidare
Sedan 1974 hålls den årliga Postrodden – en
tävling med allmogebåtar mellan Grisslehamn och Eckerö – för att hedra de
modiga postrotemännen och deras insatser.
Kommentarer
Skicka en kommentar