Naturreservatet Trolldalen

Vid Myran återvände jag till husbilen och Marita fortsatte vandringen i Trolldalens naturreservat, som är ett naturreservat i Örebro kommun. Området är naturskyddat sedan 1997 och är 18 hektar stort. Reservatet ingår, liksom reservatet Vargkitteln, i sprickdalen Östra Trolldalen, där en isälv forsade fram när inlandsisen smälte och bildade branta dalsidor och jättegrytor.

Maritas bilder

*****

Hildasholms trädgårdar

Hildasholm ritades av Torben Grut och uppfördes 1910–1911 för Axel Munthe som gåva till hustrun Hilda Pennington-Mellor.

Dalahästen

 

Dalahästen

Copilot:
Dalahäst i skiktlimmat nästan 4 mhög. Sockel av betong täckt med Älvdalskvartsit.

Dalahästens väg till svensk nationalsymbol började för många hundra år sedan. Hästens betydelse som arbetsredskap och arbetskamrat var mycket stor i skogs- och småbrukarbygderna runt Siljan. Det föll sig naturligt att hästen var den figur som växte fram när man vid lediga stunder snidade leksaker till barnen av små överblivna träbitar. Trähästarna målades, krusades, och steg i kvalitet och började sentillverkas vid 1800-talets andra hälft i framförallt byarna Risa, Bergkarlås, Vattnäs och Nusnäs.

Sitt definitiva genombrott som Sverigesymbol fick dalahästen vid världsutställningen i New York 1939, dit man hade skeppat en tre meter hög dalahäst och 1 ton småhästar som såldes som souvenirer. Mest traditionell är den rödmålade dalahästen. Tillverkningen sker än idag hantverksmässigt och framförallt i Nusnäs.

"Dalahästen har vuxit sig stark som varumärke och står som en genuin symbol för Sverige, Dalarna och Mora. Beslutet att tillverka världens största dalahäst i trä togs av kommunfullmäktige 2010 och i dialog med medborgarna valdes platsen för dess placering i Mora. Dalahästen avtäcktes på nationaldagen 6 juni 2011."

Vasaloppets motto

Vasaloppets motto:

I fäders spår för framtids segrar

ChatGPT berättar:

Självklart! Här är en utförlig och fördjupad beskrivning av Vasaloppets motto ”I fäders spår för framtids segrar” – dess historia, betydelse och hur det har tolkats genom tiderna.

---

Vasaloppets motto – en förklaring

1. Ursprung

Mottot ”I fäders spår för framtids segrar” skapades inför det första Vasaloppet år 1922. Formuleringen kom ur den anda som präglade tävlingens tillkomst: att knyta ihop Sveriges historia, Gustav Vasas flykt genom Dalarna år 1521, och den moderna tidens folkidrott.

Initiativtagarna, bland andra Anders Pers, ville skapa ett evenemang som både hyllade de historiska händelserna kring Gustav Vasa och uppmuntrade till fysisk fostran och nationell sammanhållning.

---

2. Betydelsen – ord för ord

”I fäders spår…”

• "Fäder" syftar på föregångarna, både de verkliga jägarna och byborna i Dalarna som hjälpte Gustav Vasa och på de generationer svenskar som format landet.
• "Spår" anspelar på de fysiska skidorna (spåren över snön) men också på kulturella och historiska fotspår.
• Det handlar om att minnas och hedra tidigare generationers kamp, mod och strävan.

”…för framtids segrar”

• Här betonas framtiden, inte det förflutna.
• "Segrar" behöver inte vara idrottsliga vinster, utan kan förstås som:
• personliga mål
• förbättrad hälsa
• framsteg i samhället
• nationens fortsatta utveckling

Mottot uttrycker alltså att när vi förstår vår historia och bär med oss traditionen, kan vi också bygga en bättre framtid.

---

3. Vad mottot betyder i Vasaloppets sammanhang

En kombination av historia och nutid

Vasaloppet är unikt genom att vara både en hyllning till en historisk händelse och ett modernt idrottsevenemang. Mottot binder samman:

• Gustav Vasas flykt 1521
• Folkrörelser och friluftsliv på 1900-talet
• Dagens folkidrott med tusentals deltagare

En symbol för svenska värden

Mottot har kommit att representera:

• uthållighet
• gemenskap
• respekt för tradition
• fysisk styrka och hälsa
• viljan att utvecklas och sträva framåt

Det speglar också Sveriges självbild under 1920-talet: ett land som byggde sin identitet ur både naturen och historien, men som blickade framåt mot modernisering.

---

4. Varför mottot fortfarande används

Mottot har överlevt i mer än 100 år eftersom det:

1. är kort och poetiskt
2. fångar något tidlöst
3. rymmer både nostalgi och framtidsvisioner
4. passar alla – från elitskidåkare till motionärer
5. speglar Vasaloppets roll som kulturinstitution, inte bara en tävling

För många betyder det konkret:

• ”Jag följer i tidigare generationers spår (min familj, de som gjort loppet före mig)…
• …och uppnår min egen personliga seger.”

---

5. Mottots historiska symbolik

När mottot formulerades på 1920-talet fanns ett starkt intresse för:

• nationalromantik
• historiska gestalter
• folkidrottens växande betydelse

Vasaloppet blev ett sätt att ”göra historia levande” – inte genom museer, utan genom att själv färdas samma sträcka som Gustav Vasa en gång gjorde.

”Framtids segrar” syftade då lika mycket på att stärka folkhälsa och försvarsvilja som på idrottslig framgång. Det låg i tiden att knyta samman ett sunt folk med ett tryggt samhälle.

---

Sammanfattning

”I fäders spår för framtids segrar” är mer än ett motto – det är en idé om att:

• hedra historien
• bära traditionen vidare
• sträva framåt
• och uppnå sina egna mål, stora som små

Det är en poetisk formulering som fångar kärnan i Vasaloppet: en resa som är både fysisk, historisk och symbolisk.

Anders Zorn

 

Infotavlan text om Anders Zorn

Anders Zorn (1860 – 1920) är Sveriges genom tiderna mest framgångsrika konstnär. Idag förknippas hans namn kanske mest med folklivsskildringar från Dalarna, nakenstudier i skärgårdsmiljöer och virtuosa avbildningar av vatten, men det var framförallt med sina porträtt som Zorn en gång vann ära och berömmelse.

Som utomäktenskaplig son till morakullan Grudd Anna Andersdotter och en tysk bryggarmästare, Leonhard Zorn, växte han upp på morföräldrarnas gård i Mora. Ett mindre fadersarv, vänners stöd och en stor målartalang bidrog till att han kunde söka sig in på konstnärsbanan, där han snabbt gjorde internationell karriär. Artisten Zorn förstod att skickligt dra nytta av sin begåvning och fick snart porträttera både kungar och presidenter.

Zorn blev mycket förmögen på sin konst. För en del av sina intäkter byggde han ett hus i Mora till sig och sin hustru Emma (f. Lamm, 1860–1942). Zorngården, som huset heter, fylldes med tiden av konst och konsthantverk från olika länder och epoker. Somliga föremål köptes utomlands, andra kom från Zorns hembygd.

Zorns samlariver ledde så småningom fram till tanken på en separat byggnad för samlingarna, en idé som finns bevarad i skisser av honom. Idén realiserades efter hans död av Emma Zorn, som på tomten intill Zorngården 1938–39 lät uppföra ett museum, ritat av arkitekt Ragnar Östberg. Zornmuseet skulle ägnas åt Zorns egna verk och samlingar, en strävan som gäller än idag.

Självporträtt i vargskinnspäls

            

Fulunässoldaten

 

Fulunässoldaten

Rastplatsen med statyn Fulunässoldaten, som restes till minne av alla män och kvinnor som skyddat och vaktat gränsen Norge-Sverige under andra världskriget. Norr om rastplatsen finns fortfarande betydande lämningar av Sveriges största och viktigaste beredskapsanläggning från krigsåren 1939-1945.

Görälven och Fuluälven flyter här samman och bildar Västerdalälven. Fulunässoldaten invigdes 6 juni 2001 till minne av de 1000-tals soldater som vaktade vårt lands gräns under beredskapsåren 1939-1945. Den står där inte som en krigare, utan som en kämpe för freden. Soldaten står på det gamla brofästet öster om Fuluälven och spanar mot Norge.

Fjällröding på resturang

 Detta borde vara fjällröding, men är den rökt, gravad eller grillad?

På Njupeskärsserveringen vid Naturum Fulufjället serveras fjällröding som oftast är grillad eller stekt, inte rökt eller gravad. Det stämmer med både presentationen på tallriken och typisk tillagning i fjällrestauranger.

🍽️ Tillagning av fjällröding vid Njupeskär

• Grillad eller stekt filé: Bilden visar en filé med stekyta, vilket tyder på att den är grillad eller stekt i panna. Det är den vanligaste tillagningen på fjällrestauranger, särskilt när fisken serveras varm med potatis och sås.
• Rökt fjällröding serveras ofta kall, i tunnare skivor, med t.ex. . pepparrotskräm eller på smörgås – inte med varma tillbehör som potatisklyftor.
• Gravad fjällröding är ännu ovanligare i restaurangluncher, och används främst som förrätt eller på buffé.

🧭 Lokalt och säsongsanpassat

• Naturum Fulufjället och Njupeskärsserveringen har en meny som speglar fjällmiljön – fjällröding är en lokal delikatess.
• Menyn varierar efter säsong, men fjällröding är ofta en huvudrätt under sommaren och hösten, tillagad med enkelhet för att framhäva fiskens smak.

🥔 Tillbehör som stödjer grillad tillagning

• Potatisklyftor, örtsås och sallad är typiska tillbehör till varm fiskrätt.
• En citronklyfta tyder också på att fisken är varm och nyligen tillagad – inte gravad eller rökt.

Röding

 

Fjällröding är en specifik art inom rödingsläktet – så om ni beställde "röding" är det mycket troligt att det var fjällröding, särskilt i fjällmiljö som Fulufjället.

🐟 Vad är röding?

• Röding är ett samlingsnamn för flera arter inom släktet Salvelinus, som tillhör laxfiskarna.
• I Sverige används ofta "röding" som vardagsnamn för fjällröding (Salvelinus alpinus), särskilt i fjälltrakter.
• Andra arter i släktet är bäckröding (Salvelinus fontinalis) och kanadaröding (Salvelinus namaycush), men dessa är ovanliga i svenska restauranger och ofta importerade eller utplanterade.

🏔️ Vad är fjällröding?

• Fjällröding är världens nordligaste sötvattenfisk och trivs i kalla, klara fjällsjöar.
• Den har vit framkant på buk- och analfenor, ofta röd buk under lektid, och mycket små fjäll.
• Smaken är mild, fin och uppskattad – särskilt när fisken är vildfångad från fjällsjöar.

🍽️ I restaurangsammanhang

• På fjällrestauranger som Naturum Njupeskärsserveringen, är det nästan alltid fjällröding som serveras när menyn säger "röding".
• Fjällröding är en lokal delikatess och ofta ugnsstekt, gravad eller rökt – perfekt till lunch efter vandring.

Vridna tallar

 

Text infotavla gammeltall

Texten på skylten:

Tiden går men tallen består

• När Columbus upptäckte Amerika grodde tallen på norsk mark.
• När Gustav Vasa skidade från Mora till Sälen (han åkte faktiskt åt det hållet) var tallen ännu ung.
• Tallen hade hunnit bli runt 250 år när Linné besökte Dalarna 1734. Den var antagligen lika hög då som i dag men inte lika grov och den hade klenare krona.
• Idag är tallen ca 500 år och har fortfarande stort värde för många växter och djur. 

Man ser att tallstammen vriden. Hur förklarar man det.
Står trädet på norra eller södra halvklotet?

Copilot svarar:

Tallens vridna stam beror på dess tillväxt och påverkan från solens rörelse—och ja, trädet står på norra halvklotet. 

Vridningen hos tallstammar är ett fascinerande fenomen som kan förklaras genom en kombination av biologiska och miljömässiga faktorer:

🌲 Varför är tallstammen vriden?

• Genetisk tillväxtspiral: Träd, särskilt barrträd som tall, har en naturlig tendens att bilda spiralformade fibrer i stammen. Detta beror på hur cellerna i kambiet (tillväxtzonen) delar sig och bygger upp veden. Vridningen kan vara höger- eller vänstervriden beroende på art och individ.
• Solens rörelse och fototropism: På norra halvklotet rör sig solen över himlen från öster via söder till väster. Trädens grenar och tillväxt tenderar att orientera sig mot ljuset, vilket kan påverka hur stammen utvecklas över tid. Denna asymmetriska ljusfördelning kan förstärka spiralformen.
• Vindpåverkan: I öppna landskap eller fjällmiljöer kan vindens riktning under årtionden påverka trädets form. Vridna stammar kan vara ett sätt för trädet att stabilisera sig mot återkommande vindbelastning.
• Snö och is: I nordliga klimat kan snötyngd och isbildning under vintern påverka grenarnas och stamens tillväxt, vilket bidrar till vridning.

🌍 Norra eller södra halvklotet?

• Trädet står på norra halvklotet. Det framgår av skylten du visade tidigare, där tallen växer på "norsk mark" och relateras till svenska historiska händelser. Sverige och Norge ligger båda på norra halvklotet.
• Vridningsriktning som indikator: Det finns en folklig uppfattning att träd på norra halvklotet oftare har höger- eller medursvridning, medan träd på södra halvklotet tenderar mot vänster- eller motursvridning. Detta är dock inte en absolut regel, utan påverkas av art, miljö och genetik.

Njupeskär och dess historia

 Njupeskär - Sveriges högsta vattenfall?

Njupeskär är 93 meter högt varav 70 meter fritt fall, men gör det Njupeskär till Sveriges högsta vattenfall?

Sveriges högsta fritt fall

När man räknar höjden på ett vattenfall tar man även med forsar och mindre fall i direkt anslutning till själva huvudfallet - och då är Njupeskär faktiskt inte högst i Sverige. Tittar vi över gränsen, till grannlandet Norge, så har de tio av världens 30 högsta vattenfall.

Ljudet av vattenmassor som krossas är nästan öronbedövande och skapar en tung dimma som många ovanliga mossor och lavar tycker om.

Till Njupeskär är det lätt att gå under barmarksperioden, och det behövs bara lågskor. Slingan är grusad och spångad och delvis möjlig att gå med barnvagn, rullator eller rulla fram i rullstol.

Njupeskärs långa historia

Jag frågar Copilot:
Hur länge har Njupeskärs vattenfall funnits? Hur har det utvecklats under årtusendena?

Njupeskärs vattenfall har utvecklats genom bakåtskridande erosion i sandsten under tusentals år, men själva berggrunden är cirka 1,2 miljarder år gammal. Själva vattenfallet är geologiskt sett ungt – kanske några tusen till tiotusentals år gammalt.

🏞️ Geologisk bakgrund: Sandstenens ålder

• Fulufjällets sandstensplatå, där Njupeskär ligger, bildades för cirka 1,2 miljarder år sedan när området låg i ett grunt hav nära södra ekvatorn.
• Sandstenen är homogen och horisontell, vilket gör den särskilt mottaglig för systematisk erosion.
• Diabasgångar som korsar området är "bara" 300 miljoner år gamla och kopplas till bildningen av Oslo-riften.

💧 Vattenfallets bildning och utveckling

• Njupeskär är ett exempel på bakåtskridande erosion, där vattnet från Njupån successivt gröper ur bergväggen och förflyttar fallets position uppströms.
• Denna process sker millimeter för millimeter, år efter år, och har pågått sedan istiden eller tidigare.
• Under extrema väderhändelser, som sommaren 1997 då 400 mm regn föll på en dag, accelereras erosionen kraftigt – då bildades nya synliga märken i bergväggen.

🌬️ Klimatets roll och mikroekologi

• Vattenfallet skapar ett fuktigt mikroklimat med nästan 100 % luftfuktighet inom några meter från fallet.
• Detta har lett till att unika mossor, lavar och kärlväxter utvecklats som inte klarar sig utanför denna zon.
• Frostsprängning under vintern vidgar sprickor i bergväggen, vilket förstärker erosionen och formar nya profiler.

🔭 Nutida observationer och framtida förändring

• Njupeskär är idag 93 meter högt, varav 70 meter är fritt fall.
• Vattenfallet fortsätter att förändras – långsamt men mätbart – genom naturliga processer som hydraulisk kraft, frostsprängning och sedimenttransport.
• Geologer betraktar Njupeskär som ett "skolexempel" på hur vatten formar landskap över tid.