Carl Michael Bellman

 Carl Michael Bellman

Vill du berätta om Michael Bellman och hans relation till Gustav III. Berätta också om det persongalleri som förekom i hans visdiktning och deras verkliga förebilder.

Carl Michael Bellman (1740–1795) är en av Sveriges mest älskade skalder och visdiktare, känd för sina humoristiska, satiriska och ibland melankoliska skildringar av livet i 1700-talets Stockholm. Hans relation till Gustav III och det persongalleri han skapade i sina verk är fascinerande och speglar både hans samtid och hans unika konstnärliga vision.

Bellmans relation till Gustav III

Bellman hade en nära men inte alltid enkel relation till Gustav III. Kungen uppskattade Bellmans talang och utnämnde honom till hovsekreterare vid nummerlotteriet, vilket gav Bellman en viss ekonomisk trygghet. Gustav III var en stor beundrare av konst och kultur och såg Bellman som en viktig del av det kulturella livet vid hovet. Bellman skrev flera hyllningsdikter till kungen, och hans visor framfördes ofta vid hovet. Trots detta levde Bellman ett liv präglat av ekonomiska svårigheter och skulder, vilket ibland skapade spänningar i relationen.

Persongalleriet i Bellmans visdiktning

Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar och Fredmans sånger, där han skapade ett färgstarkt persongalleri inspirerat av verkliga personer och miljöer i Stockholm. Här är några av de mest framträdande karaktärerna och deras verkliga förlagor:

1.  Fredman:

o    I visorna: En försupen urmakare som fungerar som en slags berättare och centralfigur.

o    Verklig person: Jean Fredman, en urmakare i Stockholm som förlorade allt och blev en känd gatufigur.

2.  Ulla Winblad:

o    I visorna: En nymf och prästinna i Bacchi tempel, ofta skildrad som en symbol för kvinnlig skönhet och sensualitet.

o    Verklig person: Maria Kristina Kiellström, en silkesrederska som Bellman kände och som blev inspirationen till Ulla Winblad.

3.  Movitz:

o    I visorna: En musiker och konstapel, ofta skildrad som en tragikomisk figur.

o    Verklig person: Troligen inspirerad av en verklig musiker i Stockholm, även om detaljerna är osäkra.

4.  Mollberg:

o    I visorna: En korpral och dansmästare, känd för sina humoristiska och ibland burleska upptåg.

o    Verklig person: Möjligen baserad på en verklig korpral i Stockholm.

5.  Fader Berg:

o    I visorna: En tapetmålare och virtuos på flera instrument.

o    Verklig person: En tapetmålare vid namn Berg som var verksam i Stockholm.

Bellmans persongalleri är en blandning av verklighet och fantasi, där han lyfte fram både det höga och det låga i samhället. Hans verk är fyllda av humor, ironi och en djup förståelse för mänskliga svagheter.

Carl Michael Bellman är känd för sina många älskade visor som fångar livet i 1700-talets Stockholm med en blandning av humor, satir, och melankoli. Några av hans mest populära visor är:

1. "Gubben Noak"

• Bakgrund: En satirisk visa som skildrar bibliska teman med humor. Den har blivit en klassiker och sjungs ofta vid festliga tillfällen.
• Första versen: "Gubben Noak, gubben Noak var en hedersman..."

2. "Fjäriln vingad syns på Haga"

• Bakgrund: En av Bellmans mest lyriska visor, skriven som en hyllning till naturen och Gustav III:s lustpark vid Haga.
• Första versen: "Fjäriln vingad syns på Haga mellan dimmornas förlåt..."

3. "Märk hur vår skugga" (Epistel 81)

• Bakgrund: En melankolisk visa som reflekterar över livets förgänglighet, ofta betraktad som ett mästerverk.
• Första versen: "Märk hur vår skugga, märk Movitz mon frère..."

4. "Ack, du min moder" (Epistel 23)

• Bakgrund: En känslosam och personlig visa som visar Bellmans skicklighet att kombinera humor och melankoli.
• Första versen: "Ack, du min moder, ack, du min son..."

5. "Solen glimmar blank och trind" (Epistel 48)

• Bakgrund: En livlig och humoristisk skildring av dryckesslag, med en typisk Bellmansk ton.
• Första versen: "Solen glimmar blank och trind, vattnet likt en spegel..."

Dessa visor är fortfarande älskade och visar Bellmans bredd som konstnär, från det humoristiska till det djupt filosofiska.

Vilka nutida sångare har framfört Bellmans visor?

Flera nutida sångare och artister har tolkat och framfört Carl Michael Bellmans visor, och de har bidragit till att hålla hans musik levande. Här är några exempel:

1.  Fred Åkerström: En av de mest kända Bellmantolkarna, som med sin djupa röst och känsla för texten gav nytt liv åt Bellmans visor. Hans album "Fred sjunger Bellman" är en klassiker.

2.  Cornelis Vreeswijk: En annan ikonisk artist som ofta framförde Bellmans visor med en personlig och modern touch.

3.  Martin Bagge: En nutida sångare som är känd för sina autentiska tolkningar av Bellmans verk. Han använder ofta tidstrogna instrument och har framträtt både i Sverige och internationellt.

4.  Sven-Bertil Taube: Har också tolkat Bellman med stor framgång och bidragit till att sprida hans musik till en bredare publik.

5.  Peter Collin: En trubadur som har tonsatt och framfört många av Bellmans dikter, ofta med en modern musikalisk inramning.

Dessa artister har alla på sitt sätt bidragit till att föra Bellmans musik och poesi vidare till nya generationer.

Vad finns det för samband mellan Fredmans epistel nr 9 och Romans Drottningholmsmusik?

ChatGPT sade:

Fredmans epistel nr 9, Käraste bröder systrar och vänner, är en av Carl Michael Bellmans visor där han ofta lånade melodier från andra verk. Just denna epistel sjungs till en melodi från Johan Helmich Romans Drottningholmsmusik.

Sambandet:

1.  Melodin: Bellman använde en sats från Romans Drottningholmsmusik, närmare bestämt den tredje satsen (en marsch) som förlaga till melodin i epistel nr 9.

2.  Stilistisk koppling: Både Bellman och Roman är centrala gestalter i svensk 1700-talsmusik. Roman var verksam vid hovet och skapade storslagen barockmusik, medan Bellman förde vidare den musikaliska traditionen i en mer folklig, visbetonad form.

3.  Anpassningen: Bellman var känd för att återanvända existerande musik och sätta egna texter till den, ofta på ett sätt som förändrade musikens ursprungliga kontext. Romans högtidliga hovmusik får genom Bellmans text en ny, mer burlesk och livfull innebörd.

Genom detta lån knyter Bellman an till svensk konstmusiktradition samtidigt som han omvandlar den till något nytt och eget i sitt diktande och framförande.

 

Fredmans epistel N:o 9
1.
Kära Syster! mig nu lyster
Glada dagar, goda år.
Och min pipa, och min flöjt,
Och min syster, och min bror,
Och min lilla krökta vän
Skall jag glömma — aldrig, nej!

2.
Låt oss sitta, låt oss titta,
Låt oss dricka, låt oss slå,
Låt oss säga: bästa flicka,
Bästa bror, skål för oss två!
Och vår lilla krökta vän
Skall vi glömma? aldrig, nej!

3.
Låt oss supa, låt oss ropa,
Låt oss slå i glasen ut,
Låt oss svänga, låt oss vråla,
Låt oss sjunga för vårt slut!
Och vår lilla krökta vän
Skall vi glömma? aldrig, nej!

---

Denna epistel är en typisk Bellmansk dryckesvisa, där han med humor och värme skildrar vänskap, vin och glädje.

Vilken visa av Bellman vill du helst höra Fred Åkerström sjunga?

Fred Åkerström hade en enastående förmåga att framföra Bellmans visor med både kraft och känsla. Personligen tycker jag att hans tolkning av "Märk hur vår skugga" (Fredmans epistel nr 81) är särskilt gripande. Hans djupa röst och sätt att förmedla melankolin och skönheten i texten gör att denna visa blir något alldeles speciellt. Den reflekterar livets förgänglighet på ett sätt som få andra artister kan återskapa.

Om du inte har hört hans version av "Märk hur vårskugga", är det definitivt en rekommendation att söka upp den – den är mästerlig.

 

 

 

Vilken är Bellmans historia bakom Märk hur vår skugga?

"Märk hur vår skugga" är en av Carl Michael Bellmans mest berömda och melankoliska visor, och den har en fascinerande historia. Den är Fredmans epistel nr 81 och har undertiteln "Til Grälmakar Löfberg i Sterbhuset vid Danto bommen, diktad vid Grafven". Den skildrar jordfästningen av Grälmakar Löfbergs hustru på Maria kyrkogård i Stockholm2.

Bakgrund

Sången är dedicerad till Doctor Blad, som var Bellmans nära vän och familjeläkare. Den tros ha komponerats i slutet av 1780-talet eller 1790 och publicerades i den första utgåvan av Fredmans epistlar 1790. Bellman använder döden som ett centralt tema och reflekterar över livets förgänglighet, samtidigt som han skildrar begravningsritualer med både humor och sorg.

Symbolik och teman

Sången innehåller flera symboliska element, såsom Charon, den mytologiska färjkarlen som transporterar själar över Styx, och dödgrävaren som representerar livets slut. Bellman kombinerar dessa med realistiska detaljer från begravningen, vilket skapar en unik blandning av mytologi och vardagsliv.

Musik och text

Musiken är troligen komponerad av Bellman själv och har en melankolisk ton som förstärker textens känslomässiga djup. Texten har tolkats på olika sätt genom åren, och flera artister har gjort egna versioner av visan, inklusive Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk2.