Partigängaren Stefan Löfving och Stora nordiska kriget

 Partigängaren Stefan Löfving

En partigängare på 1700-talet var en slags irreguljär soldat eller spejare som opererade utanför den vanliga arméns struktur. Under exempelvis Stora nordiska kriget (1700–1721) blev partigängare särskilt viktiga för Sverige, eftersom stora delar av riket var ockuperade och reguljära trupper inte kunde verka fritt.

🗡 Vad gjorde en partigängare?

• Spaning och underrättelse: De samlade information om fiendens rörelser och styrkor.
• Sabotage: De kunde förstöra fiendens förråd, kommunikation eller infrastruktur.
• Mobilisering: Vissa hjälpte till att rekrytera eller uppbåda lokalbefolkning till krigstjänst.
• Gerillakrigföring: De utförde snabba räder, överfall och plundringar – ibland även mot egna landsmän.
• Rörlighet: De rörde sig över stora områden, ofta till fots, och kunde slå till oväntat.

⚔️ Kända partigängare

En av de mest berömda var Stefan Löfving, som verkade i Finland, Åland, svenska östkusten och till och med i Skåne. Han fick träffa Karl XII personligen 1717 och redogöra för sina bedrifter.

🧭 Skillnad mot vanliga soldater

Partigängare ska inte förväxlas med exempelvis dragoner, som var beridna infanterister. Partigängarna var ofta mer löst organiserade och kunde likna rövarband, även om de ibland stod under svenskt befäl.

Vill du höra mer om Stefan Löfving eller kanske läsa utdrag ur hans dagbok? Den ger en fascinerande inblick i livet som partigängare.

 

Deltog Karl XII-s karoliner i det Nordiska kriget mot Ryssland 1715?

Ja, Karl XII:s karoliner deltog i Stora nordiska kriget mot Ryssland, men inte i direkta strider mot Ryssland just år 1715. Vid den tidpunkten hade mycket förändrats:

⚔️ Bakgrund till 1715

• Efter den katastrofala förlusten vid Poltava 1709, där den svenska huvudarmén besegrades av Ryssland, flydde Karl XII till Osmanska riket och blev kvar där i fem år.
• Under tiden fortsatte Ryssland att erövra svenska territorier i Baltikum och Finland, och Sverige förlorade gradvis sin stormaktsstatus2.
• Karl XII återvände till Sverige först 1715, och då var landet hårt pressat från flera håll – inte bara av Ryssland, utan även av Danmark, Preussen och Hannover.

🛡 Vad hände 1715?

• När Karl XII kom tillbaka till Sverige låg Finland och Baltikum redan under rysk kontroll.
• Karolinerna mobiliserades igen, men fokus låg på att försvara Sverige och planera nya offensiver – bland annat mot Norge (som tillhörde Danmark).
• Det fanns inga större fältslag mellan karolinerna och Ryssland just 1715, men kriget pågick fortfarande, och Ryssland var en av huvudmotståndarna.

Så även om karolinerna inte stred direkt mot Ryssland det året, var de en del av det pågående kriget där Ryssland spelade en avgörande roll. Vill du att jag ska visa en karta över krigets fronter eller berätta mer om karolinernas liv under den här tiden?

Var partigängaren Stefan Löfving en av Karl XII-s soldater på Åland?

Ja, Stefan Löfving var verksam som partigängare på Åland under Karl XII:s tid, men han var inte en del av den reguljära karolinska armén i traditionell mening.

🧭 Löfving på Åland

• Löfving började som mönsterskrivare vid Åbo regemente 1711, men lämnade snart den formella tjänsten för att verka som spanare och partigängare på egen hand.
• Han opererade främst i sydvästra Finland, särskilt i Åboland och på Åland, där han samlade underrättelser, rekryterade soldater och störde fiendens verksamhet.
• Under en period tjänstgjorde han under gränsmajoren Simon Affleck, vilket visar att han hade viss koppling till den svenska militära strukturen, även om han agerade självständigt.

⚔️ Koppling till Karl XII

• Löfving var aktiv under Stora nordiska kriget, där Karl XII var Sveriges kung och överbefälhavare.
• Även om Löfving inte var en karolin i strikt mening, så verkade han i Karl XII:s tjänst genom sina insatser för att försvåra för ryssarna och stödja svenska intressen i de ockuperade områdena.

Så ja – han var en av de mest kända partigängarna som tjänade Karl XII:s sak på Åland, men han var mer en fristående aktör än en soldat i ledet. Vill du läsa utdrag ur hans dagbok? Den ger en otroligt levande bild av livet under "Stora ofreden".

 

Geologin och Del 2 för 1600 miljoner år sedan

 2/ PÅ DEN FÖRRA SKYLTEN VAR VI 5000 ÅR TILLBAKA I TIDEN. – NU HAR VI VANDRAT ÄN LÄNGRE NED I FORNTIDENS DJUP.

Amfiteatern

DE HÄR TERASSERNA I URBERGET BILDADES FÖR SÅ DÄR 1600 MILJONER ÅR SEDAN. DET VAR DÅ SOM DEN RÖDA GRANITEN VÄLLDE FRAM UR JORDENS INRE OCH STELNADE TILL BERG. NÄR DEN AVKYLDES BLEV DET SLITNINGAR I GRANITMASSAN. DÅ UPPSTOD DE HÄR RÄFFLORNA. DET FENOMENET KALLAS BANKNING.

RÄFFLORNA BLEV SEDAN STÖRRE UNDER ISTIDENS HÄNDELSERIKA SLUTSKEDE. STENAR OCH GRUS SLÄPADES MED VATTEN SOM RANN UNDER DEN GAMLA GLACIÄREN. LEKANDE SMÅ BÄCKAR FANN SIN VÄG LÄNGS BERGETS SPRICKOR. SUCKANDE I SOLSKENET, TVINGADES DEN VÄLDIGA ISMASSAN UPPLEVA SIN UNDERGÅNG. TY ALLA IMPERIER HAR EN ÄNDE.

NU HAR BRUSET FRÅN BÄCKAR OCH ÄLVAR TYSTNAT. MEN OM DU LYSSNAR NOGA EN FÖRSOMMARKVÄLL SKALL DU HÖRA ATT TALTRASTEN SJUNGER ÄNNU – OM DEN EVIGA VÅRENS SEGER!

DÅ GRANITEN VÄLLDE UPP UR JORDENS INRE FANNS GAMLA BERGSKIKT SOM LÅG SOM ETT LOCK PÅ GRANITEN. DETTA HJÄLPTE TILL ATT SNABBT AVKYLA GRANITEN.

DE HÄR URGAMLA URBERGEN BESTOD TILL STOR DEL AV SANDSTEN. UNDER DE 1000 MILJONER ÅR SOM GÅTT HAR DETTA ÖVERSTA BERGLAGER NÄSTAN HELT FÖRSVUNNIT.

Getabergets geologi och Del 1 för 5000 år sedan

Om geologin och bergarterna i Getaberget på Åland

Getaberget, som är en del av Getabergen i nordvästra Åland, bjuder på en fascinerande geologisk historia och ett landskap format av uråldriga bergarter.

🪨 Bergarter i Getaberget

• Röd granit dominerar området och är särskilt synlig i form av klippor, hällar och stenrösen. Denna granit är en del av den ålderdomliga fennoskandiska berggrunden, som bildades för över 1,5 miljarder år sedan.
• Graniten är ofta rik på kvarts, fältspat och glimmer, vilket ger den sin karakteristiska färg och struktur.
• I vissa delar förekommer även pegmatitgångar, som är grovkorniga bergarter bildade i slutskedet av magmatiska processer.

🧭 Geologisk historia

• Getabergen reste sig ur havet efter den senaste istiden och hör till de första delarna av Åland som blev landfasta.
• Området har formats av glacial erosion, vilket syns i de rundade hällarna och slipade klipporna.
• Sprickbildningar i berggrunden har studerats i modern tid för att förstå grundvattenflöden, bergvärmepotential och byggbarhet.

🌲 Landskap och natur

• Terrängen är kuperad med höjder upp till 99 meter över havet, vilket gör Getaberget till en av Ålands högsta punkter.
• Området är täckt av barrskog, men har också öppna hällmarker och dramatiska klippformationer som lockar både vandrare och klättrare. 
  
  

  
  
Exponerade granithällar med tydliga sprickzoner. 
Klippformationer längs Grottstigen och Trollstigen i Getabergen.
Lager av röd rapakivigranit, typisk för Åland.Exempel på erosion och glacial påverkan

På några informationstavlor utmed Grottstigen  informeras om geologin och de märkliga stenåkrarna

1/ PÅ DENNA PLATS FÖR 5 000 ÅR SEDAN

"DU BEFINNER DIG PÅ SEXTIOFEM METERS HÖJD ÖVER HAVET. MEN TÄNK DIG ETT LITET STYCKE BAKÅT I TIDEN. HÄR STÅR DU NU OCH DET ÄR DET SOLIGA ÅRET 3000 F.KR."

GETA ÄR EN LITEN Ö UTE I DET STORMANDE HAVET. STRANDEN LIGGER ENDAST ETT LITET STYCKE LÄNGRE NER. NORRHAVET LIGGER PÅ, OCH VÅGSVALLET ÄR VILT. LERA, MUSSELSKAL, GRUS OCH DY SKÖLJS I VÄG, OCH KVAR BLIR BARA DE NAKNA STRANDSTENARNA. DET ÄR NU SOM ÅLANDS STENÅKRAR BILDAS. VI HAR EN LITEN HÄR STRAX INTILL. LÄNGS STIGEN KOMMER DU ATT STÖTA PÅ FLERA. MEN ÅLANDS STÖRSTA STENÅKER, DEN FINNS PÅ DÅNÖ GAMLAN, DEN HÖGA ÖN I NORDVÄST. DÄR UTBREDER SIG EN MONUMENTAL STENÅKER – VID OCH ÖPPEN, SOM PETERPLATSEN I ROM.

"MEN NU KAN MAN FRÅGA SIG: VART FÖRSVANN DET LÖSA MATERIALET SOM SKÖLDES IVÄG AV VÅGORNA, FÖR FEMTUSEN ÅR SEDAN? JO, DET MESTA SOPADES NED SÖDERUT OCH BILDADE STORA LERFÄLT. DET ÄR DÄRFÖR DET FINNS SÅ PRÄKTIGA ÅKRAR GENAST NEDOM GETABERGEN."

SOM MAN SER AV BILDEN FANNS DET FÖR 5000 ÅR SEDAN INGEN GRAN HÄR. BJÖRKEN VAR DET VANLIGASTE TRÄDET. MEN OCKSÅ ALM, EK OCH AL VAR TALRIKA LIKSOM TALLEN, MEN DEN VAR TALLRIK.

Från helgon till revolution – tre öden som korsar Norden och Ryssland

 

Manus till ett historiskt föredrag för att väcka nyfikenhet kring Nordens och Rysslands sammanflätade öden.

✨ Från helgon till revolution – tre öden som korsar Norden och Ryssland

Ett historiskt samtal av sammanställt av Copilot

Välkomna till en resa genom tid och tro, makt och motstånd. Vi börjar med en norsk kung som blev helgon, passerar en tsar som förlorade sitt imperium, och landar vid ett kustbatteri på Åland – byggt i strid med fredens principer. Tre berättelser, tre epoker, ett gemensamt tema: kampen om hemkomst, identitet och kontroll.

🛡️ Olav den helige – exilens helgon

Året är 1030. På ett fält i Stiklestad faller kung Olav Haraldsson i strid. Men hans död är början, inte slutet. Han helgonförklaras, och hans grav i Nidaros blir ett nordiskt pilgrimsmål.

Men innan dess – exil. Olav har förlorat tronen till danska kung Knut den store. Han flyr österut, till Gardariket – det medeltida Ryssland. Där får han stöd av furst Jaroslav den vise. Men Olav vill hem. Inte bara för att återta makten, utan för att fullborda sitt religiösa uppdrag: att kristna Norge.

Hans återkomst slutar i blod, men också i legend. Idag går S:t Olavsleden från Åbo till Trondheim – en fysisk och andlig väg genom tid, tro och landskap.

👑 Tsaren som föll – revolutionens vinter

Snabbspola till 17 februari 1918. Ryssland är ett land i upplösning. Den siste tsaren, Nikolaj II, har abdikerat. Bolsjevikerna under Lenin har tagit makten. Tsarfamiljen sitter fängslad. Det gamla imperiet är dött – och ett nytt, ideologiskt rike föds ur kaoset.

Det är en tid då gamla strukturer bryts ner. Tron, kronan och traditionen får ge vika för revolutionens järnhand. Samtidigt börjar Rysslands grepp om sina perifera områden – som Finland och Åland – att släppa.

💣 Sålisbatteriet – ett brott mot fredens princip

Samtidigt, på Åland, byggs ett kustbatteri av ryska militären – trots att ögruppen varit demilitariserad sedan 1856. Sålisbatteriet är ett uttryck för stormaktens rädsla och kontrollbehov. Det är också ett brott mot internationella avtal.

Men batteriet får ett kort liv. Under Godbyslaget i februari 1918 används det i strid mellan ryska trupper och finska/tyska styrkor. Året därpå sprängs det av svensk militär, som ett återställande av Ålands fredliga status.

🔗 En gemensam tråd

Vad förenar Olav, tsaren och Sålisbatteriet?

• Exil och återkomst: Olav ville hem från Ryssland. Tsaren förlorade sitt hem i Ryssland. Åland blev en plats där stormakter kom och gick.
• Tro och makt: Olav dog för sin tro. Tsaren föll för sin makt. Sålisbatteriet byggdes i rädsla för att förlora kontroll.
• Norden och Ryssland: Alla tre berättelser utspelar sig i skärningspunkten mellan nordisk identitet och östlig geopolitik.

Tack för att ni följde med på denna historiska färd. Från helgon till revolution – vi ser hur människans längtan efter hemkomst, tro och trygghet kan forma både landskap och världshistoria.

 

Olav den helige

 

Om Olav den helige: Varför var han i Ryssland och varför ville han hem till Norge?

Olav den helige (eller Olof Haraldsson) föddes år 995 och stupade i slaget vid Stiklestad den 29 juli år 1030. Det är en av de mest mytomspunna händelserna i nordisk historia, och Olav blev senare Norges nationalhelgon.

🛡️ Vem var Olav den helige?

• Född 995 i Ringerike, Norge.
• Son till Harald Grenske och Åsta Gudbrandsdatter.
• I unga år var han en framgångsrik viking som plundrade i Östersjön, Mälaren och deltog i strider i England.
• Kristnades i Normandie och blev kung av Norge år 1015.
• Kristnade Norge med hårda metoder, likt sin släkting Olav Tryggvason.
• Förlorade makten 1028 till danskarna och gick i exil.

🌍 Varför var han i Ryssland?

Efter att ha blivit avsatt av danskarna år 1028, sökte Olav tillflykt österut. Han reste till Gardariket – det historiska namnet för delar av dagens Ryssland, särskilt området kring Novgorod och Kiev. Där fick han stöd av furst Jaroslav den vise, som var gift med en svensk prinsessa och hade goda relationer med Norden.

Det är troligt att Olav vistades där för att samla stöd och resurser inför ett återtagande av makten i Norge. Han hade också med sig sin son Magnus, som senare skulle bli kung Magnus den gode.

🏞️ Varför ville han hem till Norge?

Olav såg sig fortfarande som Norges rättmätige kung och ville återta tronen. Han hade också ett religiöst uppdrag: att fullfölja kristnandet av Norge. Med stöd från Sverige och kanske även från Gardariket, återvände han västerut.

Hans återkomst kulminerade i slaget vid Stiklestad 1030, där han stupade. Men enligt legenden började mirakel ske vid hans grav, och han helgonförklarades kort därefter.

🚶‍♂️ Pilgrimsleden: S:t Olavsleden

Hans helgonstatus gjorde honom till ett av Nordens mest populära helgon. S:t Olavsleden är en pilgrimsled som går från Selånger i Sverige (nära Sundsvall) till Nidarosdomen i Trondheim, där hans reliker förvaras. Den har fått nytt liv i modern tid och är Nordens svar på El Camino de Santiago.

Det finns även en förlängning från Åbo i Finland, vilket visar hur vida hans kult spreds över hela Norden.

 

Sankt Olavsleden genom Åland

 

Sankt Olavsleden genom Åland

Sankt Olavsleden på Åland är en del av den större pilgrimsleden St Olav Waterway, som sträcker sig från Åbo i Finland till Trondheim i Norge – via den åländska skärgården och vidare över Ålands hav till Sverige. Den åländska delen är både vacker och historiskt rik, med flera kyrkor och orter som bär på medeltida arv och maritim kultur.
Leden markeras med Sankt Olavskorset.

 Etapper och orter på Åland

Pilgrimsleden passerar genom följande orter och socknar:

• Kökar – med den gamla Franciskusklostret och Kökar kyrka, en plats med stark pilgrimstradition.
• Sottunga – Finlands minsta kommun, med en liten men charmig kyrka.
• Föglö – där du hittar Föglö kyrka, vackert belägen vid vattnet.
• Lumparland – med Lumparlands kyrka, en av de äldsta träkyrkorna på Åland.
• Jomala – här ligger Jomala kyrka, den äldsta stenkyrkan på Åland, från 1200-talet.
• Mariehamn – Ålands huvudstad, där pilgrimer ofta vilar eller byter färdmedel.
• Hammarland – med S:ta Catharina kyrka, där ett votivskepp hänger i taket.
• Eckerö – sista stoppet innan färden går över Ålands hav till Grisslehamn i Sverige. Här finns Eckerö kyrka och det historiska post- och tullhuset.

⛪ Kyrkor längs leden

De flesta av dessa orter har medeltida kyrkor, ofta byggda i gråsten, med kalkmålningar, votivskepp och helgonbilder. Många pilgrimer stannar till för att be, vila eller reflektera – och flera kyrkor erbjuder stämplar i det officiella pilgrimspasset.

 

Havtorn

 

Havtorn

Havtorn (Hippophae rhamnoides) är ganska vanlig längs kusterna på Åland! Den trivs utmärkt i soliga, blåsiga och salthaltiga miljöer, vilket gör Ålands kustlandskap till ett perfekt habitat.

🌿 Havtorn på Åland

• Havtorn växer naturligt i sandiga och kalkrika jordar, ofta nära havet.
• Den är tålig mot vind och salt, vilket gör den idealisk för kustnära områden som Åland.
• Busken är taggig och bredväxande, och kan bli upp till 3 meter hög.

🍊 Bären – små vitaminbomber

• Havtornsbär är små, orangea och syrliga, med ett extremt högt innehåll av C-vitamin – upp till 10 gånger mer än apelsiner!
• De innehåller även E-vitamin, K-vitamin, antioxidanter och omega-7-fettsyror, vilket gör dem populära inom hälsokost.
• Skördas från augusti till oktober, men är svåra att plocka direkt från busken – ofta klipper man grenar och fryser dem innan bären pillas av.

🧃 Användning

• Bären används till juice, sylt, marmelad, olja och te.
• På grund av sin syrlighet blandas de ofta med sötare frukter eller honung.
• Bladen kan också torkas och användas till vitaminrikt te.

Så ja – havtorn är både vanlig och värdefull på Åland, både för naturen och för människan.

Jordens utveckling

 

En pedagogisk och lättförståelig sammanfattning av jordens utveckling – som en tidsresa genom 4,6 miljarder år 

🪐 1. Jordens födelse – för ca 4,6 miljarder år sedan

• Solsystemet bildas ur ett moln av gas och stoft.
• Jorden formas som ett glödande klot av smält sten.
• Meteoriter bombarderar ytan, vulkaner sprutar ut gaser och vattenånga.

🌧️ 2. Vatten och atmosfär

• Vattenånga från vulkaner och kometer bildar moln.
• Det börjar regna – i miljontals år! 🌧️
• Oceaner bildas, och jordens yta svalnar.

🧫 3. Livets början – ca 3,8 miljarder år sedan

• Enkla mikroorganismer uppstår i haven.
• Syre börjar produceras av cyanobakterier, vilket förändrar atmosfären.

🐠 4. Flercelligt liv och djur – ca 600 miljoner år sedan

• Livet exploderar i mångfald under den s.k. "kambriska explosionen".
• Första ryggradsdjuren dyker upp, följt av växter och djur på land.

🦖 5. Dinosauriernas era – ca 230 till 65 miljoner år sedan

• Dinosaurier dominerar jorden.
• Däggdjur och fåglar utvecklas.
• En meteorit slår ner – dinosaurierna dör ut.

🧍‍♂️ 6. Människans utveckling – senaste 7 miljoner åren

• Förmänniskor utvecklas i Afrika.
• Homo sapiens uppstår för ca 300 000 år sedan.
• Människan sprider sig över hela jorden.

 

Ålands födelse ur havet

 När steg Åland upp ur havet efter istiden? 

• När inlandsisen drog sig tillbaka från Åland för ca 10 000–11 000 år sedan (i slutet av senaste istiden, Weichsel), var hela Åland täckt av hav.
• Genom landhöjningen (isostatisk återhämtning efter isens tyngd) började öarna långsamt stiga upp ur vattnet.
• De första åländska höjderna stack upp ur havet för ungefär 10 000 år sedan, men då bestod Åland bara av små skär.
• Den egentliga landmassan med större sammanhängande öar växte fram ca 6 000–4 000 f.Kr., då Åland började se ut mer som idag.
  
  
  Ålands högsta punkt idag

• Orrdalsklint på fasta Åland (i Saltvik) är högsta punkten.
• Höjd: 130 meter över havet.
• Det är en urbergshöjd (granit/gnejs) som sticker upp tydligt ur det flackare landskapet.

👉 Man kan alltså säga att Åland föddes ur havet i flera steg efter istiden, där de första öarna kom upp för ca 10 000 år sedan och dagens skärgårdslandskap växte fram under flera tusen år av landhöjning.

Posttrafiken över Ålands hav

Posttrafiken över Ålands hav

Postväsendet i Sverige
När Sverige var en stormakt på 1600-talet behövdes ett snabbt och säkert kommunikationsnät mellan kungamakten, förvaltningen, armén och diplomaterna.

Före 1636 fanns endast tillfälliga lösningar: adelsmän och fogdar skickade bud med egna tjänare, eller så anlitades privata postförare.

1636 utfärdade rikskanslern Axel Oxenstierna (Drottning Kristina var då omyndig) den första postordningen.

Då organiserades ett riksomfattande nät av postgårdar med jämna mellanrum längs landsvägarna.

Postbönder ålades skyldighet att hålla häst och ryttare redo. De skulle föra posten till nästa gård inom ett visst antal timmar.

På så vis kunde posten föras genom landet i ett kedjesystem, dag och natt, med hög hastighet för tiden.

Vid denna tid var Finland en del av Sverige.
Den historiska posttrafiken mellan Grisslehamn och Eckerö kallades för postroteväsendet eller mer specifikt postrodden.

🛶 Vad innebar postrodden?

• Bönder i Grisslehamn och Eckerö var postrotemän, vilket innebar att de hade skyldighet att segla eller ro posten över Ålands hav.
• Denna skyldighet var en del av ett organiserat system som kallades postroteväsendet, där varje rote (område) ansvarade för en viss sträcka i postgången.
• Postrodden var aktiv från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet, då ångfartyg tog över transporten.

🧊 Vintertidens utmaningar

Under vintern kunde postrotemännen behöva:

• Dra båtar över isen
• Navigera genom drivis
• Använda slädar eller isbåtar när förhållandena tillät

🏅 Minnet lever vidare

Sedan 1974 hålls fortfarande den årliga Postrodden – en tävling med allmogebåtar mellan Grisslehamn och Eckerö – för att hedra de modiga postrotemännen och deras insatser.

 

Ålands historia

 

Under vilka perioder var Åland ryskt?

ChatGPT sade:

Ålandsöarna har under historien tillhört olika riken, och tiden som ryskt territorium kan delas in i olika perioder:

---

1. 1809–1917: Del av det ryska imperiet

• Vid freden i Fredrikshamn 1809 avträdde Sverige hela Finland, inklusive Åland, till Ryssland.
• Därefter blev Åland en del av Storfurstendömet Finland under den ryske tsaren.
• Åland styrdes alltså inte direkt från S:t Petersburg som ryskt kärnland, men var under rysk överhöghet i över 100 år.
• Under Krimkriget (1854–1856) intog en brittisk-fransk flottstyrka Bomarsundsfästningen, som ryssarna byggt på Åland. Efter kriget bestämdes i Parisfreden 1856 att Åland skulle vara demilitariserat – inga ryska (eller andra) trupper fick finnas där.

---

2. 1917–1918: Kortvarig rysk militär närvaro

• När ryska revolutionen 1917 bröt ut, kollapsade tsarväldet.
• Ryska soldater fanns kvar på Åland, men deras disciplin föll sönder.
• Samtidigt ville många ålänningar återförenas med Sverige.
• Vintern 1918 skickade Sverige trupper till Åland för att "skydda" befolkningen, men snart kom också tyska styrkor.
• Den ryska närvaron försvann i samband med inbördeskriget i Finland (1918).

---

Sammanfattning

• 1809–1917 → Åland var ryskt, som en del av Storfurstendömet Finland.
• 1917–1918 → Kaotisk tid med ryska soldater kvar, men utan fungerande ryskt styre.

Sedan dess har Åland hört till Finland (med autonomi och fortsatt demilitarisering, beslutat av Nationernas förbund 1921).

---

Under vilka perioder var Åland svenskt?

ChatGPT sade:

Här är de perioder då Åland hörde till Sverige:

---

1. Från medeltiden till 1809

• Åland var en del av det svenska riket från tidig medeltid.
• Redan under 1100-talet knöts Åland närmare Sverige i samband med kristnandet och den svenska expansionen österut.
• Ålänningarna deltog i svenska riksangelägenheter (t.ex. Uppsala möte 1593 och riksdagar).
• Öarna hade samma lagar, skatter och skyldigheter som resten av riket.
• Åland hörde till Sverige i drygt 600 år, fram till freden i Fredrikshamn 1809, då Sverige förlorade hela Finland med Åland till Ryssland.

---

2. 1918 (tillfälligt)

• Efter ryska revolutionen 1917 blev det maktvakuum på Åland.
• Många ålänningar önskade återförening med Sverige och skickade en namninsamling till Stockholm.
• Svenska trupper skickades till Åland i början av 1918 för att skydda befolkningen.
• Men samtidigt kom även tyska trupper, och öarnas framtid avgjordes senare av Nationernas förbund.
• Den svenska militära närvaron var alltså kortvarig – några månader under 1918.

---

Sammanfattning

• 1100-talet – 1809 → Åland var en integrerad del av Sverige.
• 1918 → Kort svensk militär närvaro och starkt lokalt stöd för återförening, men beslutet gick Ålandsfrågan till Finland (1921).

---

📜 Ålands rikestillhörighet – översiktlig tidslinje

Period	Sverige	Ryssland	Finland
ca 1150–1809	Åland en del av det svenska riket i över 650 år.	–	–
1809–1917	–	Åland tillhör Ryssland som del av Storfurstendömet Finland.	Ingår i storfurstendömet (under rysk överhöghet).
1917–1918	Kort svensk militär närvaro (1918) och stark opinion för återförening med Sverige.	Ryska soldater kvar på öarna efter revolutionen 1917, men utan fungerande styre.	Finland förklarar sig självständigt i dec 1917. Inbördeskrig pågår 1918.
1921–nutid	–	–	Nationernas förbund beslutar att Åland tillhör Finland men får självstyre och förblir demilitariserat.

---

Således

Svenskt: ca 1150–1809, samt en kort episod 1918.
Ryskt: 1809–1917 (som del av Finland inom ryska imperiet).
Finskt: från 1921 (formellt internationellt erkänt) och framåt.

 

First Camping Orsa

 

First Camp i Orsa

Hur stor är campingplatsen First Camp i Orsa jämfört med andra campingplatser i Sverige?

First Camp Orsa – Dalarna är en av Sveriges största och mest välutrustade campingplatser, och den sticker verkligen ut i jämförelse med många andra.

🏕 Storlek och kapacitet

• Antal campingtomter: Cirka 600 platser med el, vatten och avlopp i olika kombinationer.
• Yta: Exakt kvadratmeter anges inte, men med så många tomter och faciliteter är det en av de större campingarna i Sverige.
• Servicehus: Hela sju servicehus finns utspridda över området.

🌟 Jämförelse med andra svenska campingplatser

Campingplats	Antal tomter	Faciliteter och utbud	Unikt med platsen
First Camp Orsa	~600	Poolområde, äventyrsgolf, restaurang, strand	Lång strand vid Orsasjön, Dalarnas Riviera
Daftö Resort (Strömstad)	~250	Temapark, pool, restauranger	Pirattema och närhet till västkusten
Böda Sand (Öland)	~1350	Shoppinggata, spa, golf, strand	Sveriges största camping, Ölands riviera
Kronocamping Lidköping	~400	Nära Vänern, restaurang, aktiviteter	Bra för familjer, centralt läge

🎯 Vad gör Orsa speciellt?

• Kilometerlång sandstrand vid Orsasjön.
• Aktivitetsprogram under sommaren med barnklubb, träning och underhållning.
• Yessiland – ett fantasifullt inomhusäventyr för barn.
• Vintercamping med uppvärmda faciliteter och närhet till skidåkning.

Så även om Böda Sand är störst i antal platser, är First Camp Orsa en av de mest kompletta och natursköna campingarna i Sverige – särskilt populär bland barnfamiljer och naturälskare.