Sileshår

Sileshår (Bild från internet)

Sileshår, eller sundews, är en grupp köttätande växter som tillhör släktet Drosera. De har klibbiga blad som används för att fånga och smälta insekter. När en intet ont anande insekt landar på bladet, fastnar den i det klibbiga sekretet. Växten använder sedan enzymer för att bryta ner insekten och absorbera dess näringsämnen. Det finns många olika arter av sileshår som kan hittas över hela världen, och de är anpassade till en mängd olika miljöer.

Rundsileshår eller daggört (Drosera rotundifolia) (bilden från nätet) är en växtart i familjen sileshårsväxter med stort utbredningsområde i Europa, Asien och Nordamerika. Arten förekommer i hela Sverige, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Den är en utpräglad myrväxt.

Det är en liten, flerårig ört med ovanligt utseende på grund av runda, långskaftade rosettblad. De är fullsatta med stora glittrande körtelhår som liknar vätskedroppar (därav namnet "soldagg"). Rundsileshår har en eller flera trådsmala stänglar från en kort och svag jordstam och låg, ensidig klase av små blommor med samma talförhållanden som hos violer (5 foder-, 5 kron-, 5 ståndar- och 3 fruktblad), - dock är hyllet inte mono-, utan allsidigt symmetriskt ("akrinomorft") - samt slutligen ett enrummigt, 3-bladigt fröhus med mycket små och lätta ("filspånslika") frön.

Hybrider
Rundsileshår bildar hybrider med småsileshår (D. intermedia) och dessa har fått namnet Drosera ×beleziana E.G.Camus. Även hybrider med storsileshår (D. anglica) förekommer och dessa har fått det vetenskapliga namnet Drosera ×obovata .

Synonymer

Drosera rotundifolia var. corsica Briq.

Drosera rotundifolia var. furcata Y. Z. Ruan.

Rossolis rotundifolia (L.) Moench

Rorella rotundifolia (L.) All.

I Värmland kallas denna växt dialektalt tätmjölksgräs, i Västerbotten tätgräs ^[1] p.g.a. dess användning för att täta mjölk (täta = göra tjock); se långmjölk.

En helt annan växt är tätört:

Tätört, även känd som vanlig tätört eller Pinguicula vulgaris, är en köttätande växt som tillhör familjen tätörtsväxter. Den fångar små insekter på sina klibbiga blad och använder proteinnedbrytande enzymer för att lösa upp djuret och tillgodogöra sig den kväverika näringen. Tätörten trivs på fuktiga, kvävefattiga jordar och har traditionellt använts för olika ändamål, inklusive att skapa långfil och bleka hår¹.

Boardwalk

 

Vad är en boardwalk?

En boardwalk är en upphöjd gångväg, ofta byggd av träplankor, som används för att korsa våtmarker, stränder eller andra områden där en fast yta behövs för att gå på. De används ofta i turistområden för att ge besökare enkel tillgång till stränder eller natursköna områden samtidigt som de skyddar den underliggande vegetationen och marken.

 

Ragnvalds kulle
Ragnvalds kulle är en imponerande fornlämning belägen utanför Falköping i Sverige. Den är en gånggrift, vilket är en typ av monumental släktgrav uppförd under bondestenåldern. Med en kammarlängd på hela 17 meter är Ragnvalds kulle faktiskt Sveriges största gånggrift. Om du är intresserad av historia och forntida platser är detta ett fascinerande besöksmål!

Tjurpannans naturreservat

 

Tjurpannans naturreservat

Tjurpannan som ligger sydväst om Havstenssund saknar skyddande ytterskärgård och tillhör ett av bohuskustens mest exponerade fastlandspartier.

Tjurpannan som ligger sydväst om Havstenssund saknar skyddande ytterskärgård och tillhör ett av bohuskustens mest exponerade fastlandspartier. Inomskärsfarleden stryker här tätt förbi och har i alla tider utgjort en fruktad passage bland sjöfarande. Västra delen av området präglas av branta klippstränder, här och var avbrutna vikar med block-, grus och i några fall sandstränder.

Det utsatta läget och tidigare betesgång har format ett mycket öppet hed- och hällmarkslandskap som ännu består. Området är lättströvat och från de många höjdpunkterna bjuds storslagna vyer från fastlandet över skärgården ut mot horisonten i sydväst.

Ett besök på Tjurpannan under storm är en sällsam upplevelse. För den som ämnar pröva fiskelyckan eller bada från klipporna är dock lugn väderlek en absolut förutsättning.

Runt omkring på området finns flera fina badplatser, hitta ditt smultronställe! 

Kosters geologi

 a

Kosteröarnas geologi

Kosteröarna, särskilt Sydkoster, har en intressant geologi. Här är några detaljer om bergarterna:

• Vanliga bergarter:
• De vanligaste bergarterna på Kosteröarna är gnejsgranit och grå ådergnejs.
• Ett karaktärsdrag för Koster är de rikligt förekommande gångarna av den mörka bergarten kosterdiabas.
• Gråvita stråk av mycket grovkornig granit skär genom berggrunden och kan ses på hällar och klippor¹.

Kosteröarna är inte bara vackra utan också geologiskt fascinerande! 

Kosters kyrka

Kosters kyrka

Copilot

Kosters kyrka, tidigare känd som Kosters kapell, är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Strömstads församling (tidigare Tjärnö församling) i Göteborgs stift. Den ligger på Sydkoster i Strömstads kommun¹.

Här är några intressanta detaljer om Kosters kyrka:

• Läge och omgivning:
• Kapellet ligger på den norra delen av Sydkoster, mellan Långegärde brygga och Torget.
• Det är Sveriges västligaste gudstjänstlokal.
• Läget är helt avskilt i en dalsänka strax nedanför och öster om Valfjäll, som är ön Kosters högsta berg. Detta läge skyddar kapellet från västvindarna.
• Tomten är endast lätt kuperad och har en fri vy mot den flacka dalgången.
• Arkitektur:
• Kosters kyrka präglas av 20-talsklassicism med inslag av nationalromantik.
• Byggnaden är panelklädd i trä.
• Takets mittparti är förhöjt och har ett sadeltak, medan sidopartiernas tak är sluttande.
• Kyrkorummet är enskeppigt med en liten utbyggnad i öster för altaret.
• Interiören täcks av ett indraget tunnvalv och har dekorativt måleri (marmoreringar) av Carl Otto Svensson.
• Altartavlan, utförd av Gunnar Torhamn, hänger under rundfönstret i öster.
• Historia:
• Kapellet invigdes 1939 som den första gudstjänstlokalen på ön.
• Ritningarna utfördes av Knut Nordenskjöld.

Kosters kyrka är ett vackert och symboliskt inslag i Strömstads stadsmiljö och bär på en rik historia och kulturell betydelse²³. 🌟🏰

 a

"Den heliga lågan"

Copilot

Statyn “Den heliga lågan” är ett betydelsefullt konstverk i Trollhättan, och det har en intressant historia. Låt mig berätta mer:

• Konstverket: “Den heliga lågan” är Trollhättans första offentliga konstverk och skapades av konstnären Axel Ebbe. Du hittar skulpturen på Karl Johans Torg, även kallat “Tårtan” ¹².
• Bakgrund: År 1930 donerade Caroline Setterberg 35 000 kronor till Trollhättan med önskan att använda pengarna för att pryda Karl Johans torg med ett konstverk. Donatorn ville att verket skulle bestå av en kvinnofigur placerad på en granitklippa, omgiven av en vattenbassäng. Flera förslag inkom till en kommitté, men inget passade riktigt bra. Då tog Caroline Setterberg kontakt med skulptören Axel Ebbe.
• Skulptörens vision: Axel Ebbe föreslog att en fontän skulle inskränka för mycket på torgets funktion som vilplats med sittplatser bland planteringarna. Han ville också att statyn skulle ha en brinnande gaslåga, men så blev det inte. Trots detta blev “Den heliga lågan” avtäckt den 23 juni 1936 och blev därmed Trollhättans första offentliga konstverk.
• Om Axel Ebbe: Axel Emil Ebbe var en skulptör och författare från Hököpinge i Skåne. Han studerade måleri och skulptur i flera europeiska städer och var även illustratör och diktare.

Statyn “Den heliga lågan” är ett vackert och symboliskt inslag i Trollhättans stadsmiljö, och den påminner oss om stadens konstnärliga arv ¹³. 🗽🔥