Krigsvintrarna i början på 1940-talet

De kalla krigsvintrarna i början på 1940-talet

Det är Copilot som berättar.

De kalla krigsvintrarna syftar på de tre extremt stränga vintrarna 1939/40, 1940/41 och 1941/42 – alltså precis i början av 1940‑talet. De drabbade hela norra Europa och sammanföll med de första krigsåren under andra världskriget.

Kärnpunkten

Det var tre ovanligt kalla vintrar i rad, med temperaturer långt under det normala, isläggning över stora havsområden och stora problem för både civilsamhälle och militär. I södra Sverige blev vintern 1941/42 den allra kallaste.

❄️ Varför kallas de ”krigsvintrarna”?

• De inträffade samtidigt som vinterkriget, ockupationerna i Norden och de hårda striderna på östfronten.
• Kylan slog hårt mot soldater, transporter och försörjning.
• I Sverige märktes kylan i vardagen: frusna vattenledningar, bränslebrist, problem med järnvägar och isläggning i hamnar.

❄️ Vintern 1939–1940

• En av 1900‑talets allra kallaste vintrar.
• I stora delar av landet låg temperaturen 10–15 grader under det normala.
• Mycket lite snö i södra Sverige, vilket gjorde kylan extra kännbar.
• I Växjö och Storlien var det den näst kallaste vintern som uppmätts.

❄️ Vintern 1940–1941

• Kall eller mycket kall i nästan hela landet.
• Den tredje kallaste vintern på flera orter, bl.a. Gävle, Särna, Växjö och Malmö.
• Fortsatt snöfattigt, vilket gav djup tjäle och stora problem för järnvägen.

❄️ Vintern 1941–1942 – den värsta

• Den kallaste av de tre.
• Extrem kyla i östra Götaland och Svealand.
• Många köldrekord sattes:
• Stockholm –28,2° (25 januari 1942)
• Göteborg –26,0°
• Växjö –34,0°
• Oskarshamn –38,0°
• Skåne –34,0° (Sjöholmen)
• Kraftig blåst gav kyleffekter på –45 till –50° i t.ex. Stockholm och Visby.

Samma vinter noterades också Sveriges inofficiella köldrekord: –53 °C i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941.

🚂 Konsekvenser i Sverige

• Tågtrafiken drabbades hårt: tjälknölar, rälsbrott och hastighetsbegränsningar långt in i juni 1940.
• Bränslebrist och ransonering gjorde uppvärmning svår.
• Isläggning i Östersjön och insjöar försvårade sjöfarten.
• Jordbruket fick problem med frusna marker och foderbrist.

🌍 I ett större sammanhang

Kylan var inte ett lokalt svenskt fenomen. Den omfattade större delen av Europa och Sibirien, vilket visar att det rörde sig om stora atmosfäriska blockeringar.

 *****