Bakgrundsmaterial till blogginlägg

  I vilket skikt i atmosfären förkommer polarsken och varför just där? ChatGPT sade: Polarsken (eller norrsken/sydsken) förekommer huvudsakligen i termosfären , som är ett av de övre skikten i jordens atmosfär. Det kan ibland även ses i den övre delen av mesosfären . Termosfären sträcker sig från ungefär 80 km till 600 km över jordytan. Varför just där? Det beror på flera saker: 1.   Laddade partiklar från solen (solvind) styrs av jordens magnetfält mot polerna och kolliderar där med gaspartiklar i atmosfären – mest syre och kväve. 2.   Termosfären har rätt höjd : Den är tillräckligt tunn för att de solvindspartiklar som färdas i hög hastighet inte bromsas upp för mycket, men samtidigt innehåller den tillräckligt med atomer och molekyler för att kollisioner ska uppstå. 3.   Kollisionerna orsakar ljus : När de solvindspartiklarna kolliderar med atomer i termosfären, exciteras dessa (dvs. deras elektroner förs upp i högre energinivåer). När elektronerna ...

  Then Swänska Argus Kolla i Den Nya Argus från 2014 (Finns mycket roligt i den länken) Vad menade 1700-talsjournalisten Olof von Dalin med sin skrift Then Swänska Argus? ChatGPT sade: Olof von Dalin menade med sin skrift Then Swänska Argus (1732–1734) att skapa en lättsam, underhållande och samtidigt allvarlig tidskrift i stil med brittiska The Spectator , men anpassad till svenska förhållanden. Syftet var både att roa och att bilda läsaren. Dalin ville väcka tankar kring samtidens moral, politik, samhällsfrågor och språk – ofta med humor och ironi som verktyg. Några viktiga poänger med Then Swänska Argus : Folkbildning : Dalin ville upplysa sina landsmän, särskilt borgerskapet, om god smak, sunt förnuft och samhällsförbättring. Han skrev om vardagliga ämnen, men också om litteratur, filosofi och politik – ofta med glimten i ögat. Språklig förnyelse:  Genom Argus ville Dalin modernisera och förfina det svenska språket. Han skrev på ett led...

  Halloweensemlor med nutellakkräm och chokladgrädde

  Johan Helmich Roman Vad finns det för samband mellan Fredmans epistel nr 9 och Romans Drottningholmsmusik? ChatGPT sade: Fredmans epistel nr 9, Käraste bröder systrar och vänner , är en av Carl Michael Bellmans visor där han ofta lånade melodier från andra verk. Just denna epistel sjungs till en melodi från Johan Helmich Romans Drottningholmsmusik . Här spelas slutet Sambandet: 1.   Melodin : Bellman använde en sats från Romans Drottningholmsmusik , närmare bestämt den tredje satsen (en marsch) som förlaga till melodin i epistel nr 9. 2.   Stilistisk koppling : Både Bellman och Roman är centrala gestalter i svensk 1700-talsmusik. Roman var verksam vid hovet och skapade storslagen barockmusik, medan Bellman förde vidare den musikaliska traditionen i en mer folklig, visbetonad form. 3.   Anpassningen : Bellman var känd för att återanvända existerande musik och sätta egna texter till den, ofta på ett sätt som förändrade musikens ursprungliga kontext. Roman...

  Merkantilismen i Sverige på 1700-talet Merkantilismen under 1700-talet har sina rötter i Frankrike, där  Jean-Baptiste Colbert  var finansminister under Ludvig XIV . Han utvecklade en ekonomisk politik, som syftade till att stärka staten genom exportöverskott och statliga regleringar. I Sverige var Kommerskollegium  (grundat för 370 år sedan!) en central myndighet, som hanterade handel och industri och spelade en viktig roll i den merkantilistiska politiken. Dessutom var Produktplakatet 1724 och Ostindiska Kompaniet 1731 viktiga initiativ som främjade merkantilistiska principer. Merkantilismens syfte var att stärka statens ekonomiska och politiska makt genom att skapa ett överskott i utrikeshandeln . Grundtanken var att ett land skulle exportera mer än det importerade, vilket skulle leda till att ädla metaller som guld och silver flödade in och ökade nationens rikedom. För att uppnå detta använde merkantilistiska stater olika strategier: Skyddstullar ...

  Adolf Fredriks Musikklasser är en välkänd grundskola i Stockholm med en profil inom körsång . Skolan grundades 1910 och har sedan dess varit en central plats för musikundervisning i Sverige. Namnet kommer från Adolf Fredrik , som var kung av Sverige mellan 1751 och 1771 . Han var känd för sitt kulturella intresse och stöd för konst och musik, vilket gör det passande att en musikskola bär hans namn. Skolan har en lång tradition av högkvalitativ körsång , och dess elever har uppträtt både nationellt och internationellt.

  Har UNESCO något att göra med den svenska Tryckfrihetslagen? ChatGPT sade: Nej, UNESCO hade ingen direkt roll i att skapa den svenska Tryckfrihetsförordningen (TF). Den svenska tryckfrihetslagen, som först antogs 1766, var världens första lag som garanterade tryckfrihet och offentlighetsprincip. Den utvecklades som en del av upplysningens idéer och den svenska politiska kontexten vid den tiden, långt innan UNESCO grundades 1945. Däremot arbetar UNESCO aktivt med frågor kring yttrandefrihet, pressfrihet och tillgång till information globalt. Sverige har ofta lyfts fram som ett föredöme i dessa frågor, och den svenska Tryckfrihetsförordningen ligger i linje med UNESCO:s arbete för att skydda och främja pressfrihet världen över. Så även om UNESCO inte hade något att göra med Tryckfrihetsförordningens tillkomst, finns en koppling genom det gemensamma målet att försvara och stärka yttrandefriheten. Har inte den lagen fått erkännande som Kulturminne? Jo, den svenska Tryckfr...

  Sillperioderna på svenska västkusten Sillperioderna på svenska västkusten är en viktig del av Sveriges historia, särskilt för Bohuslän och Göteborgsområdet. Dessa perioder av massiva sillstim har haft en enorm inverkan på ekonomi, samhällsutveckling och kultur. En sillperiod är en tidsperiod då stora mängder sill samlas längs den svenska västkusten, särskilt i Bohusläns skärgård. Dessa perioder har varit cykliska, ofta varande i flera decennier, och har gjort att fisket blomstrat under vissa tider, medan det helt kunde kollapsa under andra. De viktigaste sillperioderna Det har funnits flera sillperioder genom historien, men de mest kända är dessa: 1.   1500-talet o     Den första kända sillperioden i Bohuslän skedde under 1500-talet. o     Sillen kom i enorma mängder och fisket var en viktig inkomstkälla, särskilt för områden som då tillhörde Danmark-Norge. o     Det finns inte lika mycket dokumentation om denna pe...