Gustav III - Teaterkungen

 

Gustav III - Teaterkungen

Gustav III (1746–1792) var en av Sveriges mest inflytelserika och kontroversiella kungar. Smeknamnet Teaterkungen fick han för sitt stora intresse för scenkonst samt grundandet av både Kungliga operan och Kungliga Dramatiska teatern.

Han var inte bara en beskyddare av teatern utan deltog aktivt som pjäsförfattare, regissör och till och med skådespelare. Han skrev libretton, skapade dekor och designade kostymer.
Gustav III använde teatern för att stärka kungamakten och sprida sina idéer. På Operans scen glorifierades kungamakten, och han arrangerade storslagna evenemang som riddarspel och maskerader där han själv ofta deltog.

Gustav III:s passion för teatern och hans förmåga att använda den som både konstnärligt och politiskt medium gjorde honom unik bland svenska kungar. 

Han initierade även byggandet (1781) av teatern i ett torn på Gripsholms slott - Gustav III:s teater. Trots att kungen och hovet bara vistades på Gripsholm under korta perioder, ansåg han det nödvändigt att ha en fullt utrustad slottsteater där.

Följ med på en guidad rundtur på teatern! 

Arkitekten Erik Palmstedt fick i uppdrag att skapa en rymlig och funktionell scen. Han löste detta genom att bygga en påbyggnad vid ett av slottets torn, vilket resulterade i en teater som både var praktisk och estetiskt imponerande. Åskådarutrymmet är ett mästerverk inom nyklassicismens inredningskonst, där en intim atmosfär kombineras med monumental form.

Teatern har en kunglig loge ovanför de trappstegsvis ordnade bänkraderna, och ännu högre upp finns loger för hovets uppvaktning och utländska sändebud. Dessutom finns särskilda platser för tjänstefolket, kallade lorgnetter, i kassettakets nedersta rad. På scenens sidor står gipsskulpturer av Johan Tobias Sergel, föreställande Thalia och Melpomene, som symboliserar komedi och tragedi.