Monumentet över kejsar Frans I

 

På Inneren Burghof finns en statygrupp. Vad kan du berätta om den?

ChatGPT sade:
Statygruppen på Inneren Burghof i Hofburgpalatset i Wien är ett av de mest kända monumenten i den kejserliga slottsanläggningen. Den centrala skulpturen på detta borggårdstorg föreställer kejsar Frans I, make till Maria Teresia och den första kejsaren av det så kallade kejsardömet Österrike (1804–1835).


🎖️ Monumentet över kejsar Frans I

  • Plats: Mitt på Inneren Burghof, i den inre borggården mellan de äldre delarna av Hofburg.
  • Uppförd: 1846 av den österrikiske bildhuggaren Pompeo Marchesi.
  • Material: Brons.
  • Utseende:
    Kejsaren står i togamantel i romersk stil, som en vis och god härskare (likt en filosofkejsare), med höjd högra hand i en välsignande eller ledande gest.

👑 Symbolik och gestaltning:

  • Kejsaren är inte avbildad i militär uniform, utan som en civilt klädd statschef, vilket speglar hans roll som en "fader för sitt folk" snarare än en krigare.
  • På den höga sockeln står inskriften:
    „Amorem meum populis meis“”Min kärlek till mitt folk” – vilket tydligt uttrycker bilden av honom som en mild och folkets härskare.

👼 Figurerna nedanför kejsaren

Vid sockelns fyra hörn finns allegoriska kvinnogestalter som representerar de klassiska dygderna:

1.  Religion

2.  Fred

3.  Rättvisa

4.  Styrka

De är i antik stil, sittande eller halvliggande, med typiska attribut – t.ex. svärd, vågskål eller olivkvist – och förstärker det idealiska, moraliska budskapet kring kejsarens styre.


📜 Historia i korthet:

  • Franz I regerade som kejsare av Österrike från 1804 till 1835. Han var också känd som Franz II, den sista kejsaren av det Tysk-romerska riket.
  • Monumentet tillkom efter hans död för att hedra hans minne och visa kontinuiteten i den habsburgska dynastin.
  • Det står där symboliskt i kejsarpalatsets hjärta, där hovlivet och rikets administration styrdes ifrån.

Bild från internet

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Järnvägsstationen i Nora mm

Donaukanalen och 'Den tredje mannen', koleraepidemin och den underjordiska Wientalkanalen