Sileshår
Sileshår (Bild från internet)
Sileshår, eller sundews, är en grupp köttätande
växter som tillhör släktet Drosera. De har klibbiga blad som används för att
fånga och smälta insekter. När en intet ont anande insekt landar på bladet,
fastnar den i det klibbiga sekretet. Växten använder sedan enzymer för att
bryta ner insekten och absorbera dess näringsämnen. Det finns många olika arter
av sileshår som kan hittas över hela världen, och de är anpassade till en mängd
olika miljöer.
Rundsileshår eller daggört (Drosera
rotundifolia) (bilden från nätet) är en växtart i
familjen sileshårsväxter med stort utbredningsområde i Europa, Asien och Nordamerika.
Arten förekommer i hela Sverige, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Den är
en utpräglad myrväxt.
Det är en liten, flerårig ört med ovanligt
utseende på grund av runda, långskaftade rosettblad. De är fullsatta med stora
glittrande körtelhår som liknar vätskedroppar (därav namnet
"soldagg"). Rundsileshår har en eller flera trådsmala stänglar från
en kort och svag jordstam och låg, ensidig klase av små blommor med samma
talförhållanden som hos violer (5
foder-, 5 kron-, 5 ståndar- och 3 fruktblad), - dock är hyllet inte mono-, utan
allsidigt symmetriskt ("akrinomorft") - samt slutligen ett enrummigt,
3-bladigt fröhus med mycket små och lätta ("filspånslika") frön.
Hybrider
Rundsileshår bildar hybrider med småsileshår (D.
intermedia) och dessa har fått namnet Drosera ×beleziana E.G.Camus.
Även hybrider med storsileshår (D. anglica) förekommer och
dessa har fått det vetenskapliga namnet Drosera ×obovata .
Synonymer
Drosera rotundifolia var. corsica Briq.
Drosera rotundifolia var. furcata Y.
Z. Ruan.
Rossolis rotundifolia (L.) Moench
Rorella rotundifolia (L.) All.
I Värmland kallas
denna växt dialektalt tätmjölksgräs, i Västerbotten tätgräs [1] p.g.a.
dess användning för att täta mjölk (täta = göra tjock);
se långmjölk.
Kommentarer
Skicka en kommentar