Getåravinen

 Getåravinens naturreservat

Getåravinen skapades genom en sprickzon som under årmiljoner utvidgades till en djup ravin. Området är geologiskt intressant och har länge varit uppskattat som utflyktsmål.

Längst i söder står ståtliga ekar och grova hasselbuketter som ingick i den park som Robert Nobel, bror till Alfred Nobel, skapade på 1800-talet. På de högre belägna, magrare delarna av området dominerar gammal tallskog.

I den fuktiga miljön i ravinen trivs flera känsliga och krävande kärlväxter som strutbräken, lundarv, knärot, trolldruva, storrams och gullpudra. Även ovanligare mossor och lavar som grön sköldmossa och kornig nållav trivs här. Getåbäckens strömmande sträckor och träden som skuggar bäcken gör den till ett bra lekområde för de ovanliga fiskarterna flodnejonöga och havsöring. Den som har tur kan också få syn på den färgglada fågeln kungsfiskaren.

Naturkartan:

Getåravinen bjuder på dramatisk kupering och slingrande stig längs ett porlande vattendrag. Resliga granar, en lummig bäckfåra och ljudet av porlande vatten ger känslan av tempererad regnskog. Skuggan och hög luftfuktighet svalkar under varma sommardagar. Bäckfåran kan väcka både förundran och äventyrslust då vattendragets utseende varierar. Ibland kan man gå torrskodd över till andra sidan, ibland måste man använda någon av träbroarna.

Vattendraget och nederbörd som rinner längs med sluttningarna formar bäckravinens utseende. Det finns tydliga tecken på mark- och vattenerosion utmed stigarna.

Längs bäcken finns det goda växtförhållanden för flera ovanliga arter. Det finns också partier med döda granar från tidigare angrepp av granbarkborren. Den utglesade grentäckningen släpper igenom mer solljus. Här kommer nya naturvärden växa fram.

Kan det handla om att källarna ligger på sluttningens nordsida och därför är svalare?

Absolut, det är en möjlig förklaring! Jordkällare byggdes ofta på platser där naturliga förutsättningar kunde hjälpa till att hålla en stabil och sval temperatur. En nordsida får generellt mindre direkt solljus, vilket gör att temperaturen där kan vara mer konstant och svalare året om. I kombination med jordens isolerande egenskaper blir det en utmärkt plats för lagring av matvaror som behövde hålla sig färska.

Om dessa jordkällare har använts historiskt för förvaring, så kan deras placering mycket väl vara ett resultat av medveten planering. Vissa äldre jordkällare i Sverige har också dörrar och ventiler som förstärker den naturliga kylningen ytterligare. Har du sett något som tyder på att de fortfarande används, eller verkar de mest vara lämningar från förr?