Bakgrundsmaterial till blogginlägg

Altaret i Sunds kyrka kröns av ett praktfullt retabel , alltså själva altaruppsatsen bakom altarbordet. Retablet består av ett centralt bildfält och sidoflyglar som kan fällas ut. I mittpartiet framställs altarets huvudmotiv, medan sidoflyglarna fylls av en så kallad credoserie . Det är en bildsvit där de tolv apostlarna avbildas med sina karakteristiska attribut, var och en hållande ett språkband. På banden står trosbekännelsens tolv satser – enligt den medeltida traditionen där varje apostel bidrog med en mening. På så sätt omges altarmotivet av en visuell framställning av hela trosbekännelsen, som både undervisade och påminde församlingen om kyrkans tro.

  Sankt Göran kyrka heter kyrka i Geta Kyrkan har valt Sankt Göran som sin särskilda beskyddare och förebild—en helgonfigur som symboliserar mod, tro och kamp mot ondskan. Att kalla honom "riddarhelgon" syftar på hans mest kända legend: Kampen mot draken . 🛡️ Vem var Sankt Göran? En kristen martyr som tros ha levt på 200–300-talet, född i Kappadokien (nuvarande Turkiet). Han var romersk soldat och avrättades för sin kristna tro under kejsar Diocletianus. Helgonförklarades tidigt och vördas inom flera kristna traditioner. 🐉 Legenden om draken: Enligt den mest spridda berättelsen räddade Sankt Göran en stad från en drake som krävde mänskliga offer. Han dödade draken med sin lans och invånarna konverterade till kristendomen. Denna berättelse har gjort honom till en symbol för mod, rättfärdighet och beskydd. 🏰 Skyddspatron – vad innebär det? Kyrkor, städer och organisationer kan ha ett helgon som skyddspatron. Det är en andlig besk...

Bomarsunds huvudfäste skulle bli som en liten stad med kyrkor, kanslier, bageri, fängelseceller, brunnar och toaletter. Det skulle bli den största byggnaden som någonsin funnits på Åland – med totalt 246 rum och över 18 000 m² golvyta. Här kunde 2 500 man inkvarteras och det fanns plats för 115 kanoner. Huvudfäste t under åren 1832 och 1843 och utgjorde kärnan i den ryska fästningen Bomarsund.   Jag gick en runda i närområdet.  Den r yska minnesstenen. Slaget vid Bomarsund  (en del av Krimkriget) började när brittiska och franska trupper  anföll fästningen   med både sjö- och landstyrkor  den 21 juni 1854. Då var bara en huvudkasern och tre tornfort färdiga.  Den planerade ringmuren, övriga torn, hamnförsvaret och alla  administrativa byggnader saknades. Efter  att ryssarna kapitulerade den 16 augusti 1854 och gav upp sin fästning, raserade segrarna sedan allt för att Åland åter skulle bli demilitariserat. Det var ett stort nederlag för Ryssl...

  Vad gjorde man förr i bondgårdens ria? Copilot svarar: Förr i tiden var  rian  en central byggnad på bondgården – särskilt i skogsbygder och områden med fuktigt klimat. Den användes främst för att  torka och tröska säd , men hade också en viktig roll i hushållningens rytm. Här är en sammanställning av vad man gjorde i rian: 🌾  Vad man gjorde i bondgårdens ria 🔥  1. Torkade sädeskärvar Syfte:  Få bort fukt från säden innan tröskning Metod:  Kärvarna (ofta råg eller havre) ställdes med axen uppåt på glesa stänger i mellantaket Uppvärmning:  En stor stenugn i ena gaveln eldades upp – värmen steg och torkade säden Ventilation:  Vädringsgluggar öppnades för att släppa ut vattenångan 🪓  2. Tröskade säden Efter torkning:  Man slog ut kornen med slaga direkt på golvet Golvet:  Ofta av kluvna, planbilade stockar – tätt lagt för att inte tappa korn 🧯  3. Brandrisk och placering Eld + torr säd = risk  → Rior byggdes o...

  Hur fungerade rökbastun på en finländsk gård? Copilot svarar: Rökbastun – eller savusauna på finska – är en av de äldsta och mest traditionella bastutyperna i Finland. Den fungerade både som badplats, torkhus och ibland till och med som tillfällig bostad. Här är en sammanställning av hur den fungerade: 🔥 Så fungerade rökbastun på en finländsk gård 🧱 Konstruktion Ingen skorsten: Röken från elden stannade inne i bastun och släpptes ut genom dörren eller små gluggar efter eldningen. Stenugn: En stor, tät rökugn murad av natursten och lera – ofta i ett hörn. Timmerstomme: Bastun byggdes av grova stockar, ofta med nävertak för att stå emot väta. 🔥 Eldning Bastun eldades i flera timmar – ofta på morgonen. Röken fyllde hela rummet och värmde upp stenarna. När elden slocknat och röken vädrats ut, kunde man bada. 🚿 Bastubad Vatten kastades på de heta stenarna för att skapa ånga ( löyly ). Badet skedde i värme...

  Stridigheter vid Kastelholms slott Kastelholms slott har faktiskt varit skådeplats för flera dramatiska händelser och mindre slag, särskilt under senmedeltiden och 1500-talet. ⚔️ Slag och strider vid Kastelholms slott 🛡️ 1434 – Engelbrektsupproret Händelse: Slottet belägras under Engelbrektsupproret mot Erik av Pommern. Parter: Svenska upprorsmän vs. kungliga fogdar Plats: Kastelholm som strategisk fästning i östra riket 🔥 1507 – Danskt anfall Händelse: Slottet bränns av danska trupper under unionsstriderna. Parter: Danmark vs. Sverige Ledare: Kaparkaptenen Sören Norby Plats: Kastelholm stormas från sjösidan ⚓ 1510–1521 – Dansk ockupation Händelse: Slottet hålls av danska befälhavare, bl.a. Lyder Friman Parter: Danmark vs. Sverige Kommentar: Kastelholm betraktas som nyckel till kontroll över Åland och Finland 🦁 1523 – Återtagen av Gustav Vasas trupper Händelse: Slottet återtas sanno...

  Kastelholms historia Bo Jonsson (Grip) lät uppföra den ursprungliga borganläggningen på Kastelholm i slutet av 1300-talet — alltså själva medeltidsstommen/stenborgen,  som senare utbyggdes under 1400–1500-talen. Borgen nämns första gången 1388 i Bo Jonsson Grips bouppteckning, och byggnadsarbeten tillskrivs slutet av 1300-talet.  Du sade: Kan du göra en kronologisk lista när sedan de olika delarna på Kastelholmen byggdes och av vem? ChatGPT sade: Ja, absolut — här är en kronologisk översikt över hur Kastelholms slott på Åland byggdes ut och förändrades från 1300-talet och framåt, med fokus på vad som byggdes, när, och av vem eller under vems tid : 🏰 Kronologi över Kastelholms slotts byggnadshistoria Sent 1300-tal (ca 1370–1398) – Bo Jonsson (Grip) Byggherre: Bo Jonsson Grip, Sveriges mäktigaste storman under Albrekt av Mecklenburg. Byggnation: Den ursprungliga borgen , en stensatt kärna på borgklippan , omgivet av en vallg...

Google Earthbilden nedan visar slottet i fågelperspektiv med norr åt vänster. Jag undrade vad de olika byggnaderna kallades och vilka funktioner de har eller haft. Från museiguiden Uwe fick jag dessa svar. A/ Norra längan:   Gustav Vasas jaktslott / senare från ca 1740- sädesmagasin/ 1809- ca.1829 rysk kommendantur / 1933-1982 Ålandsmuseum.    Sedan 1993 slottsmuseum. B/ Östra längan:   Gustav II Adolfs jaktslott/ slottspalats. C/ Kuretornet:   Äldsta slottsdelen. Borg på ett berg med spej- och försvarsfunktion. Boendeinteriörer, fängelse. Museum sedan1993. D/  Borgen/Södra längan/Lilla borggården:  Köket och  arsenal .  Utbyggnad av Kuretornet från 1400-talet. Gemak, skyttegångar.  Museum sedan 2001. E/ Stora b orggården:   Ligger på en betongplatta ovanför kryptan, utgrävd och utforskad på 1980-talet. Lokalen i bilden nedan:   Kungagemak i Kuretornet, sett från den inre skyttegången. Till vänster:   Skottgluggar (uppe), ...

  När och i vilket sammanhang avstod Sverige att få överta Åland? Från Finland eller Ryssland? Varför ville inte Sverige det? ChatGPT sade: Det är lite komplicerat, för det finns flera skeden där Sverige kunde ha återfått Åland, men inte gjorde det. Jag kan sammanfatta de viktigaste tillfällena: 1. Freden i Fredrikshamn (1809) Bakgrund: Sverige förlorade hela Finland till Ryssland efter Finska kriget. Åland: Ögruppen följde med Finland till Ryssland. Sverige avstod inte aktivt här, utan det var en följd av krigsnederlaget. 2. Krimkriget (1854–1856) Bakgrund: Brittiska och franska flottor förstörde Bomarsunds fästning på Åland. Förhandlingarna i Paris 1856: Sverige, under kung Oskar I, hoppades på att få tillbaka åtminstone Åland som ett "skyddsbälte". Resultat: Stormakterna gick inte med på det, men istället demilitariserades Åland (Ryssland fick inte bygga befästningar där). Sverige ...