Altaruppsatsen i Sunds kyrka

Altaret i Sunds kyrka kröns av ett praktfullt retabel, alltså själva altaruppsatsen bakom altarbordet. Retablet består av ett centralt bildfält och sidoflyglar som kan fällas ut. I mittpartiet framställs altarets huvudmotiv, medan sidoflyglarna fylls av en så kallad credoserie. Det är en bildsvit där de tolv apostlarna avbildas med sina karakteristiska attribut, var och en hållande ett språkband. På banden står trosbekännelsens tolv satser – enligt den medeltida traditionen där varje apostel bidrog med en mening. På så sätt omges altarmotivet av en visuell framställning av hela trosbekännelsen, som både undervisade och påminde församlingen om kyrkans tro.

Sankt Göran och draken

 

Sankt Göran kyrka heter kyrka i Geta

Kyrkan har valt Sankt Göran som sin särskilda beskyddare och förebild—en helgonfigur som symboliserar mod, tro och kamp mot ondskan. Att kalla honom "riddarhelgon" syftar på hans mest kända legend: Kampen mot draken.

🛡️ Vem var Sankt Göran?

• En kristen martyr som tros ha levt på 200–300-talet, född i Kappadokien (nuvarande Turkiet).
• Han var romersk soldat och avrättades för sin kristna tro under kejsar Diocletianus.
• Helgonförklarades tidigt och vördas inom flera kristna traditioner.

🐉 Legenden om draken: Enligt den mest spridda berättelsen räddade Sankt Göran en stad från en drake som krävde mänskliga offer. Han dödade draken med sin lans och invånarna konverterade till kristendomen. Denna berättelse har gjort honom till en symbol för mod, rättfärdighet och beskydd.

🏰 Skyddspatron – vad innebär det?

• Kyrkor, städer och organisationer kan ha ett helgon som skyddspatron.
• Det är en andlig beskyddare som man ber om hjälp och vägledning.
• Sankt Göran är skyddspatron för bl.a. riddare, scouter, England, Georgien – och vissa kyrkor.

I en kyrklig kontext innebär det att kyrkan ser honom som en inspirationskälla och andlig väktare. Hans dag, 23 april, firas ofta med särskilda gudstjänster eller evenemang.

Bomarsund - fördjupning

Bomarsunds huvudfäste skulle bli som en liten stad med kyrkor, kanslier, bageri, fängelseceller, brunnar och toaletter. Det skulle bli den största byggnaden som någonsin funnits på Åland – med totalt 246 rum och över 18 000 m² golvyta. Här kunde 2 500 man inkvarteras och det fanns plats för 115 kanoner. Huvudfästet under åren 1832 och 1843 och utgjorde kärnan i den ryska fästningen Bomarsund.

 Jag gick en runda i närområdet. Den ryska minnesstenen.

Slaget vid Bomarsund (en del av Krimkriget) började när brittiska och franska trupper anföll fästningen med både sjö- och landstyrkor den 21 juni 1854. Då var bara en huvudkasern och tre tornfort färdiga. Den planerade ringmuren, övriga torn, hamnförsvaret och alla administrativa byggnader saknades. Efter att ryssarna kapitulerade den 16 augusti 1854 och gav upp sin fästning, raserade segrarna sedan allt för att Åland åter skulle bli demilitariserat. Det var ett stort nederlag för Ryssland i Östersjöområdet.

År 2002 bildades Bomarsundssällskapet med syftet att bevara och utveckla det raserade fästningsområdet. När Bomarsunds besökscenter blev klart avvecklades sällskapet.
Denna del av fästningsmuren verkar vara färdigrestaurerad.

Jag undrade varför stenarna i muren riktad mot fienden var 6-kantiga?
Copilot (AI) svarade: Genom att forma stenarna med flera kanter (ofta 5- till 8-kantiga) och passa dem tätt ihop, skapas en mycket stark struktur, som bättre motstår tryck och vibrationer – särskilt viktigt i militära byggnader som utsätts för kanoneld.

Notviktornet (röda ovalen på inledande kartan) i norr skulle försvara inloppet till Bomarsunds hamn med sina 20 kanoner. Ryssarna trodde att detta var den enda farbara vägen för stora krigsfartyg att nå Bomarsund. Men teknologiska framsteg hade gjort det möjligt att kringgå denna rutt. Under kriget kunde stora krigsfartyg ta sig genom det smala sundet vid Ängösund, sydost om Bomarsund – utom räckhåll för Notviktornets kanoner. [Kolla inlägget del 6]. Den brittiska sandfyllda batteripositionen vid Ängösund byggdes på bara två timmar, och redan då hade britterna börjat beskjuta det massiva tornet.

Här har kanonskytten en bra sikt mot anfallande fiender.

Rian

 Vad gjorde man förr i bondgårdens ria?

Copilot svarar:
Förr i tiden var rian en central byggnad på bondgården – särskilt i skogsbygder och områden med fuktigt klimat. Den användes främst för att torka och tröska säd, men hade också en viktig roll i hushållningens rytm. Här är en sammanställning av vad man gjorde i rian:

🌾 Vad man gjorde i bondgårdens ria

🔥 1. Torkade sädeskärvar

• Syfte: Få bort fukt från säden innan tröskning
• Metod: Kärvarna (ofta råg eller havre) ställdes med axen uppåt på glesa stänger i mellantaket
• Uppvärmning: En stor stenugn i ena gaveln eldades upp – värmen steg och torkade säden
• Ventilation: Vädringsgluggar öppnades för att släppa ut vattenångan

🪓 2. Tröskade säden

• Efter torkning: Man slog ut kornen med slaga direkt på golvet
• Golvet: Ofta av kluvna, planbilade stockar – tätt lagt för att inte tappa korn

🧯 3. Brandrisk och placering

• Eld + torr säd = risk → Rior byggdes ofta en bit bort från boningshusen
• Isolering: Vissa rior hade innertak för att hålla kvar värmen och minska risken

🧺 4. Förvaring och hushållsarbete

• I vissa fall användes rian även till:
• Förvaring av redskap
• Tillfällig logi för säsongsarbetare
• Rensning av säd efter tröskning 

Rökbastun - savusauna

 Hur fungerade rökbastun på en finländsk gård?

Copilot svarar:
Rökbastun – eller savusauna på finska – är en av de äldsta och mest traditionella bastutyperna i Finland. Den fungerade både som badplats, torkhus och ibland till och med som tillfällig bostad. Här är en sammanställning av hur den fungerade:

🔥 Så fungerade rökbastun på en finländsk gård

🧱 Konstruktion

• Ingen skorsten: Röken från elden stannade inne i bastun och släpptes ut genom dörren eller små gluggar efter eldningen.
• Stenugn: En stor, tät rökugn murad av natursten och lera – ofta i ett hörn.
• Timmerstomme: Bastun byggdes av grova stockar, ofta med nävertak för att stå emot väta.

🔥 Eldning

• Bastun eldades i flera timmar – ofta på morgonen.
• Röken fyllde hela rummet och värmde upp stenarna.
• När elden slocknat och röken vädrats ut, kunde man bada.

🚿 Bastubad

• Vatten kastades på de heta stenarna för att skapa ånga (löyly).
• Badet skedde i värmen efter eldningen – inte medan röken var kvar.
• Temperaturen kunde bli mycket hög, men luften var mjuk och fuktig.

🧺 Övrig användning

• Torkning av säd – särskilt svedjeråg, innan rian byggdes.
• Beredning av lin – bastuns värme och fukt var idealisk.
• Barnafödande – bastun ansågs vara den renaste byggnaden på gården.
• Rökning av kött och fisk – särskilda torkbastur användes ibland.

🧙‍♂️ Ritual och tradition

• Bastun betraktades som helig – en plats för rening, vila och magi.
• Det fanns regler för hur man fick bete sig i bastun.
• Bastubadet var ofta kopplat till högtider, övergångsriter och läkekonst.

Stridigheter vid Kastelholms slott

 

Stridigheter vid Kastelholms slott

Kastelholms slott har faktiskt varit skådeplats för flera dramatiska händelser och mindre slag, särskilt under senmedeltiden och 1500-talet.

⚔️ Slag och strider vid Kastelholms slott

🛡️ 1434 – Engelbrektsupproret

• Händelse: Slottet belägras under Engelbrektsupproret mot Erik av Pommern.
• Parter: Svenska upprorsmän vs. kungliga fogdar
• Plats: Kastelholm som strategisk fästning i östra riket

🔥 1507 – Danskt anfall

• Händelse: Slottet bränns av danska trupper under unionsstriderna.
• Parter: Danmark vs. Sverige
• Ledare: Kaparkaptenen Sören Norby
• Plats: Kastelholm stormas från sjösidan

⚓ 1510–1521 – Dansk ockupation

• Händelse: Slottet hålls av danska befälhavare, bl.a. Lyder Friman
• Parter: Danmark vs. Sverige
• Kommentar: Kastelholm betraktas som nyckel till kontroll över Åland och Finland

🦁 1523 – Återtagen av Gustav Vasas trupper

• Händelse: Slottet återtas sannolikt av Ivar Fleming
• Parter: Sverige (Gustav Vasa) vs. Danmark
• Plats: Kastelholm återgår till svensk kontroll

👑 1599 – Sigismunds anhängare intar slottet

• Händelse: Salomon Ille intar Kastelholm för Sigismunds räkning
• Parter: Sigismund-lojala trupper vs. Karl IX:s styrkor
• Kommentar: Kortvarig kontroll innan amiral Johan Scheel återtar slottet

🧱 Efter 1600-talet

• Slottet förlorar sin militära betydelse efter bränder 1619 och 1745
• Används som spannmålsmagasin och senare som kronohäkte (Vita Björn)
• Restaureras under 1800- och 1900-talet, idag museum

Kastelholms historia

 

Kastelholms historia

Bo Jonsson (Grip) lät uppföra den ursprungliga borganläggningen på Kastelholm i slutet av 1300-talet — alltså själva medeltidsstommen/stenborgen,  som senare utbyggdes under 1400–1500-talen. Borgen nämns första gången 1388 i Bo Jonsson Grips bouppteckning, och byggnadsarbeten tillskrivs slutet av 1300-talet. 

Du sade:

Kan du göra en kronologisk lista när sedan de olika delarna på Kastelholmen byggdes och av vem?

ChatGPT sade:

Ja, absolut — här är en kronologisk översikt över hur Kastelholms slott på Åland byggdes ut och förändrades från 1300-talet och framåt, med fokus på vad som byggdes, när, och av vem eller under vems tid:

---

🏰 Kronologi över Kastelholms slotts byggnadshistoria

Sent 1300-tal (ca 1370–1398) – Bo Jonsson (Grip)

• Byggherre: Bo Jonsson Grip, Sveriges mäktigaste storman under Albrekt av Mecklenburg.
• Byggnation:
• Den ursprungliga borgen, en stensatt kärna på borgklippan, omgivet av en vallgrav.
• Troligen bestående av ett rektangulärt stenhus med ringmur och porttorn.
• Funktion: försvars- och förvaltningscentrum för Ålands län.
• Källor: Slottet omnämns första gången i Bo Jonssons bouppteckning år 1388.

---

1400-talets mitt – utbyggnad under kronan (svenska kungamakten)

• Byggherre: Svenska kronan (troligen under Karl Knutsson Bonde och senare Sten Sture den äldre).
• Byggnation:
• Förstärkning av försvarsverken, nya torn och ringmurar.
• Bostadsfunktionerna förbättras – slottet blir residens för fogdar och kungliga tjänstemän.
• Tillkomst av yttre borggård (försvarsmur, portar och ekonomibyggnader).

---

1500-talets början – Gustav Vasas tid

• Byggherre: Kung Gustav Vasa och hans söner (framför allt Johan, senare Johan III).
• Byggnation:
• Kastelholm blir kungligt slott och residens för länsherrar.
• Omfattande renoveringar och tillbyggnader:
• Nya bostadsvåningar, kapell, fönster och valv i renässansstil.
• Inre borggården får en mer palatslik karaktär.
• Gustav Vasas son Johan (hertig av Finland) bodde periodvis här och lät göra flera förbättringar.

---

1570–1590-talet – Hertig Karl (senare Karl IX)

• Byggherre: Hertig Karl (Johan III:s bror).
• Byggnation:
• Ytterligare moderniseringar och bekvämlighetsbyggnader, bland annat kök, bostäder och administrativa lokaler.
• Slottsområdet får sin ytterborg, med ladugårdar, förråd, stall och murar som sträckte sig ned mot Kastelholmsfjärden.
• Slottet används även som fängelse (bl.a. hölls Erik XIV här en tid 1571).

---

1600-talets början – förfall och brand

• 1600: Kastelholm förlorar sin militära betydelse.
• 1745: Slottet förstörs slutligen i en stor brand, och lämnas därefter att förfalla.
• Ruinen används sedan som stenbrott för byggnadsmaterial.

---

1900–2000-tal – restaurering och rekonstruktion

• 1930–1940-tal: De första arkeologiska undersökningarna och konserveringarna.
• 1980–2000-tal: Systematisk restaurering av ruinens murar och torn.
• Idag: Kastelholm är ett museum och kulturhistoriskt skyddat byggnadsminne under Ålands landskapsregering.

Kastelholms slott

Google Earthbilden nedan visar slottet i fågelperspektiv med norr åt vänster.

Jag undrade vad de olika byggnaderna kallades och vilka funktioner de har eller haft. Från museiguiden Uwe fick jag dessa svar.

A/ Norra längan: Gustav Vasas jaktslott / senare från ca 1740- sädesmagasin/ 1809- ca.1829 rysk kommendantur / 1933-1982 Ålandsmuseum.  Sedan 1993 slottsmuseum.
B/ Östra längan: Gustav II Adolfs jaktslott/ slottspalats.
C/ Kuretornet: Äldsta slottsdelen. Borg på ett berg med spej- och försvarsfunktion. Boendeinteriörer, fängelse. Museum sedan1993.
D/ Borgen/Södra längan/Lilla borggården: Köket och arsenal. Utbyggnad av Kuretornet från 1400-talet. Gemak, skyttegångar. Museum sedan 2001.
E/ Stora borggården: Ligger på en betongplatta ovanför kryptan, utgrävd och utforskad på 1980-talet.

Lokalen i bilden nedan: Kungagemak i Kuretornet, sett från den inre skyttegången.
Till vänster: Skottgluggar (uppe), fönster. Samt utgång ut på skyttegången (nere).
Rätt fram, till höger: Gemak, lönngångssymbol (valvformad ljusslinga), skottglugg (uppe).Bakom ryggen: Inre skytte- och spejgång. Öppningen leder in i Norra längan (Jaktslottet), övre våningen. Dörren är egentligen ett fönster.Sverige har ju genom åren haft mer än ett finger med i spelet på Kastelholm. Kolla händelserna, som AI har sammanställt.

Ålands politiska historia

Sveriges relation till Åland

 När och i vilket sammanhang avstod Sverige att få överta Åland?

Från Finland eller Ryssland?

Varför ville inte Sverige det?

ChatGPT sade:

Det är lite komplicerat, för det finns flera skeden där Sverige kunde ha återfått Åland, men inte gjorde det. Jag kan sammanfatta de viktigaste tillfällena:

---

1. Freden i Fredrikshamn (1809)

• Bakgrund: Sverige förlorade hela Finland till Ryssland efter Finska kriget.
• Åland: Ögruppen följde med Finland till Ryssland.
• Sverige avstod inte aktivt här, utan det var en följd av krigsnederlaget.

---

2. Krimkriget (1854–1856)

• Bakgrund: Brittiska och franska flottor förstörde Bomarsunds fästning på Åland.
• Förhandlingarna i Paris 1856: Sverige, under kung Oskar I, hoppades på att få tillbaka åtminstone Åland som ett "skyddsbälte".
• Resultat: Stormakterna gick inte med på det, men istället demilitariserades Åland (Ryssland fick inte bygga befästningar där).
• Sverige accepterade detta eftersom man inte ville riskera en ny konflikt med Ryssland och för att man inte hade militär styrka nog.

---

3. Första världskriget och Ålandsfrågan 1917–1921

• Bakgrund: När Finland blev självständigt 1917 ville många ålänningar återförenas med Sverige.
• 1918: Åländska representanter reste till Stockholm och bad om anslutning. Sverige stödde önskan diplomatiskt.
• Men: Finland motsatte sig, och Sverige ville inte gå i väpnad konflikt med det nyfödda Finland.
• 1921: Nationernas Förbund avgjorde frågan: Åland förblev finskt men fick självstyre och bekräftad demilitarisering.
• Sverige accepterade beslutet – man ansåg det bättre att få en internationellt garanterad demilitarisering än att riskera krig mot grannen.

---

Varför Sverige inte tog över Åland

• Militär svaghet: Sverige var efter 1809 ingen stormakt och kunde inte tvinga igenom sina krav mot Ryssland eller stormakterna.
• Risk för konflikt: Att kräva Åland riskerade krig – först med Ryssland, senare med Finland.
• Internationell diplomati: Det var mer realistiskt att få demilitarisering och autonomi åt ålänningarna än att få ögruppen till Sverige.
• Relationerna till Finland: Efter 1917 prioriterade Sverige att bygga goda relationer med Finland, som man såg som en viktig granne och buffertstat mot Sovjetunionen.

---

👉 Så svaret blir: Sverige kunde ha fått Åland både efter Krimkriget 1856 och efter Finlands självständighet 1917, men man avstod i båda fallen – först på grund av stormakternas motstånd och militär svaghet, sedan för att man inte ville riskera krig eller förstöra relationerna med Finland.