Lillkyrkan i Undenäs

 

Vad kan du berätta om Lillkyrkan vid Undenäs kyrka?

Copilot:

Lillkyrkan vid Undenäs kyrka är ett intressant projekt som har sin egen unika historia. Låt mig berätta mer!

  • Bakgrund: För ungefär 15 år sedan kom tanken på en “Lillkyrka” från Barnverksamheten i Mölltorp. Tyvärr fick förslaget inte gehör då, men idén levde vidare. Kyrkogårdschefen Anna Arne Andersson tog med sig bärarlaget på en studieresa till Lidköpings kyrkogård våren 2019. Där fick de se en “Lillkyrka” byggd på en traktorkärra, och de tyckte att konceptet var trevligt.
  • Byggprocessen: Efter att ha hämtat en avregistrerad husvagn från Fribergs Fritidscenter i Igelstorp i december 2019 började arbetet. De reglade upp väggar och tak, lade på shingel och gjorde fönster och fönsterkarmar. En specialist på blyinfattade fönster, Simo Heinonen från Skogen i Vänersborg, bidrog med ett vackert fönster till koret. Isolering, skivor på innerväggarna och ventilation installerades.
  • Detaljer: Lillkyrkan har ett litet bord som fungerar som altare, renoverade småstolar från kyrkans barntimmar och elektricitet med central och belysning. En fristående klockstapel med en liten klocka är också en del av projektet.

Det är fantastiskt att se hur engagemang och kreativitet har resulterat i denna charmiga “Lillkyrka” vid Undenäs kyrka12


ss

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Värnamovisan

  Värnamovisan autentisk text   Här är den autentiska texten till Värnamovisan , även känd som "Jag sjunger till positivets toner" eller "I Apladalen i Värnamo" . Texten skrevs av Algot Fogelberg och Arvid Lindström 1896 till en basar anordnad av Nationalgodtemplarorden i Värnamo. Melodin är traditionell och användes tidigare i skillingtryck som "Amanda och Herman" och "Sista brevet från Liikavaara-Frans".   Värnamovisan eller Apladalsvisan 1. Jag sjunger till positivets toner En sång om kärlekens ljuva zoner, En sång om kärlek och hopp och tro I Apladalen i Värnamo. 2. Det var en yngling som hette Petter, Från Västbo socken, Hult gården heter: Han svarvar pinnar, det må ni tro På stolfabriken i Värnamo 3. En afton gick han till gröna lunden, Att promenera i aftonstunden, Han gick sen solen sig lagt till ro Till Apladalen i Värnamo. 4. På vägen mötte han en vacker flicka, Som kärleksfullt uppå honom blicka! Han lyft...
Läs mer

Donaukanalen och 'Den tredje mannen', koleraepidemin och den underjordiska Wientalkanalen

Bild
  Wien floden Vad är den uttorkade kanalen i centrala Wien? Copilot svarar: Den uttorkade kanalen du syftar på i centrala Wien är troligen Wienfloden (Wienfluss), som rinner genom staden men ofta ser torr ut, särskilt under torra perioder. Den är reglerad och innesluten i en bred kanal med murade väggar, vilket gör att den ibland mer liknar en uttorkad kanal än en naturlig flod. Wienfloden har en fascinerande historia. Under 1800-talet orsakade den återkommande översvämningar, vilket ledde till att den reglerades och tämjdes. I samband med detta byggdes även Wientalkanalen , ett underjordiskt avloppssystem som löper parallellt med floden. Det är en del av Wiens omfattande kanalisation, som blev världsberömd genom filmen Den tredje mannen . Vill du veta mer om kanalens roll i stadens historia eller kanske om de hemliga gångarna under Wien? Då dyker vi ner i Wiens underjordiska historia! Wientalkanalen , som löper under Wienfloden, är ett tekniskt mästerverk och en vikt...
Läs mer

Om barnmorskan

  Hur var livet för en barnmorska vid sekelskiftet 1800/1900? Copilot: Vid sekelskiftet mellan  1800-1900  var barnmorskans roll central för att assistera vid förlossningar. Här är några insikter om livet som en barnmorska under den tiden: 1.   Utbildning och erfarenhet : Barnmorskor var ofta kvinnor med egen erfarenhet av att föda barn eller som hade arbetat med andra födslar. De hade inte alltid formell utbildning, men deras praktiska kunskap var värdefull. 2.   Hemförlossningar : Hemförlossningar var normen. Barnmorskor assisterade kvinnor i sina egna hem, där de använde sina färdigheter och erfarenheter för att hantera förlossningen. 3.   Samhällets stöttepelare : Barnmorskor var respekterade medlemmar i samhället. De var ofta kända i sina lokala samhällen och hade en viktig roll i att stödja kvinnor genom graviditet och förlossning. 4.   Begränsad medicinsk teknik : Medicinsk teknik var begränsad. Barnmorskor förlitade sig på sina händ...
Läs mer