Sileshår

Sileshår (Bild från internet)

Sileshår, eller sundews, är en grupp köttätande växter som tillhör släktet Drosera. De har klibbiga blad som används för att fånga och smälta insekter. När en intet ont anande insekt landar på bladet, fastnar den i det klibbiga sekretet. Växten använder sedan enzymer för att bryta ner insekten och absorbera dess näringsämnen. Det finns många olika arter av sileshår som kan hittas över hela världen, och de är anpassade till en mängd olika miljöer.

Rundsileshår eller daggört (Drosera rotundifolia) (bilden från nätet) är en växtart i familjen sileshårsväxter med stort utbredningsområde i Europa, Asien och Nordamerika. Arten förekommer i hela Sverige, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Den är en utpräglad myrväxt.

Det är en liten, flerårig ört med ovanligt utseende på grund av runda, långskaftade rosettblad. De är fullsatta med stora glittrande körtelhår som liknar vätskedroppar (därav namnet "soldagg"). Rundsileshår har en eller flera trådsmala stänglar från en kort och svag jordstam och låg, ensidig klase av små blommor med samma talförhållanden som hos violer (5 foder-, 5 kron-, 5 ståndar- och 3 fruktblad), - dock är hyllet inte mono-, utan allsidigt symmetriskt ("akrinomorft") - samt slutligen ett enrummigt, 3-bladigt fröhus med mycket små och lätta ("filspånslika") frön.

Hybrider
Rundsileshår bildar hybrider med småsileshår (D. intermedia) och dessa har fått namnet Drosera ×beleziana E.G.Camus. Även hybrider med storsileshår (D. anglica) förekommer och dessa har fått det vetenskapliga namnet Drosera ×obovata .

Synonymer

Drosera rotundifolia var. corsica Briq.

Drosera rotundifolia var. furcata Y. Z. Ruan.

Rossolis rotundifolia (L.) Moench

Rorella rotundifolia (L.) All.

I Värmland kallas denna växt dialektalt tätmjölksgräs, i Västerbotten tätgräs ^[1] p.g.a. dess användning för att täta mjölk (täta = göra tjock); se långmjölk.

En helt annan växt är tätört:

Tätört, även känd som vanlig tätört eller Pinguicula vulgaris, är en köttätande växt som tillhör familjen tätörtsväxter. Den fångar små insekter på sina klibbiga blad och använder proteinnedbrytande enzymer för att lösa upp djuret och tillgodogöra sig den kväverika näringen. Tätörten trivs på fuktiga, kvävefattiga jordar och har traditionellt använts för olika ändamål, inklusive att skapa långfil och bleka hår¹.

Boardwalk

 

Vad är en boardwalk?

En boardwalk är en upphöjd gångväg, ofta byggd av träplankor, som används för att korsa våtmarker, stränder eller andra områden där en fast yta behövs för att gå på. De används ofta i turistområden för att ge besökare enkel tillgång till stränder eller natursköna områden samtidigt som de skyddar den underliggande vegetationen och marken.

 

Ragnvalds kulle
Ragnvalds kulle är en imponerande fornlämning belägen utanför Falköping i Sverige. Den är en gånggrift, vilket är en typ av monumental släktgrav uppförd under bondestenåldern. Med en kammarlängd på hela 17 meter är Ragnvalds kulle faktiskt Sveriges största gånggrift. Om du är intresserad av historia och forntida platser är detta ett fascinerande besöksmål!

Tjurpannans naturreservat

 

Tjurpannans naturreservat

Tjurpannan som ligger sydväst om Havstenssund saknar skyddande ytterskärgård och tillhör ett av bohuskustens mest exponerade fastlandspartier.

Tjurpannan som ligger sydväst om Havstenssund saknar skyddande ytterskärgård och tillhör ett av bohuskustens mest exponerade fastlandspartier. Inomskärsfarleden stryker här tätt förbi och har i alla tider utgjort en fruktad passage bland sjöfarande. Västra delen av området präglas av branta klippstränder, här och var avbrutna vikar med block-, grus och i några fall sandstränder.

Det utsatta läget och tidigare betesgång har format ett mycket öppet hed- och hällmarkslandskap som ännu består. Området är lättströvat och från de många höjdpunkterna bjuds storslagna vyer från fastlandet över skärgården ut mot horisonten i sydväst.

Ett besök på Tjurpannan under storm är en sällsam upplevelse. För den som ämnar pröva fiskelyckan eller bada från klipporna är dock lugn väderlek en absolut förutsättning.

Runt omkring på området finns flera fina badplatser, hitta ditt smultronställe! 

Kosters geologi

 a

Kosteröarnas geologi

Kosteröarna, särskilt Sydkoster, har en intressant geologi. Här är några detaljer om bergarterna:

• Vanliga bergarter:
• De vanligaste bergarterna på Kosteröarna är gnejsgranit och grå ådergnejs.
• Ett karaktärsdrag för Koster är de rikligt förekommande gångarna av den mörka bergarten kosterdiabas.
• Gråvita stråk av mycket grovkornig granit skär genom berggrunden och kan ses på hällar och klippor¹.

Kosteröarna är inte bara vackra utan också geologiskt fascinerande! 

Kosters kyrka

Kosters kyrka

Copilot

Kosters kyrka, tidigare känd som Kosters kapell, är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Strömstads församling (tidigare Tjärnö församling) i Göteborgs stift. Den ligger på Sydkoster i Strömstads kommun¹.

Här är några intressanta detaljer om Kosters kyrka:

• Läge och omgivning:
• Kapellet ligger på den norra delen av Sydkoster, mellan Långegärde brygga och Torget.
• Det är Sveriges västligaste gudstjänstlokal.
• Läget är helt avskilt i en dalsänka strax nedanför och öster om Valfjäll, som är ön Kosters högsta berg. Detta läge skyddar kapellet från västvindarna.
• Tomten är endast lätt kuperad och har en fri vy mot den flacka dalgången.
• Arkitektur:
• Kosters kyrka präglas av 20-talsklassicism med inslag av nationalromantik.
• Byggnaden är panelklädd i trä.
• Takets mittparti är förhöjt och har ett sadeltak, medan sidopartiernas tak är sluttande.
• Kyrkorummet är enskeppigt med en liten utbyggnad i öster för altaret.
• Interiören täcks av ett indraget tunnvalv och har dekorativt måleri (marmoreringar) av Carl Otto Svensson.
• Altartavlan, utförd av Gunnar Torhamn, hänger under rundfönstret i öster.
• Historia:
• Kapellet invigdes 1939 som den första gudstjänstlokalen på ön.
• Ritningarna utfördes av Knut Nordenskjöld.

Kosters kyrka är ett vackert och symboliskt inslag i Strömstads stadsmiljö och bär på en rik historia och kulturell betydelse²³. 🌟🏰

 a

"Den heliga lågan"

Copilot

Statyn “Den heliga lågan” är ett betydelsefullt konstverk i Trollhättan, och det har en intressant historia. Låt mig berätta mer:

• Konstverket: “Den heliga lågan” är Trollhättans första offentliga konstverk och skapades av konstnären Axel Ebbe. Du hittar skulpturen på Karl Johans Torg, även kallat “Tårtan” ¹².
• Bakgrund: År 1930 donerade Caroline Setterberg 35 000 kronor till Trollhättan med önskan att använda pengarna för att pryda Karl Johans torg med ett konstverk. Donatorn ville att verket skulle bestå av en kvinnofigur placerad på en granitklippa, omgiven av en vattenbassäng. Flera förslag inkom till en kommitté, men inget passade riktigt bra. Då tog Caroline Setterberg kontakt med skulptören Axel Ebbe.
• Skulptörens vision: Axel Ebbe föreslog att en fontän skulle inskränka för mycket på torgets funktion som vilplats med sittplatser bland planteringarna. Han ville också att statyn skulle ha en brinnande gaslåga, men så blev det inte. Trots detta blev “Den heliga lågan” avtäckt den 23 juni 1936 och blev därmed Trollhättans första offentliga konstverk.
• Om Axel Ebbe: Axel Emil Ebbe var en skulptör och författare från Hököpinge i Skåne. Han studerade måleri och skulptur i flera europeiska städer och var även illustratör och diktare.

Statyn “Den heliga lågan” är ett vackert och symboliskt inslag i Trollhättans stadsmiljö, och den påminner oss om stadens konstnärliga arv ¹³. 🗽🔥

Linfärjan Bojan i Strömstad

 

Linfärjorna Kosterlänken och Bojan

Copilot

Självklart! Låt mig ge dig information om Linfärjan Bojan och Linfärjan Kosterlänken i Strömstad:

1.  Linfärjan Bojan:

o   Linfärjan Bojan är en obemannad färja som trafikerar Bojarkilen mellan Canning och Kebal.

o   För att köra färjan krävs ett linfärjekort, men medpassagerare behöver inget kort.

o   Regler för användande av linfärjan Bojan inkluderar:

§  Föraren måste vara minst 12 år gammal.

§  Brandfarligt gods är förbjudet.

§  All godstransport är förbjuden, förutom cyklar och barnvagnar.

§  Maximalt 10 personer per överfart.

o   Linfärjan har företräde enligt sjövägsreglerna, men sjövett bör alltid tillämpas.

2.  Linfärjan Kosterlänken:

o   Linfärjan Kosterlänken trafikerar mellan Kostersundet och Kosteröarna.

Greby gravfält Grebbestad

Greby gravfält utanför Grebbestad

Copilot

Greby gravfält, beläget strax norr om Grebbestad i Tanums kommun, är ett av Bohusläns vackraste och mest märkliga gravfält. Här är några intressanta fakta om detta historiska område:

• Storlek och utformning: Greby gravfält är Bohusläns största gravfält med nästan 200 gravar som ligger tätt, nästan på varandra. Gravarna består av 68 runda högar, 54 långhögar samt 47 runda och 12 ovala stensättningar. Speciellt för gravfältet är de många resta stenar som kröner de större gravhögarna. Dessa stenhällar kan vara upp till fyra och en halv meter höga. Dessutom finns tio separat stående resta stenar, inklusive en grupp av fem tätt placerade hällar vars betydelse är okänd.
• Fynd från järnåldern: Ett tiotal av gravarna undersöktes 1873 av den blivande riksantikvarien Oscar Montelius. Förutom gravurnor med brända ben fann man sländtrissor, glaspärlor och benkammar. Fynden tyder på att Greby användes som begravningsplats under järnåldern, mellan 200 och 600 år efter vår tideräknings början.
• Biologiskt kulturarv: Vid Greby kan man inte bara njuta av fornlämningar utan också av vårt biologiska kulturarv. Den traditionella skötseln av gravfältet har gynnat både ljunghed och gammal ängsflora.
• Området kring Greby: Greby ligger i ett område som har varit attraktivt för människor under mycket lång tid. Här finns ett stort antal fornlämningar från brons- och järnåldern, inklusive hällristningar, boplatser och ensamliggande gravar. Området är också känt för sitt världsarv med stora och mäktiga hällristningar öster om Greby på Tanumsslätten.

Så om du besöker Greby gravfält kan du inte bara uppleva historiens vingslag utan också njuta av den vackra naturen och det biologiska mångfaldet. 😊

För mer information kan du besöka Länsstyrelsens sida om Greby gravfält

Kungsklyftan i Fjällbacka

Kungsklyftan i Fjällbacka

Copilot

Kungsklyftan är en ikonisk sevärdhet i Fjällbacka, belägen i Bohuslän. Denna dramatiska klyfta går genom Vetteberget och lockar besökare från hela landet och även utländska turister. Här är några intressanta fakta om Kungsklyftan:

·        Namnet: Kungsklyftan fick sitt namn efter att kung Oscar II besökte platsen. Under hans besök skrev han sin namnteckning på bergväggen tillsammans med dagens datum och årtal. Innan det kungliga besöket var klyftan känd som Ramneklovan, men efter det kungliga besöket fick den sitt nuvarande namn.

·        Inspelningsplats: På 80-talet användes Kungsklyftan som inspelningsplats för delar av Ronja Rövardotter. I filmen är platsen känd som Vargklämman. Det finns dock en del myter som kopplar samman platsen med Helvetesgapet, men det stämmer inte – Helvetesgapet är inspelat vid Predikstolen i Sörknattens naturreservat.

·        Utforskning: Besökare kan vandra genom klyftan som kantas av höga klippväggar. Lukten från det fuktiga berget och den kyliga luften förstärker känslan av att man har hamnat i Astrid Lindgrens sagovärld med rövare. Höjdpunkten för många är att ställa sig under de väldiga klippblocken som kilats fast mellan klippväggarna – en populär fotoplats.

·        Utsikt: Fortsätter man vidare genom klyftan kan man klättra uppåt via trappor som leder till toppen av Vetteberget. Härifrån får man en vacker utsikt över staden och havet. Om det inte är alltför blåsigt är det en trevlig plats för en välsmakande fikapaus.

Kungsklyftan är en spännande plats för hela familjen att utforska och fascineras av. Naturen har skapat och format denna klyfta under en lång period, och den bjuder på en minnesvärd friluftsupplevelse i Bohuslän. 😊

För mer information kan du besöka Kungsklyftan i Fjällbacka¹.

Trift

 s

Trift (Armeria maritima) är en art i familjen triftväxter. Den finns vildväxande i kustområden på norra halvklotet, framför allt i Europa. Trift har också spridits över hela världen som trädgårdsväxt och snittblomma. Den kallas även gräsnejlika och hylsnejlika, men det är viktigt att notera att den inte tillhör nejlikväxterna.

Här är några intressanta fakta om trift:

• Utseende och anpassning: Trift är en lågvuxen perenn som trivs på torra, sandiga och salthaltiga platser, såsom vid havet eller moderna vägkanter. Dess bladskiva är inte bara smal som ett gräsblad utan även förtjockad, vilket minskar bladytan i förhållande till bladets massa. Detta gör att transpirationen (vattenavdunstning) är långsammare än hos breda bladskivor. Jordstammen är tjock och fast, och växten liknar en tät tuva med sina grenar som skyddas av torra rester från föregående års bladrosett.
• Blommor: Triftens blommor är rosa, men det finns också varieteter med vita eller röda blommor. Blomningen börjar i slutet av maj eller början av juni. Blommorna sitter i täta huvuden överst på stänglarna, och från blomställningen går en hinnartad hylsa ner längs stängeln. Därför har triften även kallats hylsnejlika. Blommorna har fem långa trådlika stift och märken.
• Rotsystem: Trift har en tjock och stark pålrot. Längre upp finns några svaga trådrötter, och om växten delas i flera exemplar för att till exempel planteras som infattning omkring rabatter, kan dotterplantorna fortleva med endast trådrötterna.

Det är en vacker växt som passar bra i stenpartier, rabattkanter eller som krukväxt. Så om du någonsin stöter på trift, kan du uppskatta dess anpassning till kustmiljöer och dess charmiga blommor! 😊

Kungsgrottan Trollhättan

 

Kungsgrottan, som ligger intill Polhems sluss och Oscarsbron i Trollhättan, är en imponerande jättegryta som bildades någon gång efter istiden. Under istiden täckte vattnet det område som nu utgör staden Trollhättan. Där Kungsgrottan nu finns var det en havsvik. När landet höjde sig och vattnet sjönk undan, bildades forsar, och i samband med detta uppstod denna mäktiga grotta¹.

Kungsgrottan har en fascinerande historia och fungerade som en slags “gästbok” för kungligt besök genom tiderna. Det är en plats där naturens krafter har skapat något unikt och vackert. Så om du är i Trollhättan, rekommenderar jag att du besöker Kungsgrottan och tar del av dess naturliga skönhet och historiska betydelse! 😊

Kungsgrottan "Oscars bro" Trollhättan - Götiska förbundet

Märket rest 1877-08-26
I Götiska Förbundets förteckning står Kung Oscars bro ”Grottan”. Vi ska nog använda ”Kungsgrottan” då märket sattes upp före det att den första bron hade kommit på plats.

MOTIVERING
Götiska Förbundet har en stark förankring till Trollhättebygden. I Västra Tunhem stiftades Förbundet år 1815 och en av stiftarna Gustaf Jochnick,  skänkte en fastighet där Götiska Förbundets första friskola startades, se märke nr 30.

Nedan citat från 10 maj 1945 från en minnesstund vid märket dagen efter fredsdagen i Europa. Talet  hölls av Fil. Mag. Werner Johnsson dåvarande ordförande i Torstenssonslogen.

”Det var nog icke av en slump, som det placerades just här. Detta var verkligen en ”götisk” plats. Härifrån hade man en underbar utsikt över ett stycke storslagen svensk natur, som i icke ringa grad bidragit till att göra det svenska namnet känt över världen.
Ur djupet hördes det mäktiga bruset av vattenfallen, vilket vittnade om de oerhörda kraftmängder, som där funnos. Man kunde ana att de med teknikens framsteg skulle bli till utomordentligt gagn för vårt land.
Här var en plats som varje svensk kunde vara stolt över. Och bredvid låg Kungsgrottan, där svenska konungar och andra kungligheter alltifrån Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika tecknat sina namn på bergväggen, en plats, där gången tid så levande framträder för betraktaren och svensk historia passerar revy.
Märkets ursprung och mening tycks ha fallit i glömska och det uppstod många underliga berättelser om det mystiska märket uppe på berget ovanför fallen. I en liten skrift från 1882 talas om en frimurarvärja, omgiven av en del emblem. Och vägvisarna i Trollhättan, ”ciceronerna”, hade många fantastiska historier att berätta för undrande turister. Det var om strider i den grå forntiden, då kämpar här hade förlikts, stött svärdet i klippan och räckt varandra handen till försoning.
Det är i händelserika dagar. Dagar som kunna sägas vara en vändpunkt i vår tids historia, då mänskligheten efter att under snart sex år ha våndats och pinats i krigstidens ohyggliga lidanden, äntligen börjar skönja en ljusnande framtid i fredens och frihetens hägn. Må detta märke även bli ett minne av denna, den spirande förhoppningens tid.
Men må det främst minna oss göter om de höga ideal, det symboliserar och mana oss att sträva till fullkomning i dessa dygder.
Ty mer än någonsin står det i dessa dagar klart för alla, vad det betyder för ett folk att äga ett fritt fädernesland. Inga offer äro för stora, som bringas till dess försvar.

Må vårt Götiska Förbund bli ett av medlen att hålla denna fosterländska anda vid makt! I kampen för fosterlandets frihet må vi vara bland de främsta.”

Det finns många historier om vårt märke vid ”Kungsgrottan”. Kungsgrottan är en jättegryta från istiden som blivit Trollhättans kungliga autografbok. Gästande kungligheter har här förevigat sina namnteckningar. Den äldsta är från  Kung Adolf Fredrik 9 augusti 1754 och den senaste Kronprinsessan Victoria 2001.

Kung Oskars bro, Oscarsbronbro, invigdes 1889 efter två års byggnation. Bron blev lite för lång så den fick kapas 6 fot i varje ände. En kortare är starkare, men senare tids beräkningar visade att det blev tvärt om på grund av spänningsförhållanden.

24 januari 1968 lyckades man riva den motsträviga bron som varit avstäng en tid, till och med för gångtrafik. Den nya bron stod klar 1969.