Regalskeppet Kronan
Regalskeppet Kronan
(Ur SO-rummet)
Den
26 april 1676 klev den nye riksamiralen själv ombord. Två av hans söner var med
honom, Gustaf Creutz på sin fars fartyg och Johan Creutz, som bland annat hade
engelsk örlogserfarenhet, var befälhavare på Merkurius, längre bak i eskadern.
Ett av världens största fartyg
Amiralsskeppet
Kronan, byggt av engelsmannen Francis Sheldon på Skeppsholmen i Stockholm, var
ett av världens största fartyg, det fanns bara två andra som var lika stora.
Kronan
var flottans enda tredäckare. Hon hade 126 kanoner ombord, fler och större än
något annat fartyg i världen just då. Nästan alla kanoner var troféer från
ärorika svenska krig i Europa, de tyngsta vägde fyra ton. Hon var nära dubbelt
så stor som regalskeppet Vasa, cirka 60 meter lång och 13 meter
bred. Masterna var tjocka som nio timmerträd och nära 60 meter från kölen
Skeppsklockan vägde över 30 kg. Hon var stormakten Sveriges största stolthet, några nummer
för stor for dem som skulle sköta henne. Det var ungefär som om Sverige i vår
tid skulle satsa många miljarder på ett atomdrivet hangarfartyg.
Många av båtsmännen och befälen saknade erfarenhet
Besättningarna
hade plockats ihop från många håll. En del sjövana veteraner från Karl X Gustavs dagar fanns med, men de flesta var
nybörjare, dessvärre även bland befälen. Så hade till exempel kaptenen på det
stora skeppet Äpplet, Ewert Haas, varit källarmästare i Stockholm innan han med
goda vänners hjälp i byråkratin lyckades få befälsbefattningen.
Närmast
Creutz fanns naturligtvis riktiga sjöofficerare, som hans stabschef, amiralen
Björnram och fartygschefen Ankarfjäll. Eftersom Creutz var högst i rang på sitt
fartyg var det också han som ytterst förde befälet på Kronan, över huvudet på
fartygschefen. En bit ifrån Kronan fanns skeppet Svärdet med den mycket erfarne
Claes Uggla ombord.
Flottan seglar ut
Den
19 maj kom fartygen ut till havs. Fartygen kommunicerade med vimplar och
flaggor, kanonskott, lanternor och ropare. Man kunde också sända småbåtar med
handskrivna meddelanden.
Där
ute i Östersjön väntade danska och holländska fartyg ledda av två av Europas
främsta sjöofficerare, den norskfödde Niels Juel och holländaren Cornelis
Tromp. Creutz order var att leta upp och förgöra den danska flottan. Läget var
då redan kritiskt, för fienden var på väg norrut längs den svenska
kusten. Gotland hade intagits utan större problem av
danskarna. En stor del av befolkningen där hade hälsat sina forna herrar som
befriare. Visbyborna öppnade villigt sina portar och den svenska besättningen i
borgen fick avtåga fritt.
Creutz mötte danskarna i Bornholmsgattet
(mellan Skåne och Bornholm) den 25 maj 1676 klockan sex på morgonen. Totalt 25
linjeskepp och 11 fregatter. Svenskarnas fartyg var fler och större, men
danskarna hade varit ute i två månader. De var samövade och sjövana, deras
flotta låg väl samlad. De svenska fartygen kom ifrån varandra, kaptenerna hade
fått oklara order och nu fick de signaler från Creutz som de inte förstod. De
hade inte haft tid till en enda realistisk samövning.
Kontakt
med fienden
Fram emot kvällen låg svenskar och danskar inom skotthåll för
varandra och de öppnade eld, men då skymningen föll upphörde skottlossningen.
Under den ljusa sommarnatten drog sig svenskarna upp mot Skånes kust. Danskarna
följde efter. I gryningen nästa dag började artillerielden igen. Nu var det
danskarna som drog sig undan. Denna dag och på denna plats kunde frågan om vem
som skulle ha herraväldet på Östersjön ha avgjorts. Niels Juel gick inte i
strid med svenskarna eftersom han visste att amiral Tromp var på väg med en
större holländsk flotta.
Efteråt skriver han i en rapport att svenskarna kunde ha förstört
hela den danska flottan, hans situation var besvärlig. Men svenskarna
utnyttjade inte sitt överläge. Förklaringen var förvirring i det svenska
högkvarteret, oklar och motstridig ordergivning.
Danska
flottan får förstärkning
Nästa dag anlände Cornelis Tromp med den holländska eskadern,
sammanlagt nio nya fullrustade skepp. Tidigt på morgonen den 30 maj hissade den
svenska flottan segel och försvann ostvart.
Svenska flottan drog sig norrut, danskar och holländare följde
tätt efter. Den 1 juni befann sig flottan utanför Ölands södra udde och
fortsatte upp för Ölands östra kust. Vid elvatiden på morgonen låg Kronan i
jämnhöjd med Hulter stadskyrka på Öland. Då gick amiral Tromp till anfall.
På den svenska sidan inleds nu en serie gåtfulla händelser som
leder till total katastrof. Tromp öppnar eld. Kronans kanonportar fälls ner och
Creutz besvarar elden. Då avlossar amiral Uggla på Svärdet ett signalskott med
kanon. Signalen har tolkats på olika sätt; tydligen tolkade Creutz det så att
Uggla ville vända för att möta fienden. Därför gjorde Creutz likadant, sköt ett
skott och började vända.
Kronan exploderar och sjunker
Men han hade glömt en sak. Kanonportarna var öppna på det understa
däcket och på riksamiralens order började nu det höga och ranka fartyget att
vända innan man minskat sina segel eller givit order om att kanonluckorna
skulle stängas. När fartygen kommit igenom vinden kom enligt rapporterna
"en gruvlig ilning" som krängde ner Kronan på sidan. Vattnet
strömmade in genom de öppna portarna och kanonerna rasade ner i lä. En
brinnande lunta kom lös och föll ner i krutförrådet, varpå fartyget sprängdes i
luften och började sjunka.
Man kan tänka sig amiral Tromps förvåning då han ser svenskarnas
största skepp plötsligt förinta sig självt utan att han gjort någonting. Det är
ännu lättare att föreställa sig chocken ombord på de övriga svenska fartygen.
Svidande
svenskt nederlag
Uggla på skeppet Svärdet måste göra en ny kursändring för att inte
kollidera med den sjunkande Kronan. Hans manöver skapar ny förvirring ombord på
de övriga svenska fartygen, som kom helt i oordning. De trodde Svärdet gav
signal till flykt, varpå en del flydde. Fienden följde efter, Ugglas fartyg
attackerades våldsamt från två håll, men sedan riggen och stormasten försvunnit
överbord tvingades han ge upp. Han strök flagg. Med full respekt för den tappre
fienden gjorde sig Tromp beredd att ta emot Uggla på sitt fartyg. Då såg han
plötsligt hur en holländsk brännare, det vill säga ett utrangerat fartyg lastat
med brännbart ämne, lade till vid Svärdet. Besättningen satte sig i säkerhet
och Ugglas skepp fattade eld.
Alla som kunde hoppade överbord, men Uggla stannade kvar på det nu
helt övertända fartyget. En kort stund senare exploderade Svärdet. Uggla
hamnade i vattnet, flytande på några vrakspillror. Men han kunde inte räddas
för i den starka värmen började Svärdets laddade kanoner att fyra av sig
själva. I det dånande eldhavet och mördande fyrverkeriet försvann den tappre
amiral Uggla i djupet och med honom flera hundra man från hans fartyg.
Några skepp ur den svenska flottan hade försökt komma Svärdet till
undsättning, men i den täta krut- och brandröken var det svårt att se vad som
hände. Många av de svenska fartygen fick svåra skador, några måste sättas på
grund för att senare tas loss. Resten seglade hemåt mot Dalarö, men då man var
nästan framme bröt en svår storm ut och skeppet Äpplet, fört av före detta
källarmästaren Ewert Haas, drevs på grund och sjönk vid holmen Äpplet nära
Dalarö skans. Tre av dess 86 kanoner räddades några dagar senare.
Bland de cirka 650 man som följde Kronan i
djupet fanns Creutz och hans son överstelöjtnanten Gustaf Creutz. Tre
officerare och omkring 150 besättningsmän överlevde. De tog sig iland på Öland;
ett femtiotal blev danska krigsfångar. Totalt försvann över 3 000 svenska
sjömän i detta slag. 11 skepp förstördes.
Idag
är Kronan en del av Kalmar läns museum
Skeppet Kronan lokaliserades så småningom. Det var Anders Franzén,
regalskeppet Vasas upptäckare, som gjorde fyndet 1980 och därmed inleddes ett
av de största sjöarkeologiska projekten i Sveriges historia. Kronan kallas
nuförtiden Östersjöns Pompeji på grund av de tiotusentals föremål man
hittat i och omkring vraket. I Kalmar läns museum kan man numera se allt detta
utställt.
LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden
LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
LÄS MER: Skånska kriget
Kommentarer
Skicka en kommentar